Obama: ”447 miljarder som ska återupprätta USA:s anseende”

En ekonomi som har gått i stå, en arbetslöshet som vägrar ge med sig och ett stort missnöje bland den amerikanska befolkningen. Med de förutsättningarna klev Barack Obama upp och bad kongressen att sluta upp med den ”politiska cirkusen” samt – vid ett nästan löjeväckande antal gånger – omedelbart anta det jobbförslag som han nu har lagt fram för att återupprätta landets position som världsetta.

Notan: 447 miljarder dollar, cirka 2860 miljarder kronor – en summa som var klart över förväntade 300 miljarder dollar.

– Det här kommer inte att addera till skulden, det kommer att betalas för, sade en osedvanligt uppeldad Barack Obama under torsdagens tv-sända tal.

Tyngdpunkten i de föreslagna jobbstimulanserna ligger på sänkt inkomstskatt och sänkta arbetsgivaravgifter (240 miljarder dollar) för företag som nyanställer, särskilt om de anlitar personer som stått utan jobb i mer än sex månader. Dessutom kommer även löneökningar hos den redan befintliga personalen att premieras samtidigt som de lokala myndigheterna kommer att tilldelas pengar för att kunna behålla eller återanställa lärare, poliser och brandmän (35 miljarder).

– Medan länder som Sydkorea anställer lärare så avskedar vi i mängder. Det är orättvist mot våra barn. Det underminerar inte bara deras framtid utan även vår. Och det måste upphöra. Vi måste ta tillbaka lärarna dit där de hör hemma – i klassrummen, sade Barack Obama.

Just klassrummen vill Barack Obama dessutom renovera upp och modernisera (30 miljarder). I American Jobs Act, som förslaget officiellt heter, föreslås också stora satsningar på att färdigställa och påskynda redan påbörjade infrastrukturprojekt (50 miljarder), att bolånetagare ska få hjälp att omförhandla sina lån och att skattelättnader ska ges till företag som investerar i nya anläggningar eller maskiner (5 miljarder).

Konkurrensen mot andra länder var för övrigt något som Barack Obama senare kom att spendera en lång stund vid. Att han var frustrerad kring att den amerikanska fabriksmotorn stannat upp var tydligt. För att USA ska kunna behålla sin position som världens ledande ekonomi är det ett måste att USA inte bara börjar tillverka produkter igen utan dessutom arbetar för att företagen därefter stannar kvar inom landet, manade den 50-årige presidenten.

– Om amerikanarna kan köpa Kia och Hyundai – då vill jag se invånarna i Sydkorea kör Ford, Chevy och Chrysler.

Att Barack Obama, som för bara två år sedan fick igenom ett stimulanspaket på 800 miljarder dollar, var pressad när han klev upp på kongressens podium var tydligt.

Presidenten har under en längre tid fått se opinionssiffrorna falla, särskilt som den officiella arbetslösheten fortsatt att ligga över 9 procent och farhågorna återigen börjat höjas för en ny recession i landet. Senast igår strömmade det ut kommentarer från analytiker att risken för att USA dubbeldippar nu ligger på 50 procent.

Trots att Barack Obama presenterade ett förslag som ”bygger på uppgörelser som både republikaner och demokrater tidigare har sagt ja till”, så innebär det långt ifrån att det kommer att antas.

En stor fajt lär nämligen vara att vänta då Barack Obama vill finansiera sina jobbstimulanser genom ett nytt nedskärningsförslag. Detta ska läggas fram måndagen den 19 september till det särskilda utskott inom kongressen som fått i uppdrag att ta fram förslag på hur utgifterna kan kapas med ytterligare 1500 miljarder dollar – allt som en konsekvens av sommarens fiaskoartade förhandling om att höja skuldtaket.

Den kommande planen ska dessutom stabilisera USA:s statsskuld på lång sikt, säger Barack Obama. Och ja, det kan behövas. Den uppgörelse som snickrades ihop när skuldtaket var nära att slås i ökar nämligen på underskottet med hela 7000 miljarder dollar.

Det Barack Obama riktar in sig på i det kommande förslaget är (återigen) slopade skatter för de allra rikaste privatpersonerna och företagen – en idé som republikanerna (återigen) knappast lär ta emot med öppna armar. Strax efter att Barack Obama lämnat talarstolen började det muttras i de republikanska leden.

– Republikanerna är helt emot att öka budgetunderskottet. Ändå, vad vi måste fokusera på först är jobben. Efter det kan vi oroa oss över skatterna. Alla skatter kommer att öka förr eller senare, men att ha det som utgångspunkt redan nu är inte produktivt, säger valutastrategen Michael Woolfolk på Bank of New York Mellon till Reuters.

Att det för Barack Obamas del nu handlar om att pumpa förtroende in i såväl investerarna som allmänheten är självklart. Och den amerikanska marknaden har gått som en katt runt het gröt i väntan på torsdagens sena tal.

Hur förslaget tas emot i USA återstår att se när marknaderna öppnar upp (klockan 15.30 svensk tid) men högst troligt är att de lär anamma en reserverad inställning eftersom det ännu är okänt hur kongressen ställer sig till förslaget. Yunosuke Ikeda, strateg på Nomura Securities, förväntar sig att stimulanspaketet på 447 miljarder dollar ska ha en lättare positiv inverkan på dollarn. De asiatiska börserna visade för övrigt svagt plus i den inledande handeln, påbörjad efter att talet avslutats.

Den som vill läsa Barack Obamas tal på 4027 ord, eller 22 893 tecken, kan klicka här.

Vi andra kan kanske nöja oss med denna Wordle-variant: