X
Annons
X

Wall Street-bloggen

Daniel Kederstedt

Daniel Kederstedt

Det amerikanska justitiedepartementet har stämt landets största kreditvärderare, Standard & Poors, för att ha bidragit till att utlösa finanskrisen genom att varit omdömeslösa i värderingarna av bostadsobligationer.

Standard & Poors slår, föga förvånande ifrån sig. Och jag är inte förvånad om det dessutom grymtas inifrån huvudkontoret här i New York om något utav hämnd sedan företaget (faktiskt) gjorde sitt jobb och kapade USA:s kreditbetyg efter 2011 års skuldtaksfiasko.

Det amerikanska justitiedepartementet och S&P har tidigare försökt hamra fram en uppgörelse. I fokus finns blygsamma 40 CDO:er. Då ville USA ha 1 miljard dollar som plåster på såren och att ansvariga inom kreditvärderaren medgav fel, uppger New York Times. Det gick inte för sig, resonerade S&P som snarare bara ville betala en tiondel och enligt Wall Street-praxis troligtvis inte medge några fel. Samtalen bröt samman.

I boken The Big Short av Michael Lewis framkommer en bild, som bekräftas av personer inifrån finansfirmorna, som gör att vi däremot har all anledning att ifrågasätta kreditvärderarens roll i finanskrisen.

I boken tecknas en verklighet där bland annat Goldman Sachs fullständigt drog ner byxorna på Standard & Poors och dess gelikar, Moodys och Fitch.

När finansfirmorna exempelvis samlade en hög av ganska hyfsade bostads- och fordonslån och skickade över dem till kreditvärderarna för att få ett betyg kom svaret som ett brev på posten – ungefär 20 procent av CDS-pappren (Credit Default Swaps) höll dålig kvalitet. Resten fick toppbetyget AAA. Högen fick ett betyg och kunde börja säljas på marknaden.

Vad finansfirmorna sedan gjorde var att samla de papper som inte fått toppbetyget i en ny hög (nu kallades det CDO:er, Collateralized Debt Obligations, istället) och skicka över det till kreditvärderarna för ytterligare en granskning.

Deras svar? 80 procent fick toppbetyget AAA, 20 procent sämre än så.

Plötsligt hade alltså dåliga och riskfyllda lån som först ratats trots allt fått betyget AAA.

Det fina för finansfirmorna här är att de lån som stämplats med ett sämre betyg vanligtvis var ganska svåra att sälja vidare. Men genom att skicka in samma papper om och om igen var det som att konstant få jackpot fastän insatsen bara blev sämre och sämre.

Den automatiska modell som ratinginstituten använde sig av utnyttjades till fullo.

Att låta något ske per automatik är inte bra, än mindre förstås när det inte fungerar och insatserna är så pass höga som de var i det här fallet. Vi har sett det förut – exempelvis rörande bolån hos jättar som Bank of America där böterna efteråt blivit dryga.

När det uppenbarade sig hur innehållstomma CDO:erna var började det på sina håll grymtas på Wall Street. Att CDO:erna var en krutdurk som väntade på att explodera vara självklart hävdade kritikerna, som också fick rätt.

Inte särskilt länge därefter fick USA och omvärlden en snabbkurs i hur dagens finansindustri har förgreningar världen över och hur det ser ut när marknaderna slår bakut. De uppblåsta värderingarna hade lurat investerarna att satsa otaliga miljarder dollar som gått upp i rök, bidragit till att finansfirmor höll på att hamna sex fot under jord och regeringar världen över tvingats till räddningsinsatser.

Att Standard & Poors nu stäms av den amerikanska staten för att det misslyckades med att varna för de urusla bostadsobligationerna är alltså inte förvånande.

Det är inte mer än rätt – de gjorde, enligt de uppgifter vi fått fram, inte sitt jobb men tog 13 miljoner dollar för det.

Vad som är mer förvånande är att staten enbart riktar in sig på 40 CDO:er och att det har dröjt så pass länge innan stämningen blir verklighet, att summan man sökt enbart varit 1 miljard dollar och att konkurrenternas namn lyser med sin frånvaro.

Om bloggen


Daniel Kederstedt är SvD Näringslivs korrespondent i världens ekonomiska huvudstad – New York. Med utgångspunkt från Wall Street rapporteras här om finansvärlden, börserna och det internationella näringslivet.

@kederstedt på Twitter