Wall Street-bloggen

Daniel Kederstedt

Daniel Kederstedt

Från 7,6 procent till 7,4 procent – den amerikanska arbetsmarknaden förbättras i en rasande takt.

Eller?

För ett år sedan stod den officiella arbetslösheten som fastkörd på 8,2 procent – idag har den funnit fäste på 7,4 procent. Utvecklingen är till synes stark. Men en ganska betydande del av förbättringen kom från dagens inte helt övertygane rapport från arbetsmarknadsmyndigheten Bureau of Labor Statistics.

Visserligen finns där inga katastrofsiffror. Men det rör sig för den skull inte heller om något styrkebesked. 164 000 nya jobb under den senaste månaden är en skaplig nivå – så också att snittet för det senaste kvartalet som nu skrivs till 174 000. Men på det stora hela är problemen så pass allvarliga att de utklassar det positiva.

Bland dessa syns att den genomsnittliga timersättningen minskar, likaså snittet för arbetade timmar. Dessutom ingår allt färre i arbetskraften – 0,3 procentenheter färre jämfört med ett år tidigare – och fler har slutat leta efter jobb.

En anledning är oftast att det är så pass uppgivna om att finna ett nytt jobb att de helt enkelt inte längre tycker att det är mödan värt. Därmed exkluderas de ur beräkningarna – en bidragande orsak till att arbetslöshetsnivån förbättras. Vanligtvis sägs att över 200 000 nya jobb behövs varje månad för att ha fullgod effekt på arbetsmarknaden.

Gårdagens siffror fungerar återigen som bränsle för diskussionen om den framtida amerikanska penningpolitiken.

Med en situation där invånarna är uppgivna om att ens finna jobb kan det bli svårt att få ned den officiella arbetslösheten till 6,5 procent – ett uttalat mål från centralbanken innan det kan bli aktuellt att lyfta styrräntan ur bottenspannet 0-0,25 procent.

Tidigast i september väntas centralbanken börja skära ner på sina obligationsköp. I dag pumpar Federal Reserve in 85 miljarder dollar i månaden i ekonomin. Utöver detta har två tidigare stödprogram lanserats sedan krisen, vilket har sett till att trefaldiga centralbankens balansräkning, som nu uppgår till närmare 24 000 miljarder kronor.

Trots de tunga stimulanserna gick det tidigare i veckan att skönja missnöje när centralbankens räntegrupp, FOMC, släppte en uppdaterad ränteprognos. Istället för, som tidigare, i måttlig takt ansågs nu ekonomin expandera i blygsam takt.

Uttalandet kom strax efter att nya BNP-siffror, av blandad karaktär, presenterats. Medan den första beräkningen visade att landets ekonomi växte oväntat mycket under det andra kvartalet – 1,7 procent plus i beräknad årstakt, ställt mot förväntade 1,0 procent – reviderades det första kvartalet ned kraftigt. Från 1,8 procent till 1,1 procent.

Igår kom dock positiva siffror i form av inköpschefsindex, vilka för juli månad landade på 55,4 – den högsta nivån sedan i juni 2011. Ett indexvärde över 50 indikerar tillväxt. Under fredagen släpptes siffror över orderingången i USA:s industri som däremot agerade sänke. Lyftet på 1,5 procent i juni, jämfört med månaden innan, var 0,8 procentenheter lägre än väntat.

Siffror likt dessa dissekeras in i minsta detalj av marknaden i ett försök att fastställa mer exakt när nedmonteringen av stimulanserna ska förverkligas. Att marknaden är på helspänn kan vi utgå ifrån.

När centralbankschefen för första gången yppade möjligheten om en nedtrappning sjönk börserna kraftigt. Några lugnande ord senare, och troligtvis van vid tanken och på väg att förbereda sig, återhämtade sig börserna. Tidigare i veckan nådde såväl Dow Jones-index som S&P500 nya all time high-nivåer.

Att marknaden har blivit stimulansberoende tycks de flesta överens om. Strax efter att dagens jobbsiffror presenterats sammanfattade Todd Schoenberger, fondförvaltare på Landcolt Capital i New York, den syn som många bortom politikerkretsar och Main Street delar med honom:

– För Wall Street är det här förträffliga nyheter. Dålig tillväxt innebär att Fed kommer att fortsätta med sina åtgärder och senarelägga nedtrappningen av sitt stödköpsprogram.

Fler bloggar