Annons

Wall Street-bloggen

Daniel Kederstedt

Daniel Kederstedt

Undrar du hur mycket en finanskris kostar?

Nu vet vi svaret.

Enligt en studie från kongressens granskningsorgan, Government Accountability Office (GAO), har finanskrisen, som briserade 2008, kostat den amerikanska ekonomin 22 000 miljarder dollar, i runda slängar alltså 150 000 miljarder kronor. Det kan ställas mot USA:s statsskuld som ligger på över 16 200 miljarder dollar.

I en tidigare rapport, från det fristående Better Markets fastställdes notan till 12 800 miljarder dollar, men det var en summa som enligt dem själva exkluderade flera utgiftsposter.

Enligt GAO urholkade krisen den ekonomiska produktionen med så mycket som 13 000 miljarder dollar, runt ett helt års BNP-tillväxt. Förmögenheten hos bostadsägarna minskade med 9 100 miljarder dollar, inte minst på grund av fallande priser.

Rapporten publiceras i samband med en kostnadsöversikt av storreformen Dodd-Frank, som i grund och botten har ett enda syfte: Att se till att skattebetalarna tvingas rädda finans- och försäkringsbolagen undan konkurs. Dodd-Frank har, likt nästan alla regler som Wall Street hotas av, mötts av massivt motstånd och lobbyarbete. Det låter bland annat att reglerna är allt för hårda och bakbinder företagen att göra det de gör bäst – det vill säga håva in pengar.

Rapportens syfte är att ge ett svar på om vinsterna med att försöka förhindra en ny ekonomisk kris överträffar kostnaderna för de nya lagarna.

Hittills har myndigheterna spenderat 1,1 miljarder dollar för att implementera de nya lagarna, skriver Reuters och HuffPost. Finans- och försäkringsbolagen kommer att få ta en del av notan, men GAO konstaterar också att det inte finns tillräckligt mycket uppgifter tillgängliga för att fastställa den exakta kostnaden för att efterleva Dodd-Frank. Blotta tanken på att det ens skulle vara nära kostnaden för en ny kris avfärdas av GAO.

Såvida du inte arbetar inom ett stort finans- eller försäkringsbolag är det svårt att ifrågasätta de nya reglerna, som genom lobbying på vägen mot ett beslut för övrigt tappat i kraft. Den ekonomiska krisen var den tyngsta sedan 1929 och effekterna av den är i högsta grad ännu tydliga. Att inte anta ett regelverk som syftar till att något liknande aldrig mer ska få inträffa vore inget annat ett hån mot de som drabbats – invånarna.

Om bloggen


Daniel Kederstedt är SvD Näringslivs korrespondent i världens ekonomiska huvudstad – New York. Med utgångspunkt från Wall Street rapporteras här om finansvärlden, börserna och det internationella näringslivet.

@kederstedt på Twitter