Annons

Wall Street-bloggen

Daniel Kederstedt

Daniel Kederstedt

Alterique Hall var en av många som deltog i gårdagens manifestation på flera snabbmatsrestauranger för att lyfta fram de anställdas arbetsvillkor på kedjor som Dominos, McDonalds, Taco Bell och Wendys.

– Det är dags för förändring. Det är dags att dra på sig handskarna, säger han i i dagens New York Times. Efter tre år på McDonalds drar han ännu bara in 8 dollar i timmen. Han förtjänar snarare 15 dollar, om inte annat för att ha en möjlighet att ens leva drägligt i New York, tycker han själv.

Enligt experter är det fackliga initiativet det största inom snabbmatsindustrin någonsin. Och man är uppbackad av allt från grupper som kämpar för medborgerliga rättigheter till religiösa enheter.

– Många anställda inom snabbmatsindustrin klarar sig inte på sina löner. De måste förlita sig på statlig hjälp, och skattebetalarna får oftast ta notan eftersom de här företagen inte betalar löner som går att leva på, säger Jonathan Westin, chef på New York Community for Change som är en av aktörerna bakom initiativet.

– Det är inte längre tonåringar som arbetar inom snabbmatsindustrin efter skolan. Det är föräldrar och ibland hela familjer, fortsätter han.

Enligt State Labor Department ligger snittlönen inom snabbmatsindustrin, som har omkring 200 000 restauranger och över 4 miljoner anställda, på runt 9 dollar i timmen, vilket ger en årslön på 18 500 dollar. Snitthyran i New York: Cirka 35 220 dollar per år.

Initiativet att protestera kan man tycka vad man vill om. Men det är om inte annat intressant att se facken försöka ta plats. 2010 var strax under 12 procent fackligt anslutna – och om vi tror att de senaste årtiondenas trend håller i sig lär det snart bli färre än så.

I över 20 delstater finns idag lagar som försvårar fackens existens, och storföretag som Walmart har portat dem. Det innebär att inte en endaste av de 1,4 miljoner anställda arbetar under kollektivavtal. Och intressant nog får nyanställda dessutom oftast se en film som smutskastar fackförbunden.

Fackförbunden har haft en svag position i USA ända sedan 1940-talet då Taft Harley Act klubbades igenom, och som bland annat innebar möjligheten att organisera en arbetsplats genom att en majoritet av de anställda skriver på ett intyg försvann. Här skriver Dagens Arena mer om fackförbundens blygsamma roll i USA, och inte minst på just Walmart.

Om bloggen


Daniel Kederstedt är SvD Näringslivs korrespondent i världens ekonomiska huvudstad – New York. Med utgångspunkt från Wall Street rapporteras här om finansvärlden, börserna och det internationella näringslivet.

@kederstedt på Twitter