Annons

Wall Street-bloggen

Daniel Kederstedt

Daniel Kederstedt

Mindre än två månader har passerat sedan Vikram Pandit tvingades välja mellan tre pressmeddelanden och därefter tvingades ut från dörren. Igår kom en tydlig indikation om att företagets nye vd Michael Corbat gått styrelsen till mötes och lagt manschettknapparna åt sidan, kavlat upp skjortärmarna och tagit fram sopborsten.

11 000 anställda, eller 4 procent av den globala personalstyrkan, sparkas. När det amerikanska finanshuset knappat färdigt på sin räknedosa visar det sig man förväntas spara 900 miljoner dollar redan 2013 och 1,1 miljarder dollar årligen från och med 2014. I samband med detta tar man en kostnad på 1 miljard dollar. På börsen utbröt smått jubel – aktien lyfte med 6 procent.

Citigroup är långt ifrån ensamt i finansvärlden om att visa de anställda EXIT-skylten under de senaste åren. Bland annat har UBS och HSBC kapat ganska kraftigt i personalleden. På Wall Street har mer än 150 00 arbetstillfällen försvunnit sedan början av 2011, enligt Caldwell Partners. Fram till och med den 30 september hade exempelvis personalstyrkan på Bank of America minskat med 6 procent, 7 procent på Morgan Stanley och 5 procent på Goldman Sachs.

Efter Citigroups nedskärningar kom snart frågan på Twitter om jag trodde på ytterligare varsel framöver.

Jag svarade kort ja. Det finns två huvudskäl till det.

För det första går många finansdrakar inte alls så bra som styrelsen och aktieägarna vant sig vid. Titta bara på Citigroup som dragit in cirka 30 miljarder dollar sedan 2006 – alltså innan, under och efter den största krisen USA genomlevt sedan 1930-talet. Det är mer pengar än vi ens kan föreställa oss, men i deras tankebanor är det inte gott nog. Bland annat pressas man av ekonomisk oro och den låga investeringsviljan, vilket exempelvis tvingade Goldman Sachs att tidigare i år göra en sällsynt kvartalsförlust. Snart var man däremot uppe på fötterna igen med en ny miljardvinst.

Ett annat skäl till att det lär bli tal om nya bantningskurer är de nya regler som myndigheterna vill få aktörerna att förhålla sig till – allt för att undvika att Main Street även vid nästa finansfiasko ska behöva göra mun-mot-mun-metoden på Wall Street.

En gång i tiden var många av de nya reglerna tänkta att bli ganska skarpa. Sedan dess har finansdrakarna öst enorma mängder dollarsedlar på att påverka politikerna för att få dem att gå på tankebanan att alla regler är dåliga regler. Kongressen har till följd slaktat storreformen Dodd-Frank, som inte bara börjar bli tam utan dessutom dras med enorma förseningar. Likväl kommer reglerna att bli kännbara, däribland då sätter gränser för hur mycket av det egna kapitalet en bank får sätta på spel. Det kommer i sin tur följas av ytterligare varsel.

Samtidigt kan vi väl passa på att konstatera att trovärdigheten kring finansvärldens budskap om att de behöver färre regler är noll.

Snarast tycks det som att de gör sitt bästa för att slå undan benen på sig själva. Flera gånger i veckan tvingas finansdrakarna gå till faxmaskinen och datorn för att skicka ut pressmeddelanden om hur de återigen klampat i klaveret.

Det fina, för deras egen skull, är att de oftast kan betala sig fria utan att erkänna brott. Och ingen riskerar förstås att hamna bakom lås och bom – ty det tycker inte myndigheterna att de har resurser nog för att försöka ordna. Faktum är ju att inte en endaste finansanställd har dömts i domstol (exkl för insiderbrott) för att ha varit delaktig i att skapa den största krisen sedan Den Stora Depressionen.

Annat lät det efter den stora låneskandalen på 1980-talet. Då dömdes runt 3500 anställda i domstol, många av dem skickades också in i fängelse.

Nya brott fortsätter ständigt att läcka ut. Titta bara på dagens nyhetssvep:

1: Brittiska Standard Chartered förväntar sig betala 330 miljoner dollar till USA:s centralbank samt justitie- och finansdepartement för att slippa anklagelserna om att ha gjort affärer med Iran. Banken betalade tidigare 340 miljoner dollar till New York State Department of Financial Services rörande samma sak.

2: HSBC troligtvis kommer pytsa upp 1,8 miljarder dollar för att göra upp med de amerikanska myndigheterna rörande bristande kontroll för att förhindra pengatvätt. En uppgörelse väntas bli offentlig nästa vecka och skulle sända ut en signal om att justitiedepartementet är på offensiven mot smutsiga pengar.

3: Finansinspektionen angriper bolåneaktören Wells Fargo sedan en av deras bankirer ska ha fastnat mitt i en insiderhärva.

4: I dagens New York Times-artikel om SAC Capital noteras det att alla aktörer mer eller mindre ägnar sig åt insiderhandel.

5: Tyska Deutsche Bank har ägnat de senaste timmarna åt att försöka mildra effekterna av de anklagelserna som riktats mot dem i en artikel i Financial Times. Enligt tidningen ska tre tidigare anställda ha dolt 12 miljarder dollar i derivatförluster under krisen, vilket fick banken att se mycket mer välmående ut än den faktiskt var. Bluff och båg för investerarna, med andra ord.

Om bloggen


Daniel Kederstedt är SvD Näringslivs korrespondent i världens ekonomiska huvudstad – New York. Med utgångspunkt från Wall Street rapporteras här om finansvärlden, börserna och det internationella näringslivet.

@kederstedt på Twitter