I tisdags kväll fick flera av de största bankerna se sina kreditbetyg sänkas.

I dag beslutade ett gäng centralbanker att se till att det globalt sett ska gå att få tag i dollar billigare.

En slump?

Njae.

Men vi tar det från början:

Det var i tisdags kväll som ratinginstitutet Standard & Poors klev in i leken och gjorde sitt jobb genom att sänka kreditbetyget på 15 banker runt om i världen. Sex av dem kommer från USA: Bank of America, Citigroup, Goldman Sachs, JP Morgan Chase, Morgan Stanley och Wells Fargo. Men där finns även ett gäng från Storbritannien, exempelvis Lloyds, HSBC och Barclays.

Förändringen kommer efter att S&P gått igenom sina värderingskriterier, vilket tidigare utannonserats. Att nedgraderingen likväl blir kännbar är mer eller mindre självklart. Så också att det spär på oron kring bankväsendet.

Alla företag, länder eller kommuner som vill låna pengar behöver ett kreditbetyg – oftast kompletterar man sedan med ytterligare ett. Betyget, som man betalar för att få, är en bedömning av hur troligt det är att man kan betala tillbaka sin skuld och en avgörande faktor för hur hög ränta som följer med lånet.

Nedgraderingen väntas slå särskilt hårt mot Bank of America, som har rasat över 62 procent hittills i år och för närvarande är ett stort orosmoln på Wall Street. Banken har fått en skarp tillsägelse om att lösa sina problem och ordna upp verksamheten om man vill undvika ytterligare inskränkningar från staten. Bland orosmolnen syns bolånegivaren Countrywide som man köpte 2008 men strax därefter avslöjades ha matat marknaden full med defekta bolåneprodukter – något som resulterat i att mångmiljardstämningarna rasat in.

Bank of America har själva sagt att ett sänkt kreditbetyg väntas innebära ökade kostnader på hela 5,1 miljarder dollar. För Morgan Stanley väntas notan uppgå till 1,3 miljarder dollar medan JP Morgan Chase behöver avsätta 1,5 miljarder dollar.

Idag kom så det något överraskande beskedet att den centralbankerna i USA, Europa, Kanada, Japan, Storbritannien och Schweiz genomfört en gemensam aktion för att öka likviditeten på världsmarknaderna. Rent konkret så innebär det just nu att priset för att låna dollar har sänkts – valutan är den som främst efterfrågas av de banker som pressas för tillfället på grund av skuldkrisen.

Om inte finansieringen underlättas skulle det kunna innebära att bankerna mycket väl blir mer försiktiga med att låna ut pengar till företag men också varandra – något som skulle kunna skapa panik på marknaderna eftersom bankerna varje natt lånar tusentals miljarder dollar av varandra för att finansiera sina verksamheter.

Oron över deras kapital är redan stor. I USA ska exempelvis de amerikanska bankerna stresstestas på grund av kriserna och redan sedan tidigare var kostnaderna för att låna pengar klart högre än normalt.

Börserna har rusat världen över på beskedet. Bank of America är exempelvis efter två och en halv timmes handel upp 4,4 procent.