Annons
X
Annons
X

Wall Street-bloggen

Daniel Kederstedt

Daniel Kederstedt

Den tilltänkta noteringsfesten för Facebook blev inget annat än ett remarkabelt fiasko som för lång tid framöver kommer släpas fram så fort det ska listas börsintroduktioner vi minns.

Vid det här laget vet ni ju vad som hände: Börsoperatören Nasdaq OMX klarade inte av trycket, investerare fick mångdubbelt fler aktier än vad de egentligen ville ha, aktien slog bakut och den noteringsansvariga banken Morgan Stanley fick stötta upp kursen med kryckor och fick kritik för att bara dagar innan ha sänkt förväntningarna på företaget och bara vidarebefordrat de uppgifterna till vissa investerare.

När handeln öppnar upp idag har mer än 1 dollar raderats per dag, vilket innebär att Facebook fått se börsvärdet urholkas med mer än 180 miljarder kronor, eller ett helt AB Volvo om du så hellre vill.

Myndigheterna strömmade snabbt till med budskapet att de skulle nagelfara vad som hade skett och inte. Här skulle minsann bringas ordning i kaoset som slagit undan de redan skakiga benen på investerarna.

Enligt uppgifter i amerikansk press så pekar utredningen just nu på att inte ett endaste fel begicks. Utredningen fortgår men enligt de läckor som finns så ska det inte finnas något större skäl att agera. Lite turbulens och totalt felvärderade bolag är helt enkelt inget att bekymra sig om.

Möjligt att det kanske också blir den slutsatsen som man drar med lagboken i handen och att Mark Zuckerberg själv, som det ryktats, inte alls tryckte på Morgan Stanley att höja noteringspriset mer än vad som visat sig vara rimligt.

Den amerikanska finansinspektionen Securities and Exchange Commission (SEC) tittar enligt uppgifter också på hur själva noteringsprocesserna ska gå till framöver och om det finns skäl att fördröja dem så att börsoperatörerna ska kunna hantera alla order som lagts innan ett företag börjar handlas.

Själv skulle jag hellre se en  ordentlig utredning kring noteringsprocesserna och prissättningarna av börsdebutanterna. Facebook är inte det enda it-bolaget som har varit involverat i märkliga noteringsprocesser. Minns bara Linkedin, som Morgan Stanley också var involverat i, som rusade 109 procent under första handelsdagen vilket fick analytiker och investerare att prata om bedrägeri.

Samtidigt är Morgan Stanley strålande nöjt. Inne på företaget klappar man nu varandra berömmande i ryggen för hur noteringen gick till.

När högste hönset James Gorman alldeles nyligen talade till sina anställda konstaterade han nämligen att det fanns noll och intet skäl till ånger. Snarare manade James Gorman sina anställda att vara stolta över vad de har presterat och inte nämnvärt bry sig om vad som hänt sedan aktien började handlas.

Den positiva känslan har knappast andra företag med börssug i blicken anammat. Ett redan frostigt noteringsklimat har nu nämligen sjunkit långt under fryspunkten – till viss del på grund av oroligheterna i eurozonen men lika mycket på grund av Facebook.

Sedan it-bolaget började sälja sina aktier den 18 maj har vi haft noteringstorka. Under förra veckan drog istället sex stycken tillbaka sina planer om att gå publikt, igår hängde resebokningsföretaget Kayak på den trenden.

Nu verkar det som att 2012 kommer att bli det sämsta noteringsåret sedan 2007. Totalt har enbart 73 företag börjat kränga aktier i år. Hittills har de dragit in 29,1 miljarder dollar – av dem står Facebook för 16 miljarder.

För att visa på vilken låg nivå noteringarna ligger på räcker det med att skruva tillbaka tiden några år. 2004-2006 låg antalet noteringar i snitt på 254 stycken.

Om bloggen


Daniel Kederstedt är SvD Näringslivs korrespondent i världens ekonomiska huvudstad – New York. Med utgångspunkt från Wall Street rapporteras här om finansvärlden, börserna och det internationella näringslivet.

@kederstedt på Twitter

Daniel Kederstedt

Skälvande kris i eurozonen?

Jajamänsan.

Finns det för den skull någon anledning för marknaderna att oroa sig att USA:s ska dras ner i problemen?

Nej, nej. Landet kommer att stå stabilt oavsett vad – den amerikanska centralbanken är redo att gripa in på ett alldeles fenomenalt vis och avvärja alla problem som kan tänkas uppstå.

I alla fall är det så det låter när Charles Plossner, chef på Federal Reserves kontor i Philadelphia, nu talar med Wall Street Journal.

Han är på plats i Europa för att delvis titta till utvecklingen. Och även om Charles Plossner medger att det finns en oro kring framför allt Grekland så har centralbanken verktygslådan så pass fullmatad och, vid det här laget, så pass stor rutin av kriser att Europas problem alltså inte ska vara något större svårigheter att avvärja.

Centralbankschefen medger visserligen att läget kan bli något besvärligt om kapitalflödet i Europa sjunker till fryspunkten, men lyfter också fram att det likaväl kan spela USA rätt i händerna. Det finns en stor möjlighet att USA kan kliva in, visa styrka och ta affärer om Europa tacklar av, säger han.

God dag struts, säger jag.

Snarast känns det som att Charles Plossner har stoppat huvudet i sanden. Så här har det inte alltid låtit. Och att de finansiella problemen i Europa kommer att ge konsekvenser i USA är i det närmaste självklart.

USA har flera gånger tryckt på Europa för att lösa krisen, och det av förklarliga skäl. Europa är USA:s största handelspartner och en vidgad kris kommer att slå mot näringslivet och deras möjligheter att skapa jobb i USA. Just jobben (nya arbetsmarknadssiffror på fredag!) är den viktigaste delen i USA:s återhämtning, eftersom cirka 70 procent av landets BNP hämtas från konsumtion.

Samtidigt kan man knappast säga att aktiemarknaderna allt annat än blomstrar. Expanderar problemen i eurozonen ytterligare kommer det att hämma den redan låga riskaptiten än mer.

Daniel Kederstedt

Ouch.

Under tisdagen delade investerarna ut en ny snyting till Facebook som föll med tungt. När dagen summerades samman pekade den elva dagar gamla aktien ned ytterligare 9,6 procent vilket innebär att företaget stängde på rekordlåga 28:84 dollar.

Därmed har Mark Zuckerbergs skapelse fallit med cirka 24 procent sedan debuten, då företaget fick ett värde om 104 miljarder dollar.

Efter tisdagen är den sociala nätverkssajten ”bara” värt 79 miljarder dollar. Totalt har alltså 25 miljarder, cirka 188 miljarder kronor, i börsvärde urholkats ur företaget.

Även om det kanske finns ett missnöje kring Facebooks planer (obekräftade uppgifter) att utveckla en ny telefon och köpa norska webbläsaren Opera så kopplas dagens smäll framför allt samman med att optionshandeln blev tillåtet. Och det, får sägas, med dunder och brak.

Precis som när Facebook gjorde debut på börsen sattes det idag nämligen ett nytt handlarrekord – aldrig tidigare har så många optionsaffärer gjorts i en och samma nykomling, uppger Trade Alert.

Totalt handlades 312 000 kontrakt. Vart och ett av dem ger rätten att köpa eller sälja 100 aktier, vilket alltså gör att omkring 31,2 miljoner aktier sattes i omlopp.

Medan vissa investerare är så pass hoppfulla att de tror att aktien ska ha lyft till 65 dollar i januari 2014 är merparten klart dystrare – inte sällan med att Facebook kan falla ytterligare en bit. Enligt Wall Street Journal, var vissa till och med så pass skeptiska, att de såg ett rimligt pris för Facebook på 16 dollar i december.

Hur långt aktien kan falla eller lyfta är förstås bara möjligt att spekulera i. Men att noteringspriset på 38 dollar var alldeles för högt satt går inte att argumentera emot.

De analytiker jag har talat med ser snarare att aktien först nu befinner sig på en ganska rimlig nivå, någonstans kring 30 dollar. Det finns en kraft i företaget och trots allt ett intresse som kommer att börja synas inom kort, resoneras det.

Så är det förstås. För även om Facebook nästan pekar rakt utför ska man komma ihåg att det trots allt finns en tro på företaget och att Mark Zuckerberg ska kunna göra det till en vinstmaskin att räkna med. Men att det finns ett gäng hinder på vägen är tydligt – framför gäller det att få fram en konkret och effektiv lösning på annonsörsproblemet.

Det har funnits ett missnöje kring annonserna eftersom det varit svårt att få bekräftat för sig exakt hur mycket varje annons faktiskt ger på den sociala mediesajten samt att man inte kunnat mata in premiumannonser i mobilen.

Å andra sidan kanske problemet är större och enklare än så – att reklamen faktiskt inte ger mycket alls.

För har du någonsin klickat på en annons på Facebook?

Jag har det i alla fall inte. Och inte många av mina bekanta och vänner heller som jag har tillfrågat under dagen.

En digital marknadsbyrå i USA knåpade nyligen samman en mindre undersökning för att försöka ta reda på hur det just stod till med klickvänligheten bland användarna. Och resultatet blev nedslående.

54 procent uppgav att de hade klickat på en annons någon enstaka gång.

Enbart 3 procent sade sig göra det regelbundet.

Där ligger också Facebooks stora utmaning, att pumpa upp de siffrorna. Och det gäller att lösa det förr än senare för att motverka det missnöje som inte bara annonsörerna utan även investerarna nu uppvisar.

Daniel Kederstedt

Magplasket från The London Whale, som den risktagande handlaren i London kallas för, har gett konsekvenser för JP Morgan Chase.

Inte bara har huvuden börjat rulla inne på storbanken, dessutom har förstås dess rykte fått sig en rejäl törn och slagit upp dörrarna på vid gavel för de som ropar på skärpta lagar för att dämpa finansvärldens spekulativa sidor.

Derivataffärerna som slog fel kommer att kosta JP Morgan Chase minst 2 miljarder dollar. Mer troligt är dock att den svidande notan kommer att sluta på minst 3 miljarder dollar, även om vissa analytiker spekulerar i att kostnaden kan landa på  hela 5 miljarder dollar. Allt på grund av att de riskfyllda positionerna är så pass svåra att ta sig ur.

För att lindra skadan har JP Morgan Chase sedan tidigare hämtat in 1 miljard dollar genom att sälja av företagsobligationer och andra säkerheter.

Nu har banken också krängt värdepapper för 25 miljarder dollar. Försäljningen väntas dock bara ge omkring 1 miljard dollar i vinst och av det kommer cirka 380 miljoner dollar att spenderas på skattekostnader. Försäljningen väntas höja kvartalsvinsten med 0:16 dollar per aktie – alltså omkring en femtedel av bankens förmodade plusresultat.

Alla är långt ifrån imponerade över beslutet.

Lynn Turner, tidigare ekonomichef på Securities and Exchange Commission, går i en intervju så långt som att säga att JP Morgan Chase nu bara förvärrar situationen. Ett dumt beslut togs när London Whale fick fritt spelutrymme till sina riskfyllda derivatsatsningar – ett lika dumt beslut tas när man nu säljer lönsamma tillgångar som är svåra att ersätta.

Skälet är att tillgångarna som säljs har gett en stadig avkastning på omkring 3,4 procent, vilket är högre än vad man kan få ut av att sitta med pengar i fickan. Och att man nu säljer, i ett vad många anser för tidigt läge, sopar alltså undan vinster framöver bara för att idag fylla på kassan med 680 miljoner dollar.

Att det finns kritik är förståeligt. I det här marknadsklimatet med så pass låga räntor som existerar så kommer banken få slita stenhårt för att ens vara i närheten av att hämta in lika mycket pengar som man kunde göra via de nu sålda tillgångarna.

Det är å andra sidan ganska lätt att förstå hur toppbossen Jamie Dimon resonerar. JP Morgan Chase, som nu också involveras i en japansk insiderskandal, har varit Wall Streets största regelmotståndare under en längre tid och vill inte visa sig sårbart.

Storbanken vill istället publicera ett så starkt kvartalsresultat som möjligt efter tradingsmällen. Och det bästa sättet är, enligt banken, alltså att visa att man har råd att till och med ta en nota på tiotals miljarder kronor. Det finns pengar att hämta när misstagen görs – banken har gott om säkerheter att luta sig mot.

Att försäljningen, som tillfälligt stärker företagets kassa, är det bästa för redan ilskna investerare (aktien har rasat närmare 20 procent sedan London Whale avslöjades) är däremot högst osäkert. Vinsten hålls visserligen uppe. Men kanske hade det i det här fallet varit bättre att faktiskt svälja stoltheten och stå med svarte petter i handen för att stärka kassan på längre sikt.

Daniel Kederstedt

Europa vägrar sluta skaka, Kina har sedan en tid tillbaka fått se hur tillväxten mattas av och det levereras pö om pö också nya bevis för att den amerikanska återhämtningen inte alls har nått upp till den fart som många vill ge sken av.

Bland annat är efterfrågan av inhemska produkter mindre än tidigare och att bankutlåningen sjunker, vilket är precis raka motsatsen till vad USA behöver.

Lägg därtill bland annat Facebooks notering, som varit en rejäl följetong och spätt på farhågorna om en it-bubbla, de fiaskoartade derivatsatsningarna inom JP Morgan Chase som kostar banken mer än 2 miljarder dollar och att vi befinner oss i en ryktesdriven marknad med extremt lågt risktagande så får vi en kompott som gör maj till en minst sagt dålig månad för börsen.

Kanske till och med den sämsta på närmare 110 år.

När börsen idag har stängt – Wall Street firar liksom alla andra Memorial Day – så kan det ju vara läge att stanna upp lite. Och det visar sig då att Dow Jones har fallit med hela 5,7 procent. Mycket, men långt ifrån någon katastrof i sig. Värst blir istället det om man tittar på hur många dagar index har slutat på plus. Då rör det sig om fyra (!) enstaka dagar, vilket är den näst sämsta utvecklingen någonsin.

Enda gången det var värre var i september 1903.

Det är tveksamt om Dow Jones kommer hinna justera sin dåliga utveckling. Tre dagar återstår visserligen av handelsmånaden, men samtidigt är oron i framför allt Grekland och Spanien av den magnitud att länderna kommer sätta Dow Jones under stor press när handelsportarna väl slår upp igen under tisdagen.

I USA kommer det samtidigt börja tas höjd för nya arbetslöshetssiffror som släpps på fredag. Arbetsmarknaden har inte visat upp någon helt imponerande utveckling. Kommer dessutom S&P/Case-Shillers husprisindex in sämre än väntat under tisdagen lär vi nog mycket väl kunna stå där med den värsta börsmånaden sedan 1903.

Daniel Kederstedt

Vid det här laget vet hela världen i stora drag vad Lehman Brothers pysslade med inför kollapsen 2008 som utlöste den största finansiella krisen i mannaminne.

Det är klarlagt att banken roffade åt sig galna högrisklån med fastigheter som säkerhet, paketerade om dem och sålde dem vidare – så också att man dolde hur pass illa ställt det var med banken för investerarna. Via en finansiell manöver, kallad Repo 105, smög man undan de miljardrisker företaget kånkade runt på. Det är också, via nyligen släppta dokument, känt att toppfigurerna minsann visste om vad som försiggick – det handlade inte om enstaka personers risktagande. Om inte med hela händerna, så hade i alla fall ledningen ett par fingrar i den kladdiga syltburken.

Det är liksom ställt bortom tvivel vid det här laget.

Förutom för finansinspektionen då förstås.

För medan vi har suttit och väntat på rättsliga åtgärder i sviterna av den gigantiska kollapsen så har Securities and Exchange Commission (SEC) utrett dagarna i ända.

Slutsatsen: Inte en endaste själ bör släpas till rätten. Vare sig på Lehman Brothers eller revisionsbyrån Ernst & Young.

Uppgifterna underbyggs av ett internt memo på SEC, som Bloomberg lyckats lägga vantarna på. I brevet går att läsa att “The staff has concluded its investigation and determined that charges will likely not be recommended.” SEC själva hävdar dock att inget slutgiltigt beslut tagits i ärendet men memot talar ju sitt tydliga språk vartåt det lutar.

Spektakulärt.

Minns bara hur den separata utredaren Anton Valukas fick i uppdrag av en konkursdomare för cirka två år sedan att titta närmare på ärendet. Här fanns minsann rejält med fog för att dunka lagboken i huvudet på de ansvariga, såväl inom Lehman Brothers som Ernst & Young hävdade han.

Att det fuskades med pengarna och investerarna vilseleddes var tydligt – redan 2010 framkom uppgifter om hur den anställde Matthew Lee uppmärksammade de ansvariga revisorerna på Ernst & Young om att investmentbanken i ett svep flyttat 50 miljarder dollar från sin balansräkning genom ”Repo 105”. I den 2200 sidor långa rapporten från Anton Valukas pekas det också på att Ernst & Young aldrig framförde de uppgifterna till Lehmans styrelse.

Matthew Lee däremot, ja han fick sparken bara veckor senare.

Att SEC å sin sida lyckas komma fram till en total motsats och inte vill hålla någon ansvarig för en av världens största företagskollapser i världshistorien är… ja, inget annat än ett konststycke.

Daniel Kederstedt

Det är mycket Facebook nu.

Men det är å andra sidan kanske inte så konstigt – inte bara är det världens största it-notering vi har att röra oss med utan dessutom ju ett magplask av historiska mått.

När Facebook noterades under tekniskt strul på fredagen blev Mark Zuckerberg, på pappret, i ett svep världens 29:e rikaste person. Sedan dess har kursen rasat från ursprungspriset på 38 dollar till idag 32.

Nu har grundaren av millennieskiftets största populärkulturella fenomen också börjat kränga av sina aktier. Det var, för att förtydliga, känt sedan tidigare. I tisdags skeppade han iväg hela 30,2 miljoner för att fylla på sitt eget bankkonto med 1,1 miljarder dollar av skatteskäl. Även den långväga investeraren Peter Thiel sålde då aktier för ett värde om 633 miljoner dollar.

Affärerna är av skatteskäl men ger ändå ett ganska dåligt signalvärde. Särskilt i tider när stämningarna haglar och uppgifterna kokar kring att det var Mark Zuckerberg själv som krävde att den noteringsansvariga banken skulle höja listpriset avsevärt bara dagar innan börsdebuten.

Det finns redan ett missnöje kring Zuckerberg, som valt att ligga extremt lågt sedan noteringen och tidigare fått tuff kritik för att inte bry sig om investerarnas bästa utan bara se till sig själv. Att han nu kränger aktier gör förstås ingenting alls för att förbättra den saken, istället för att bygga på känslan om att företaget har framtiden för sig hjälper knappast de som pumpat in pengar till bolaget.

Förtydligande: Inlägget är uppdaterat med förtydligande kring att aktieförsäljningen var känd redan en tid innan notering.

Daniel Kederstedt

Stämningarna lämnas in på löpande band mot Morgan Stanley, Nasdaq OMX och Facebook. Men medan de två förstnämnda har varit ute på banan för att mildra ilskan kring noteringen, som allt mer börjar framstå som ett rejält fiasko och en trasslig härva där skuldbeläggande fingrar pekas ivrigt åt alla tänkbara håll, har den tredje parten valt en annan strategi.

Den att stoppa huvudet i sanden. Och allt i en tid då investerarna mest av allt vill ha en statusuppdatering från Mark Zuckerberg och en försäkran om att företaget kommer landa på fötterna och inte bli något av ett nytt Telia.

Sedan Mark Zuckerberg highfajvade Nasdaq OMX vd Bob Greifeld i fredags har han inte synts till alls i allmänhetens ljus. Eller ja, inte om vi exkluderar den förändring han gjorde på sin egen Facebook-sida för att visa att han gjort gemensam sak med sin highschool sweetheart vill säga.

I ett inslag på CNBC klev Jeffrey Sonnenfeld, dekan vid Yale School of Management, i går ut och menade att han tyckte grundaren av Facebook gjorde ett stort misstag när han inte adresserade problemen som uppstått kring noteringen.

– Det är viktigt att faktiskt träda fram och visa sig vara handlingskraftig, visa på företagets planer och visioner.

Kanske är det inte förvånande att Mark Zuckerberg väljer att ligga lågt – han har ju aldrig varit någon person för rampljuset. Men Jeffrey Sonnenfeld har, enligt mig, helt rätt.

När börsen idag slår upp portarna till handel har Facebook haft en sällsynt dålig utveckling för ett företag värderat över 10 miljarder dollar. På bara tre dagar har bolaget tappat gigantiska summor i börsvärde – från 104 miljarder dollar till 86 miljarder dollar. Det rör sig alltså om ett ras på närmare 19 procent.

I dag har aktien visserligen börjat peka uppåt – plus 2 procent efter 20 minuter. Men ska det till någon större förändring kan det vara läge för Mark Zuckerberg att faktiskt kliva ut i rampljuset. Inte bara för att dra sitt strå till stacken och försöka minska missnöjet, utan dessutom skapa en känsla av att de enorma framtidsförhoppningar som finns påklistrade på företaget inte bara är luft.

Fotnot: Facebook läser förstås den här bloggen. Eller inte. Men de gick senare under onsdagen i alla fall ut och kommenterade ärendet. Även om jag gärna sett att det var högstechefen själv som gjort det.

Daniel Kederstedt

Med mindre än sex månader kvar till det amerikanska presidentvalet fortsätter aktiemarknaderna att göra livet besvärligt för Barack Obama.

Sanning att säga har det till och med blivit så pass besvärligt att ingen president förutom Ronald Reagan har klivit in i en omvalsprocess med lika dålig historik som Barack Obama.

Tittar vi nämligen närmare på S&P500-index har det endast lyft med 1,3 procent sedan Mitt Romney officiellt drog stridsvapen mot den sittande presidenten för tolv månader sedan. Det ska jämföras med de 12 procent som S&P500 lyft med i snitt för de sittande presidenter som sedan Harry S Truman fått väljarnas förtroende för fyra nya år.

Även jämfört med presidenter som George W H Bush, Jimmy Carter och Gerald Ford, som förlorade  dusterna om en ny period i Vita Huset, ligger Barack Obama klart i lä. Inför omvalen hade trion fått se S&P500 lyfta med minst 7 procent vardera, rapporterar Bloomberg News.

Förklaringen till Barack Obamas usla siffror återfinns framför allt i att han tillträdde under den värsta recessionen på 70 år och den globala ekonomiska oron.

Efter att presidenten klev in i Washingtons finaste byggnad föll S&P500 med hela 25 procent på bara två veckor. Sedan började index lyfta relativt stadigt fram till sommaren 2011 innan S&P500 återigen började peka nedåt – då sporrat av oro kring en ny inhemsk recession samt den budgetkris som mynnade ut i ett fiasko kring höjningen av skuldtaket.

Visserligen klättrade S&P500 senare återigen uppåt men årets första kvartal var det sämsta sedan 1998 och sedan i slutet av mars har index fallit med 8 procent. Nu har samma index tagit fart mot det sämsta andra kvartalet någonsin i en valperiod.

Den senaste utvecklingen hänger givetvis samman med investerarnas låga förtroende för marknaden. Inte bara finns farhågor kring en ny it-bubbla kring bolag som Facebook, Groupon och Linkedin, dessutom och inte minst har den europeiska oron på nytt gjort att investerarna blivit rädda för minst lilla risk.

Så är det alltså kört för Barack Obama?

Nej, förstås inte. Siffror är siffror, historik är historik. Men uppgifterna säger ändå en hel del om motvinden som Barack Obama jobbar i. Kom också ihåg att han jobbar i enorm motvind när det kommer till läget på arbetsmarknaden.

Barack Obama har dock fortfarande hyfsade odds att kamma hem en ny period i Washington. Enligt den irländska oddsfirman Intrade ligger hans chanser till vinst idag på 57 procent, vilket ska jämföras med 46,5 procent när S&P500 nådde årslägsta den 3 oktober.

Daniel Kederstedt

Det pratades och gissades, ibland kring förväntningar om att aktien skulle lyfta med närmast det dubbla. Men när dagen var slut hade Facebook likväl inte kommit någonstans alls.

Inför dagens öppning stod aktien nämligen kvar på samma 38 dollar som den noterades för. Och efter fredagens alldeles särskilda handelsdag – som Nasdaq OMX nu slutligen medger omgärdades av enorma tekniska problem – har aktien börjat uppvisa en riktigt dyster attityd. Bara några minuter efter att handeln öppnade trallade aktien i ljudlig moll – ner hela 13 procent, vilket ger ett pris på strax över 33 dollar per aktie. Uppdaterat: När börsen stängde slutade Facebook på minus 11 procent.

Förvånande?

Både ja och nej.

Ja, eftersom förväntningarna var att noteringsansvariga Morgan Stanley precis som i fredags ska pytsa in flera miljarder kronor för att hålla aktien över premiärpriset. Ett sådant stöd är inte ovanligt och brukar oftast försvinna dagen efter noteringen, Facebook är inget vanligt företag och för bankens anseende är det viktigt att ha gett aktien en bra start. Det  är förstås inte omöjligt att Morgan Stanely kommer ge sig in i en liknande köpfest senare idag för att höja priset, men frågan är om man vågar och har kapital. I alla fall tycks det inte så just nu.

Nej, för att intresset visat sig vara mycket mindre än väntat. Flera investerare har vittnat om hur de lyckats lägga beslag på mycket fler aktier än de ens kunnat ana – något som i sin tur fått flera av dem att skruva på sig, troligtvis klart oroade kring prissättningen av det sociala medieföretaget.

Och det är ju den här veckan som börsspelet verkligen börjar på allvar för Mark Zuckbergs skapelse och vi slutligen får en korrekt prissättning av företaget – enligt många, inklusive mig själv, väl tilltaget idag.

Efter fredagens handel, där närmare 580 miljoner aktier bytte ägare (nytt rekord!) värderades Facebook till 104,8 miljarder dollar, vilket ger ett p/e-tal på 122:37 – en ohyggligt hög siffra som kan ställas mot exempelvis 12:93 för Apple eller 10:64 för Microsoft. P/e-talet är ett mått på pris/vinst och skriker alltså ut ett tydligt bevis om de enorma framtidsförhoppningar som finns påklistrade på den sociala mediesajten. Idag är varje användare värd 785 kronor i ett företag vars vinst sjönk under det första kvartalet med 12 procent jämfört med ett år tidigare och ligger på 1:50 kronor per användare.

Efter dagens börsöppning har företagets värde minskat till 91,7 miljarder dollar. På bara några minuter har alltså 13,1 miljarder dollar sopats bort.