Annons
X
Annons
X

Wall Street-bloggen

Daniel Kederstedt

Daniel Kederstedt

Har du alltid drömt om att äga en bit av Empire State Building?

Snart kan du ha chansen.

Eller nåja… Familjeföretaget Malkin Holdings, som äger en av världens mest berömda kontorsbyggnader tillika skyskrapor, uppges nu i alla fall överväga en framtida börsnotering.

Företaget har lämnat in en så kallad 8-K-ansökan till den amerikanska finansinspektionen Securities and Commission Exchange, vilket inte är detsamma som att en börsnotering verkligen kommer att bli av. Enligt Malkin Holding kommer mer information om vad som är i görningen att lämnas under de närmaste tre månaderna.

Empire State Building utgör den verkliga kronjuvelen i Malkins ägande. Företaget tog över den 102 våningar höga byggnaden i april 2002. För två år sedan beslutades att skyskrapan ska moderniseras till en kostnad av cirka 500 miljoner dollar.

Foto: AP

Om bloggen


Daniel Kederstedt är SvD Näringslivs korrespondent i världens ekonomiska huvudstad – New York. Med utgångspunkt från Wall Street rapporteras här om finansvärlden, börserna och det internationella näringslivet.

@kederstedt på Twitter

Daniel Kederstedt

I tisdags kväll fick flera av de största bankerna se sina kreditbetyg sänkas.

I dag beslutade ett gäng centralbanker att se till att det globalt sett ska gå att få tag i dollar billigare.

En slump?

Njae.

Men vi tar det från början:

Det var i tisdags kväll som ratinginstitutet Standard & Poors klev in i leken och gjorde sitt jobb genom att sänka kreditbetyget på 15 banker runt om i världen. Sex av dem kommer från USA: Bank of America, Citigroup, Goldman Sachs, JP Morgan Chase, Morgan Stanley och Wells Fargo. Men där finns även ett gäng från Storbritannien, exempelvis Lloyds, HSBC och Barclays.

Förändringen kommer efter att S&P gått igenom sina värderingskriterier, vilket tidigare utannonserats. Att nedgraderingen likväl blir kännbar är mer eller mindre självklart. Så också att det spär på oron kring bankväsendet.

Alla företag, länder eller kommuner som vill låna pengar behöver ett kreditbetyg – oftast kompletterar man sedan med ytterligare ett. Betyget, som man betalar för att få, är en bedömning av hur troligt det är att man kan betala tillbaka sin skuld och en avgörande faktor för hur hög ränta som följer med lånet.

Nedgraderingen väntas slå särskilt hårt mot Bank of America, som har rasat över 62 procent hittills i år och för närvarande är ett stort orosmoln på Wall Street. Banken har fått en skarp tillsägelse om att lösa sina problem och ordna upp verksamheten om man vill undvika ytterligare inskränkningar från staten. Bland orosmolnen syns bolånegivaren Countrywide som man köpte 2008 men strax därefter avslöjades ha matat marknaden full med defekta bolåneprodukter – något som resulterat i att mångmiljardstämningarna rasat in.

Bank of America har själva sagt att ett sänkt kreditbetyg väntas innebära ökade kostnader på hela 5,1 miljarder dollar. För Morgan Stanley väntas notan uppgå till 1,3 miljarder dollar medan JP Morgan Chase behöver avsätta 1,5 miljarder dollar.

Idag kom så det något överraskande beskedet att den centralbankerna i USA, Europa, Kanada, Japan, Storbritannien och Schweiz genomfört en gemensam aktion för att öka likviditeten på världsmarknaderna. Rent konkret så innebär det just nu att priset för att låna dollar har sänkts – valutan är den som främst efterfrågas av de banker som pressas för tillfället på grund av skuldkrisen.

Om inte finansieringen underlättas skulle det kunna innebära att bankerna mycket väl blir mer försiktiga med att låna ut pengar till företag men också varandra – något som skulle kunna skapa panik på marknaderna eftersom bankerna varje natt lånar tusentals miljarder dollar av varandra för att finansiera sina verksamheter.

Oron över deras kapital är redan stor. I USA ska exempelvis de amerikanska bankerna stresstestas på grund av kriserna och redan sedan tidigare var kostnaderna för att låna pengar klart högre än normalt.

Börserna har rusat världen över på beskedet. Bank of America är exempelvis efter två och en halv timmes handel upp 4,4 procent.

Daniel Kederstedt

Spekulationerna har haglat under året och aktien brakat fullständigt – minus 79 procent sedan årsskiftet. Slutligen har AMR, som äger American Airlines, nu också realiserat misstankarna och lämnat in sin ansökan om ordnad konkurs, så kallat Chapter 11.

Oväntat trots allt?

Inte särskilt.

När andra flygbolag har försökt sätta fart mot en ny framtid har AMR stannat kvar i hangaren och uppvisat minussiffror – 471 miljoner dollar back förra året och 982 miljoner dollar under årets första nio månader.

Efter 9/11-attackerna pressades branschen stenhårt, vilket fick många konkurrenter att ansöka om konkurs för att kunna kapa i sina utgifter och ordna upp skuldbergen som de dragit på sig. AMR förklarade att det hårdnackat vägrade följa efter utan valde istället att kämpa på egen hand. Sedan 2004 har utgifterna minskat med 4,1 miljarder dollar och sedan framför allt 2006 har AMR förhandlat om att kapa personalutgifterna samt kostnaderna för pensioner och avgångsvederlag – allt utan att nå några större framgångar.

Samtidigt har AMR tvingat se hur konkurrensen hårdnat. En större omstrukturering av branschen har skett i och med flera uppköp. AMR, som tidigare var nummer 1 i USA, har dock stått passivt bredvid och sett hur konkurrenterna byggt upp attraktiva flygnät och i dagsläget är AMR trea på marknaden. Samtidigt har lågkostnadsbolag som Southwest Airlines skapat än mer konkurrens.

Problemen ökar dessutom i och med att AMR har en gammal flotta som är är allt annat än bränsleeffektiv. Oljepriset har stuckit upp rejält vilket pressat företaget.

Företaget har 4,1 miljarder dollar i tillgångar och kommer att fortsätta flyga under tiden som företaget omstruktureras, framgår i konkursansökan. AMR har dock redan satt fart mot en ny framtid. Vd:n Gerard Arpey, som styrde AMR sedan 2003, har ersatts av den nuvarande ordföranden Thomas Horton.

Flygbranschen har haft enorma svårigheter att uppvisa några större vinster under de senare åren. Branschens internationella organisation IATA räknar med att aktörerna ska göra en samlad vinst på 6,9 miljarder dollar i år – men vinstmarginalen ligger likväl bara på strax över 1 procent. Den ekonomiska krisen samt de högre bränslepriserna förväntas tynga aktörerna så pass att de inte redovisar någon vinst alls under 2012.

Daniel Kederstedt

Att Facebook ska noteras nästa år har vi vetat sedan länge. Däremot har det varit höjt i dunkel om exakt när, även om det har förekommit spekulationer.

Nya uppgifter i Wall Street Journal, som hänvisar till insatta källor, menar att it-bjässen kommer att gå publikt under det andra kvartalet, alltså mellan april-juni. Samtal ska pågå just nu mellan Facebook och finansinspektionen Securities and Exchange Commission för att mejsla fram detaljerna.

Vd:n Mark Zuckerberg har länge varit motståndare till att låta företaget gå publikt, bland annat för att han hellre ser att de anställda koncentrerar sig på fajten mot konkurrenterna än fokuserar på att försöka håva in pengar. De anställda på Facebook sitter på en tung ägardel i företaget.

Enligt uppgifterna i Wall Street Journal överväger Facebook att dra in 10 miljarder dollar i noteringen och att det i så fall skulle värdera it-företaget till mer än 100 miljarder dollar. Att värdet lär rusa i höjden är dock en riktig lågoddsare. Kampen om Facebook-aktierna kommer att vara stor, oavsett börsturbulens eller inte vilket inte kan sägas vara fallet med samtliga företag just nu.

Klimatet är fortsatt frostigt för nynoterade bolag och enligt Renassaince Capital har börsdebutanterna i snitt fallit med närmare 12 procent sedan de sina respektive premiärer.

Daniel Kederstedt

Efter flera års kamp mot myndigheterna har Bloomberg slutligen fått ta del av 29 000 pappersark från centralbanken Federal Reserve (Fed) och 21 000 banktransaktioner.

Resultatet är minst sagt spektakulärt.

Inte bara ljög bankerna sig själva blåa mitt under brinnande kris, dessutom undanhöll Fed extremt stora lån från kongressen som i sin tur var tvunget att fatta beslut om eventuella räddningspaket. Samtidigt tjänade bankerna pengar på lånen.

Fram till i mars hade Fed avsatt enorma 7 700 miljarder dollar för att rädda det svajiga finanssystemet, avslöjas det i artikeln. Den främsta dag som Fed lämnade kassavalvet på vid gavel var den 5 december 2008. Då försvann hela 1 200 miljarder dollar ut till krisande aktörer.

Finansbjässarna vägrade dock erkänna sina problem.

Ett exempel är Bank of America. Den dåvarande vd:n Kenneth Lewis skrev den 26 november 2008 ett brev till sina investerare. I det förklarade han att banken var en av de största och mest stabila aktörerna i världen. Att det var skyldigt Fed 86 miljarder dollar just den dagen framkom inte.

Att utesluta information var en metod som även tilltalade Jamie Dimon, vd på Morgan Chase. Den 26 mars 2010 uppgav han för sina investerare att banken tagit emot pengar från Fed för att ”hjälpa till att motivera andra” att få igång finanssystemet. Att lånet mot Fed var dubbelt så stort som kontanterna man höll nämndes aldrig.

Inte heller fick alltså politikerna vetskap om dessa lån. Samma dag som kongressen nobbade det första utkastet till räddningspaketet TARP hade exempelvis Morgan Stanley 107 miljarder dollar i lån till Fed. När TARP, värt 700 miljarder dollar, sedan klubbades igenom fick Morgan Stanley 10 miljarder dollar av pengarna. Och det trots att TARP enbart skulle gå till banker med god hälsa, skriver Bloomberg.

Samtidigt framkommer det i artikeln att bankerna tjänade hela 13 miljarder dollar på att utnyttja de rekordlåga räntor som Fed erbjöd mellan augusti 2007-april 2010. Framför allt gjorde Citigroup, Bank of America och Royal Bank of Scotland vinster på detta – 1,8 miljarder dollar, 1,5 respektive 1,2.

Uppgifterna är förstås extremt intressanta och skvätter ny tändvätska på brasan som redan finns kring Wall Street, inte minst aktualiserad av Occupy-rörelsen, om hur finansaktörerna räddades undan konkurs medan många av invånarna lämnades vind för våg,

Daniel Kederstedt

På börsen blev det inte mycket att säga tack för den här veckan.

Snarare blev årets thanksgiving-vecka den sämsta sedan Den Stora Depressionen – eller 1932 för att vara exakt – för S&P500. Index rasade med 4,7 procent.

S&P har nu fallit sju dagar i rad vilket är den längsta nedgången på fyra månader. Tittar vi enbart på november så har S&P500 tappat hela 7,6 procent.

Samtidigt föll Nasdaq med cirka 5 procent, vilket innebär att det teknikbaserade indexet uppvisar minussiffror fyra veckor i rad. Dow Jones föll med 4,8 procent.

Huvudorsaken är förstås den europeiska skuldkrisen men också att de amerikanska politikerna i kongressen misslyckades med att nå en överenskommelse om hur budgetunderskottet ska attackeras.

Bland veckans största förlorare finns Bank of America, HP och Caterpillar som föll 11, 9 respektive 7,7 procent. Bland förlorarskaran utmärker sig även Netflix. Företaget som en gång sågs som en riktig framtidsaktör genom sin videoströmningsstjänst föll hela 18 procent efter att företaget förklarat att krisen fortsätter och man behöver ta in 400 miljoner dollar genom att sälja nya aktier. Även Groupon brakade kraftigt på börsen.

Nya ras att vänta i veckan?

Vänder vi mikrofonen till Terry Morris på National Penn Investors med flera så tycks det vara högst troligt.

– Vi har haft fortsatt fokus på den europeiska skuldkrisen. Situationen i Europa verkar inte förbättras, vilket gör att marknaden går på defensiven, säger han till Bloomberg.

Daniel Kederstedt

2008 omkom en anställd på Best Buy i Columbus, Ohio, sedan konsumenterna rusat in i butiken och över honom för att få ta del av de enormt prispressade varorna.

Som tur är har vi sluppit händelser liknande de under de senaste timmarna.

Men Black Friday vore förstås inte Black Friday om det inte kom med en rejäl dos galenskap.

Här är tre av ”höjdpunkterna”:

I Los Angeles har en kvinna gripits sedan hon pepparsprejat andra shoppingsugna för att själv kunna lägga beslag på ett större antal produkter. Cirka 20 personer, däribland barn, drabbades av kvinnans ”tävlingsinriktade shopping”, som polisen väljer att kalla det.

I South Carolina sköts en kvinna i foten av två män som krävde att få hennes väska. Polisen kopplar dådet, som skedde utanför en Walmart-butik, till Black Friday. Samtidigt ska en annan kvinna ha skjutit ett flertal skott i luften för att skrämma bort brottslingarna.

I grannstaten North Carolina sköts det också vilt under natten till fredagen. Ingen skadades.

Black Friday är Reornas Rea och markerar början på julshoppingen. Vanligtvis öppnar butikerna upp under morgonen men krisen i USA har fått många aktörer att öppna avsevärt mycket tidigare, i vissa fall redan innan midnatt för att försöka locka till konsumtion. För vissa företag inom detaljhandeln är dagen också extremt viktigt och genererar 25-40 procent av årets intäkter.

Totalt väntas 152 miljoner människor shoppa för cirka 10,7 miljarder dollar under årets Black Friday, som är en slags klämdag och innebär att börsen enbart håller öppet till 13.00 lokal tid. Vad gäller den totala julshoppingen förväntas amerikanarna hosta upp hela 456 miljarder dollar, eller cirka 3030 miljarder kronor. För att göra summan begriplig: Sveriges BNP landade i fjol på 3308 miljarder kronor.

Lite gladare tongångar i videon nedan än i ”höjdpunkterna” ovan. Men tänker mig att den ändå ger en bild av hur det kan se ut när USA förvandlas till ett slags Ullared.

Daniel Kederstedt

Olyckskorparna kraxade om att företaget snart skulle vara under noteringspriset.

Men inte många hade väl kunna tro att det skulle gå så här fort?

Det började ju annars ganska bra för Groupon – det tre år gamla it-företaget vars affärsidé är att mejla ut rabattkuponger till användarna. Under de första skälvande timmarna vid börsdebuten lyfte aktien, som noterades för 20 dollar, stundtals cirka 50 procent men föll sedan tillbaka något och slutade på 26 dollar.

Därefter har aktien pendlat kring 22-25 dollar. Fram till i veckan vill säga.

Groupon har haft några rejält svåra dagar på börsen och lär vara glada att ha fått en paus i och med kalkonfesten Thanksgiving Day. Nu ligger aktien nämligen klart under noteringspriset, på låga 16:69 dollar – allt annat än imponerande.

De skäl som anges till raset är på inget sätt nya. Dels pratas det om minskade intäkter på grund av en massiv marknadsföring (Groupon har alltid spenderat enorma summor på reklam), dels om ökad konkurrens från framför allt Living Social, som backas upp av Amazon, och Google Offers.

Problemet med Groupon är just att deras verksamhet är så enkel att kopiera. Det är numera omöjligt att försöka hålla reda på exakt hur många hundratals kopior det finns som försöker tjäna pengar på användarnas hunger efter reapriser. Klart är däremot att flera företag som gett sig an metoden under den senaste tiden har gått i graven.

Groupons notering gav troligtvis något av en lättnad bland andra företag som hade börssug i blicken, men ännu inte vågat ta steget fullt ut på grund av marknadsturbulensen. Bland dem it-bolaget Zynga, som står bakom spel som Farmville. Men precis som lyftet skvallrade om att det nog kanske inte alls var så dumt att ge sig in på börsen lär senaste veckans ras nog se till att de farhågorna är tillbaka.

Väntar nya ras för Groupon när börsen öppnar upp för halvdag på fredag?

Nedan är aktiekurvan från dess att företaget gick publikt den 4 november.

Daniel Kederstedt

Riskkapitalistbolaget KKR har tillsammans med Triton hamnat i svenskt blåsväder sedan vanvård avslöjats på vårdboenden hos Carema.

Nu drar KKR till sig nya rubriker genom att stå bakom ett av de största köpen som ett riskkapitalistbolag har gjort sedan finanskrisen briserade. Tillsammans med Natural Gas Partners, Crestview Partners och Itochu, som är världens största privatägda olje- och gasföretag, slukar KKR gasföretaget Samson Investment.

Kostnaden på 7,2 miljarder dollar, närmare 50 miljarder kronor, är med bred marginal det största förvärvet som KKR har gjort på länge. Uppgörelsen gör dessutom KKR, noterat på New York Stock Exchange, till en av de största aktörerna inom olje- och gasmarknaden i USA.

Samson, som tidigare låg under den amerikanska ägarfamiljen Schustermans vingar, har cirka 1200 anställda och kommer att döpas om till Samson Resources.

Så här ser topp 5-listan ut över de största affärerna där riskkapitalister köpt upp företag:

9 miljarder dollar: Blackstone Group köper Centro Properties Group den 1 mars.

7,2 miljarder dollar: KKR köper tillsammans med tre andra företag Samson Investment den 23 november.

6,3 miljarder dollar: Apax Partners, uppbackade av bland annat den kanadensiska pensionsfonden, köper Kinetic Concepts 13 juli.

3,9 miljarder dollar: Carlyle Group och Hellman & Friedman lägger Pharmaceutical Product Development under sig den 3 oktober.

3,4 miljarder dollar: Bain Capital samt Hellman & Friedman slukar Securitas Direct den 23 juni.

Daniel Kederstedt

Inta försvarsposition, Jon Corzine.

Nu ansluter sig kongressen till den uppsjö av myndigheter, organisationer och åklagare som granskar vad som hände i investmentbolaget MF Global dagarna innan det kollapsade.

En kallelse har lämnats till den tidigare vd:n att infinna sig i Capitol Hill den 15 december för att vittna – något Jon Corzine också förväntas ställa upp på för att undvika att stämmas.

Framträdandet kommer i så fall att bli det första som den hårt ansatte 64-åringen tvingas göra sedan MF Global lämnade in sin konkursansökan. Intresset är förstås enormt stort, inte minst bland de kunder som undrar var deras pengar har tagit vägen.

Visserligen har cirka 1,5 miljarder dollar betalats tillbaka men tidigare prognoser om att 600 miljoner dollar av kundernas pengar ska saknas har nu skruvats upp till det dubbla. En del av dessa har med säkerhet, enligt källor, använts av MF Global för att täcka upp sina egna handlarförluster. Ernest & Young samt Deloitte har dock granskat MF Globals räkenskaper under cirka tre veckor och menar att det saknas klart mer än 1,2 miljarder dollar, rapporterar New York Times.

Jon Corzine, som själv suttit i kongressen i fem år, är dock inte den enda som kommer att kallas till Capitol Hill i Washington. Troligtvis kommer även MF Globals verksamhetschef Bradley Abelow att tvingas vittna. Dessutom kommer Robert Cook, chef för finansinspektionens enhet som granskar handlarverksamheten på Wall Street, och William Dudley, chef på centralbankens enhet i New York, att besöka kongressen för att svara på frågor om hur de kunde tillåta företaget att ta så stora risker. När MF Global föll hade det stora exponeringar mot skuldkrisen i Europa.

Sedan tidigare granskas MF Global bland annat av The Commodity Futures Trading Commission, som övervakar derivathandeln, FBI, finansinspektionen samt åklagare från New York och Chicago.

MF Global väntas bli den åttonde största konkursen i USA:s historia sett till tillgångar.