Skuldkrisen i Europa fäller bjässe i USA

För bara några dagar sedan redovisade MF Global Holdings en kvartalsförlust på 187 miljoner dollar. Det i kombination med kraftiga uttalanden från flera kreditgivare fick aktien att sparka bakut med hela 66 procent.

Idag riskerar affärerna att ha bommat igen för gott.

MF Global – en bjässe på derivatmarknaden och ett av 22 bolag som får handla direkt med centralbanken Federal Reserve – har tvingats fylla i en ansökan om konkursskydd, så kallat Chapter 11.

I pappren framkommer det att företaget, som leds av Goldman Sachs tidigare vd och New Jerseys ex-guvernör Jon Corzine, har skulder på 40 miljarder dollar.

Skälet är skuldkrisen i Europa. MF Global har under den senaste tiden bland annat satsat på irländska, italienska, portugisiska och spanska statspapper i förhoppning om bättre tider.

Greklandskrisen såg till att den aldrig kom.

MF Global riskerar därmed bli den första stora firman i USA som tvingas duka under på grund av den europeiska krisen. Det rör sig dock inte om ett nytt Lehman Brothers. Analytiker pekar på att konkursen i värsta fall kan leda till att finansföretagen väljer att ytterligare strama åt utlåningen till varandra.

Jon Corzine har under de senaste dagarna arbetat intensivt för att finna en köpare till MF Global.

– Om de inte hittar en köpare så är det enda alternativ som återstår att någon visar sig vara villig och kliva in med tillräckligt mycket kapital för att omstrukturera företaget, säger Christoper Ward, konkursadvokat på  Polsinelli Stughart PC till Reuters. Men jag tror knappast det är möjligt med tanke på marknadsläget och företagets skulder.

MF Global har enbart visat vinst vid tre av de senaste tolv kvartalen.

Företagets största aktieägare är investmentfirmor, försäkringsbolag och hedgefonder, däribland Fidelity, Fine Capital  och Guardian Life Insurance.

Är Groupon tvingat att noteras?

Efter att ha skrinlagt sin notering på grund av det frostiga ekonomiska klimatet är hajpade Groupon slutligen redo att göra allvar av sina tankar om att gå publikt.

En fråga sysselsätter dock Wall Street inför fredagens börspremiär:

Sker noteringen för att företaget självt vill – eller för att det är tvingat?

Groupon och dess vd Andrew Mason pekar givetvis ivrigt på det förstnämnda. De pengar – cirka 540 miljoner dollar – som nätkupongjätten förväntas dra in kommer inte ens att behöva röras under ett års tid.

Analytiker, finanshus och marknadskännare är av en annan åsikt.

Visserligen ruvar Groupon på 244 miljoner dollar i rena pengar, men bokföringen är en illröd skapelse som knappast imponerar där förlusterna är stora, tillväxten svag och hälften av trafiken försvann under förra månaden.

Pengarna som tas in genom noteringen behövas snarare för att stabilisera Groupon, hävdar kritikerna. De ställer sig dessutom frågande till företagets höga värdering på 11 miljarder dollar, trots att det är mindre än hälften av de summor som omnämndes under den värsta hajpen.

”Det kommer att komma många fler noteringar med företag som har större lönsamhet än Groupon. De kommer att vara klokare investeringar. Ge Groupon tid att förtjäna sin höga värdering”, skriver exempelvis Sucharita Mulpuru, analytiker hos Forrester Research, i ett mejl.

Groupon, som bildades 2008 i Chicago, har aldrig visat plussiffror. Och under årets första nio månader gjorde företaget en förlust på 214 miljoner dollar. I dagsläget har det dessutom att hantera skulder på 466 miljoner dollar till sina återförsäljare, rapporterar Bloombergs.

Totalt har kupongföretaget tagit in hela 1,1 miljarder dollar från riskkapitalister. 85 procent av det har ledningen satt sprätt på. En stor del av utgifterna ligger på den extremt stora personalstyrkan (över 7000 personer) och marknadsföring (613 miljoner dollar under årets tre första kvartal) – två poster som också omgärdas av frågetecken då de anses rymma allt för höga siffror.

Företaget kommer att sälja 4,7 procent av sina aktier på torsdag. Det är för övrigt den lägsta andelen som ett nytt börsföretag som är värderat över 200 miljoner dollar lämnat till marknaden sedan åtminstone millennieskiftet.

Aktierna väntas i dagsläget gå för 16-18 dollar styck, men det är ett pris som mycket väl kan komma att skruvas upp. Noteringen väntas alltså innebära att Groupon ges ett börsvärde på cirka 11 miljarder dollar, vilket är fem gånger så högt som de förväntade inkomsterna för 2012. Det kan för övrigt jämföras med Microsoft och Amazon som värderas till 2,9 respektive 1,5 gånger så högt som de förväntade inkomsterna.

Den excentriske tv-experten Jim Cramer är en av alla som menar att företagets värdering är alldeles för hög, att siffrorna är uppiffade inför noteringen. Det är en åsikt som Ken Sena, analytiker på Evercore, stämmer in i och resonerar att företaget snarare borde värderas till mellan 8-10 miljarder dollar.

Ansedda tidningen Barron hissar också många varningsflaggor kring Groupon och avråder investerare att hoppa på tåget.

Barron pekar bland annat på att intäkterna sjunker för Groupon, att företaget gör stora förluster och att det utmanas från konkurrenter som Google. Att Groupon eventuellt kommer att höja priset på aktierna som släpps till marknaden handlar ”enbart om att mjölka ut noteringen allt vad det går” och inte något alls med ”företagets strategiska plan”.

Därtill har Groupon omgärdats av turbulens. Nyligen stämdes det av företagets egna anställda för att inte ha betalat tre års övertidsersättning, dessutom fajtas det med en stämning om hantering av sökordsmarkndsföring.

Madoffs fru och son talar ut om svindleriet

Bernie Madoff är sedan länge inskriven i historieböckerna som en av världens mest hatade finansherrar sedan han svindlat bort upp mot 65 miljarder dollar genom ett slags pyramidspel (ponzi scheme).

Många, inte minst de som har drabbats, har länge menat att familjemedlemmarna måste ha känt till vad som försiggick. Att så var fallet förnekar nu hustrun Ruth och sonen Andrew i en intervju med CBS 60 Minutes.

Ruths första fråga när Bernie Madoff lade alla korten på bordet inför sina familjemedlemmar var snarare följande:

– Vad är ett ponzi scheme?

– Hon förstod inte ens vad det var, berättar Andrew Madoff i intervjun. Jag tror det var jag som svarade och sa: Det betyder att allt är lögn.

Enligt Andrew ska Bernie därefter ha följt upp med att säga att ”Ja, jag har ljugit för er alla under alla dessa år. Jag har ljugit för alla, jag har ljugit för mig själv.”

– Jag kan inte förklara det, jag menar jag trodde på honom, säger Ruth Madoff som svar på frågan om hur hon inte kunde ha vetat om hans brott. Varför skulle det ens slå mig att det var illegalt? Det fanns ingenting som skulle få mig att misstänka något.

Vad gäller Bernie Madoffs bluff säger Ruth så här:

– Jag tror att han fastnade, det är vad han sa. Och han hade inte modet att tackla sakerna när det kunde ha skett på en mycket mindre skala.

Andrew Madoff arbetade på sin fars firma, så också hans bror Mark som i spåren av avslöjandet begick självmord den 11 december 2010 – på dagen ett år efter att bluffen avslöjats. Andrew menar att bröderna aldrig kom i kontakt med svindleriet eftersom det var en ”fullständigt separat verksamhet”, jämfört med de handlaraffärer som duon ägnade sig åt.

– Vi utförde hundratusentals transaktioner per dag. Och det innebar att vi var extremt upptagna. Och det bara… det slog mig bara inte att han kunde vara involverad i något brottsligt, säger Andrew Madoff.

Han har knappast förlåtit sin far.

– Vad han gjorde mot mig, mot min bror, och mot min familj är oförlåtligt. Vad han gjorde mot tusentals andra människor, förstörde deras liv – jag kommer aldrig att förstå det. Och jag kommer aldrig att förlåta honom för det, säger Andrew som även hade svårt att försvara sin mor sedan hon valt att stanna hos Bernie. Under två års tid hade Andrew och Ruth knappt någon kontakt alls, berättas det i programmet.

– Men jag tänkte aldrig på att lämna eftersom jag inte visste vad jag skulle göra förutom att stanna, säger Ruth Madoff.

Ruth har nu släppt all kontakt med Bernie sedan Mark tog sitt liv. Hon har även lämnat all glamour i New York för att istället inrätta sig i en fyrrummare i Florida. Hon har däremot inte ansökt om skilsmässa eftersom ”det inte spelar mig någon roll – han kommer ändå att dö i fängelset.”

Bernie Madoff, nu 73 år, avtjänar ett 150 år långt fängelsestraff för att ha bluffat bort upp till 65 miljarder dollar. Inga av hans familjemedlemmar har åtalats för något brott, men ytterligare sju har arresterats i ärendet. Han angavs av just sönerna Andrew och Mark.

Unoccupy Wall Street

Medan rapporterna står som spön i backen och Goldman Sachs redovisar ett klart sämre resultat än väntat, samt den andra kvartalsförlusten sedan bolaget gick publikt 1999, så försöker jag koppla av.

Det är svårt med sådana nyheter men också ett välkommet måste.

Det blev inte mycket semester i somras och efter en extremt intensiv höst känns det helt i sin ordning att finansmeckats höga byggnader får ersättas av liknande de nedan ett tag i Colombia.

Om inte förr så hörs vi när jag är tillbaka.

 

Vd-lönerna har dubblats på ett år

Våra vänner på Forbes Magazine har återigen gjort vad de gör allra bäst.

Knåpat samman en ny lista över olika personers förmögenheter.

Den här gången gäller det vd:ar och eftersom vi för två veckor sedan granskade lönerna för de bäst betalda bankcheferna är det inte mer än rätt att vi också visar helhetsbilden över de bäst betalda vd:arna.

Det är, föga förvånande, en total gubbfest.

Occupy Wall Street, som fajtas mot snedfördelningen av pengarna i USA, har främst riktat in sig på bankföretagen. Men skummar du Forbes lista så står det snart klart att herrar som Lloyd Blankfein (21,7 miljoner dollar) och Jamie Dimon (42 miljoner dollar) ligger i rejält lä. Snittlönen för en bankchef var ”enbart” 12 miljoner dollar under 2010 – ned 20 procent från 2007, rapporterar Forbes.

Jämförelsevis med John Hammergren, vd på McKesson, som innehar förstaplatsen så bleknar de summorna.

Han kvitterade ut cirka 1 miljard kronor för ett års arbete.

Ersättningarna till vd-arna för USA:s största företag har rakat i höjden under senaste åren – i snitt plus 28 procent rapporterar Governance Metrics International som håller koll på siffrorna för Forbes. Enligt dem har lönerna för det absoluta toppskiktet (alltså herrarna nedan) dock dubblerats. Dessutom har bonusarna som utgår i rena pengar tripplats jämfört med innan USA klev in i recession, december 2007.

Här är listan:

1: John Hammergren
Vd för läkemedelsföretaget McKesson
Ersättning: 131,2 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: 1,2 miljarder dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: +20 procent.

2: Ralph Lauren
Vd för klädkedjan Polo Ralph Lauren
Ersättning: 66,7 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: 630 miljoner dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: +50 procent.

3: Michael Fascitelli
Vd på fastighetsbolaget Vornado Realty
Ersättning: 64,4 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: 830 miljoner dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: -16 procent.

4: Robert Iger
Vd för animationsföretaget Walt Disney
Ersättning: 53,3 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: 4,55 miljarder dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: -6 procnet.

5: George Paz
Vd för hälsovårdsaktören Express Scripts
Ersättning: 51,5 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: 1,29 miljarder dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: -15 procent.

6: Jeffrey Boyd
Vd för sajten Priceline.com
Ersättning: 50,2 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: 720 miljoner dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: +48 procent.

7: Lew Frankfort
Vd på läderföretaget Coach
Ersättning: 49,5 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: 880 miljoner dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: + 35 procent.

8: Stephen Hemsley
Vd hälsojätten United Health Group
Ersättning: 48,8 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: 4,93 miljarder dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: +35 procent.

9: John Wren
Vd på reklamföretaget Omnicom Group
Ersättning: 45,6 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: 900 miljoner dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: -1 procent.

10: Michael Watford
Vd på olje- och gasföretaget Ultra Petroleum
Ersättning: 43,7 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: 373 miljoner dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: – 33 procent.

11: John Martin
Vd på biotech-företaget Gilead Sciences
Ersättning: 42,7 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: 2,73 miljarder dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: 10 procent.

12: Jamie Dimon
Vd på finanshuset JP Morgan Chase
Ersättning: 42 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: 18,6 miljarder dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: -19 procent.

13: Leslie Moonves
Vd på tv-bolaget CBS
Ersättning: 41,5 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: 1,2 miljarder dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: +32 procent.

14: John Plant
Vd på bildelsföretaget TRW Autoparts Holdings
Ersättning: 41,1 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst:  977 miljoner dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: -7 procent.

15: David Zaslav
Vd på tv-bolaget Discovery Communications
Ersättning: 40,7 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: 936 miljoner dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: -7 procent.

16: Laurence Fink
Vd på investmentbolaget Blackrock
Ersättning: 39,9 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: 2,4 miljarder dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: -13 procent.

17: Richard Adkerson
Vd på råvaruföretaget Freeport-McMoran Copper & Gold
Ersättning: 39,5 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: 5,6 miljarder dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: +42 procent.

18: James Hackett
Vd på oljebolaget Anadarko Petroleum
Ersättning: 38,9 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: 845 miljoner dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: +14 procent.

19: John Chambers
Vd för teknikföretaget Cisco
Ersättning: 37,9 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: 6,5 miljarder dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: -24 procent.

20: David Pyott
Vd på läkmedelsaktören Allergan
Ersättning: 33,8 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: – 2,5 miljoner dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: +23 procent.

21: Gregory Lucier
Vd på biotech-bolaget Life Technologies
Ersättning: 33,8 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: 365 miljoner dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: -22 procent.

22: Charles Davidson
Vd på oljeföretaget Noble Energy
Ersättning: 33,4 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: 592 miljoner dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: +4 procent.

23: Louis Camilleri
Vd på tobaksbjässen Philip Morris
Ersättning: 32,7 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: 7,9 miljarder dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: +16 procent.

24: Joe Tucci
Vd på dataföretaget EMC
Ersättning: 31,6 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: 2,1 miljarder dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: +15 procent.

25: Gregory Boyce
Vd på kolbolaget Peabody Energy
Ersättning: 30,7 miljoner dollar.
Företagets nettoinkomst: 895 miljoner dollar.
Aktiens utveckling under ett års tid: -27 procent.

11 års fängelse för Rajaratnam – vill bli granne med Madoff

Elva års fängelse och 10 miljoner dollar i böter. Det blev domen för Raj Rajaratnam – huvudfigur i årets mest spektakulära insiderrättegång. Även om domstolen i New York därmed klubbade igenom ett av de högsta straffen någonsin för just ett insiderbrott lär åklagarna misströsta. De yrkade på närmare 20 års fängelse.

Får försvaret sin vilja igenom kommer nu Raj Rajaratnam att få dela hem med en annan av vår tids största finansskurkar – Bernie Madoff. Superskurken, som svindlade bort 500 miljarder dollar från sina kunder, dömdes att avtjäna hela 150 år på fängelset Butner i North Carolina. Där spenderar han nu tiden med att ge finansråd till sexbrottslingar och hänger med spioner.

Raj Rajaratnam åtalades på totalt 14 punkter och fälldes på samtliga för att genom sitt Galleon Group ha tjänat minst 45 miljoner dollar på att göra affärer med hjälp av hemlig information kring kvartalsrapporter och uppköp. Bland de firmor som Raj Rajaratnam, som avslöjades i oktober 2009, ska ha tjänat pengar på syns bland annat Goldman Sachs, Intel och IBM.

Domen mot Raj Rajaratnam kan tyckas hård men ligger helt i linje med myndigheternas nya attityd om att gå hårt fram mot insiderbrott. Allt fler som döms för insiderbrott tvingas avtjäna allt längre tid i fängelset, rapporterar Wall Street Journal.

Totalt har 79 procent av alla som dömts för insiderbrott i New York skickats till fängelse under de senaste två åren för att i snitt avtjäna 2,5 år bakom lås och bom. Det kan jämföras med att 59 procent av de som dömdes mellan 2000-2010 och som i snitt fick avtjäna 1,5 år. Mindre än 50 procent av som dömdes för insiderbrott mellan 1993-1999 fick skaka galler, då i snitt 11,5 månader.


Foto: SCANPIX

5 dollar som fördjupar krisen kring Bank of America

Medan företag som Citigroup säger sig vara redo att prata med demonstranterna ur Occupy Wall Street väljer Bank of America att hårdnackat fortsätta på sin egna väg.

Budskapet är tydligt:

We. Could. Not. Care. Less. About. You.

Bank of America förklarade nyligen att de ska börja utkräva en avgift på 5 dollar per kontokort. Föga förvånande har satsningen slagit tillbaka kraftfullt. Alla från just Average Joe i Occupy Wall Street till president Barack Obama har ifrågasatt exakt hur Bank of America resonerar.

Skälet till avgiften är att banken vill försöka ta tillbaka lite av den intäktsförlust som uppstår på grund av ett knippe nya regler kopplade till reformen Dodd-Frank. Där i specificeras hur stora avgifter bankerna får ta ut på kontokortsavgifter, samt vilka avgifter som är lagliga och ej.

Så här kommenterade Barack Obama, som genom reformen Dodd-Frank nu också har lanserat en ny övervakningsmyndighet över Wall Street, de nya avgifterna den 6 oktober:

– Deras argument är följande: ”Well, vet ni vad, den här gömda avgiften som vi hade var förbjuden så vi kommer hitta en annan avgift för att täcka upp för den förlusten”.

– Det är inte en väl fungerande idé. Det är inte schysst mot konsumenterna.

Han har fått stöd av flera högt uppsatta senatorer som uppmanat konsumenterna att ta pengarna och flytta dem till en helt annan bank. En programledare på tv-kanalen Fox gick till och med så pass långt att hon i direktsändning klippte sönder sitt eget kontokort hos banken.

Att krisen kring Bank of America förvärras är tydligt. Bankens vd Brian Moynihan tycks trampa kvicksand just nu – det mesta blir bara fel. På hans bord ligger sedan tidigare dessutom flera stämningar att hantera på grund av Countrywide (som banken köpte 2008 för 4 miljarder dollar) matade marknaden full med defekta bolåneprodukter innan och under Finanskrisen 1.0. Fler stämningar lär vara att vänta.

Bankens aktie är knappast en glädjefest för tillfället: Ned 51 procent sedan årsskiftet, eller minus 87 procent på fem års tid.

Att allmänheten är så att säga ”pissed off at” Wall Streets bankjättar är ingen nyhet. En studie från JD Power and Associates från i år visar att nöjdheten bland konsumenterna fortsätter att sjunka och ligger klart under de mindre aktörerna. Just Bank of America är särskilt utsatt, hävdar Bert Ely, konsult med inriktning på bankfrågor.

– Bank of America har blivit en symbol för vad människor inte uppskattar hos finansinstitutioner, säger han.

Bank of America har försökt återvinna lite av sin bad-will genom att mata ut ny reklam. Bjässen har sedan en tid tillbaka synts intensivt i tv, tidning och på nätet. Satsningen kommer att pågå fram till årsskiftet i tolv större städer, däribland Charlotte, Boston, Chicago, New York och Los Angeles.

Reklamen kretsar oftast kring hur mycket pengar Bank of America ger till välgörenhet, hur vänligt inställd den är till mindre företagare och att det minsann går att omförhandla lånen för de som hamnat på obestånd.

– Irrelevant, kommenterar Kathleen Day, talesperson för intresseorganisationen Center for Responsible Lending, reklamen. Det enda som betyder något är att Bank of America och de andra banker städar upp i sina organisationer så att de kan omförhandla fler lån och aldrig mer gör samma sak mot ekonomin, säger hon till Huffington Post.

Banken har totalt lagt 10,8 miljoner dollar på välgörenhet hittills i år.

Samtidigt har banken lagt 1,6 miljoner dollar på lobbying , visar uppgifter från Opensecrets.org. Bank of America intar därmed åttondeplatsen  på listan över de kommersiella banker som pytsat upp mest pengar på att påverka politiker och andra makthavare. Listan toppas av American Bankers Association med 4,7 miljoner dollar, JP Morgan Chase med 3,4 miljoner dollar och Citigroup med 2,6 miljoner dollar.

Rapporterna visar hur illa företagen tar stryk

Det har varit ett pressat kvartal – fyllt av farhågor för en ny ekonomisk recession runt om i världen där länder plötsligt stått, eller står, och stirrar rakt ner vid ruinens brant, invånarna håller krampaktigt i plånböckerna på grund av den höga arbetslösheten och politiker fajtas intensivt om exakt vilken väg till räddning som de tror kan vara den rätta.

Situationen är knappast gynnsam för företagen. Exakt hur lite håller vi just nu på att få svar på.

Rapportsäsongen har sparkat igång och än så länge har Alcoa kommit med rapport, så också PepsiCo – båda företagen uppvisar visserligen vinstlyft under det tredje kvartalet jämfört med ett år tidigare men också tecken om att vara pressade av situationen, inte minst Alcoa. Aluminiumtillverkaren drabbas hårt av att den ekonomiska oron har sänkt priset på lättmetallen med 12 procent under juli-september.

Ett tydligt tecken på att företagen känner av det ekonomiska läget syns även på S&P500-index, som i dagsläget befinner sig på samma nivå som 2005. Den 7 oktober hade 174 av de 436 företag som lämnat riktlinjer för sina förväntade siffror (merparten visar vinst) tvingats sänka sina förväntningar på det tredje kvartalet. Enbart 59 hade höjt dem.

Enligt analytikernas beräkningar kommer vinsten per aktie för företagen på S&P500-index att lyfta med i snitt 14 procent under det tredje kvartalet. Det skulle i så fall vara det sämsta resultatet för S&P500, som är tätt sammankopplad med euron, sedan slutet av 2009 och går att jämföra med 19 procent under det andra kvartalet eller 20 procent under det första.

Bland de företag som oroas just nu syns aktörerna inom flygbranschen som har svårt att göra några ordentliga vinster, men också finansjättarna. Särskilt illa väntas läget vara för Goldman Sachs som kan stå inför sitt sämsta kvartalsresultat sedan företaget gick publikt för tolv år sedan.

– När du ser vad som har hänt sedan i augusti – oavsett om det är förhandlingarna om skulderna, sänkningen av kreditbetyget, den fortsatta oredan i Europa eller volatiliteten – så är det bara logiskt att det påverkar den ekonomiska aktiviteten och vinsterna. Jag tror du kommer att få se starka företag dra ifrån de svagare konkurrenterna, säger Matthew McCormick, förvaltare på Bahl & Gaynor, till Bloomberg News.

USA:s president Barack Obama har kallat den europeiska skuldkrisen för den största motvinden för USA:s återhämtning. Men problemen existerar nästan lika mycket på hemmaplan som på andra sidan Atlanten. USA är hårt ansatt för tillfället och väntas i år redovisa en BNP-tillväxt på 1,6 procent, att jämföra med 3,0 procent ett år tidigare.

– Vad som började i augusti som en förtroendekris har inte fått någon lösning. Vi är i en situation där vi måste vänta ut återhämtningen i ekonomin. Och det kommer att ta flera år innan allt är tillbaka där det en gång var, säger Matthew McCormick.

Även de europeiska företagen känner av den pressade ekonomiska situationen. Där förväntas bolagen på Stoxx Europe 600 i snitt redovisa ett vinstlyft på 5,8 procent under det tredje kvartalet jämfört med ett år tidigare. Det skulle vara den svagaste perioden sedan 2009 och går att jämföra med ett vinstlyft på 18 procent ett kvartal tidigare, rapporterar Bloomberg News.

För den som vill hålla koll på när de amerikanska bolagen rapporterar rekommenderar jag Yahoos kalendarium där det går att söka på företag eller se dag för dag.

Finanslönerna sex gånger så höga som snittet

Med tanke på Occupy Wall Street så kommer den här rapporten i det närmaste som på beställning. New Yorks revisionschef har nämligen valt att ställa snittlönen i finansindustrin med den totala snittlönen i den privata sektorn.

Nu dras siffrorna visserligen upp av de enormt vidlyftiga ersättningar som Jamie Dimon och hans kollegor räknar hem. Den gamle gode bankchefen för JP Morgan Chase har ju exempelvis en minutlön på 266 kronor, men likväl går det inte att blunda för skillnaderna. Snarare lär siffrorna fungera som lika mycket tändvätska för Occupy Wall Street som Toivonens 3-2-mål gjorde för det svenska landslaget.

Snittlönen inom finansindustrin var 361 330 dollar under 2010. Det är fem och en halv gånger så mycket som för de resterande anställda inom den privata sektorn. Där ligger snittlönen på 66 120 dollar. Jämförelsevis var skillnaden bara två gånger så stor för 30 år sedan.

När finanskrisen bröt 2008 ut fick industrin, som sysselsätter 12 procent av stadens arbetskraft, ta den största smällen. Ett av tre jobb som försvann i staden kunde kopplas till Wall Street-aktörerna, skriver New York Times men pekar också på att nästan samtliga jobb sedan dess kommit tillbaka.

Flera firmor har under de senaste månaderna dock börjat skära i bemanningen på nytt och så sent som idag kom en rapport som förutspår att 10 000 jobb kommer att försvinna innan slutet av 2012. Det skulle innebär att finansindustrin har tappat 32 000 jobb sedan januari 2008, rapporterar revisionschefen.

”Drogtesta alla börsmäklare”

Droger, och då särskilt kokain, ”förorenar” den ekonomiska världen och är ett av huvudskälen till att börserna svänger så pass som de gör. Det hävdar i alla fall den italienska ministern Carlo Giovanardi idag och ropar på att börsmäklarna måste drogtestas.

– Jag tror knappast att en investerare skulle överlåta förtroendet av hans eller hennes pengar till en alkoholist. Det samma borde gälla för kokain, säger han enligt The Guardian.

Droger inom finansvärlden är förstås inget nytt. Och enligt en undersökning som Wall Street Journal genomförde häromåret framkom att att finansfolket också känner sig mer berättigade än andra människor att använda sig av droger. Huvudskälet: Deras stressade arbetssituation.

Men – droger är inte så vanligt i finansdistrikten som Carlo Giovanardi och många andra vill tro. I alla fall inte om vi ska lita på den undersökning som Sterling Infosystem lät genomföra på Wall Street under fjolåret.

Totalt gick det enbart att spåra knark hos 2 procent av de 5900 anställda, fördelade på 270 olika firmor, som genomgick testet. Det kan jämföras med 3,6 procent som är snittet i stort, eller 4,1 procent för de anställda i återförsäljningsleden, rapporterar Sterling Infosystem.

Den klart vanligaste drogen på Wall Street är, enligt testet, marijuana. Av de som kuggade gjorde åtta av tio det för att ha använt just marijuna – det är upp från cirka sex av tio 2007. Spår av kokain fanns i 7 procent av de de positiva testerna, att jämföra med 16 procent 2007. Amfetamin ökar däremot, från 3 procent till 10 procent. Det stämmer också hyfsat överens med den undersökning som Bloomberg News låtit jämföra där marijuana (3) och kokain (8) återfinns på topp tio av de medel som finansfolket tar till. De två topplatserna innehas av det lugnande läkemedlet Xanax och det ångestdämpade Zoloft.

Enligt Bloomberg News tas marijuana på Wall Street främst för att lugna nerverna, men kommer med ett bakslag om förlorad bedömningsförmåga, korta minnesluckor, svårigheter att tänka klart och förhöjd puls. Kokain däremot skapar en känsla av eufori, tävlingsinriktning och höjer känslan av välmående. Viljan att ta risker anses öka, vilket kan ge Carlo Giovanardi lite belägg för sitt krav.

Att genomföra oannonserade drogtester på Wall Street är inte särskilt vanligt förekommande. Däremot avkrävs ofta nyanställda att underkasta sig ett test. De som trillar dit på allvar bland finansfolket i USA söker sig ofta till nedanstående facilitet, Seabrook House i Pennsylvania. Dess specialitet: 90 dagars avvänjning och att skicka ut en nota på 24 000 dollar.

EQT planerar ny fond
på 5 miljarder euro

Ska enligt uppgift ta in kapital under 2015.

Har någon eldat med sedlar istället för kol?

Cervenka:

Dags tillsätta en haverikommission.

Guldpriset på lägsta nivån på över fyra år

råvaror

Pessimister tror på fortsatt nedgång.

Kungens Ferrari
456 M GT till salu

motor

Så mycket kostar den blå faran.

Rysslands chockhöjer räntan till 9,5 procent

Vill stötta rubeln och stoppa inflationen.