Annons
X
Annons
X

PJ Anders Linder om politik & samhälle

PJ Anders Linder

PJ Anders Linder

Det är förstås bra om den nya etniska mångfalden i Sverige går igen även i sektorer som högskolevärlden, juridiken och polisen. Men att försöka komma dit genom statlig positiv särbehandling, dvs statlig diskriminering, är att kasta ut barnet med badvattnet.

Det är ju just i positiv särbehandling som man behandlar människor som representanter för ett kollektiv och inte som individer.

Det är diskriminerande mot dem som inte blir antagna av det enda skälet att de har fel etnisk bakgrund – och det skapar ofelbart konflikter, när grupper ställs emot varandra.

Därför är det utmärkt att Centrum för rättvisa hjälpt två Uppsalastudenter som kvoterats bort från juristlinjen att stämma universitetet. Uppsala universitet har förlorat i både tingsrätten och hovrätten och nu är ärendet uppe i Högsta domstolen. Ett tydligt nederlag för JK Göran Lambertz, som företräder staten, skulle vara ett ytterst välkommet besked.

Men oavsett hur det går i HD bör den borgerliga regeringen ändra lagen så att det inte behöver vara en tolkningsfråga om det är tillåtet för statliga institutioner att ägna sig åt etnisk diskriminering.

PJ Anders Linder

Socialdemokraterna får mindre partistöd efter valet och måste säga upp folk på sitt riksdagskansli. Nu förhandlar de som bäst – för att krångla sig undan Las-principen om sist in-först ut.

Att förhandla strider inte mot lagen. Men det ser onekligen inte så stiligt ut efter alla högstämda s-rop om det ohyggliga i tvåmannaundantaget från turordningsregeln, reformförslag från centern osv.

Socialdemokraterna i riksdagen får ligga som det egna partiet har bäddat, och det är bara lreformvilja från regeringshåll som skulle kunna hjälpa dem. Än så länge har vi inte sett mycket av den saken på det här området, men det kanske blir ändring vad det lider. Om centern kan svälja att kärnkraftsavvecklingen avbryts kan kanske moderaterna acceptera att man hjälper s-kansliet med Las?

PJ Anders Linder

Vad kan den brittiska regeringen göra för att minska fattigdomen i landet? Ett svar kommer från de konservativas policychef Oliver Letwin i en artikel i The Times. Centralregeringen måste de lokala myndigheter större frihet att experimentera, pröva egna idéer, ta egna initiativ – och göra det i medvetenhet om att en del av de här experimenten kommer att misslyckas:

Så här vill jag att seniora statstjänstemän ska kunna säga till tidningarna, skriver Letwin:

”Jag har fått i explict uppdrag att säga er att en betydande mängd misslyckanden hade förutsetts, och att om det inte hade skett några misslyckanden så hade det antytt att det hade tagits alltför lite risk, och att vad regeringen bryr sig om är inte om det sker misslyckanden utan om de lokalsamhällena och de lokalt baserade sociala initiativen ofta blir framgångsrik i att lyfta människor ur det flefaldiga utanförskapets fällor.”

Man han ha synpunkter på Letwins grammatik, men idén är provokativ och intressant. Ännu mer så i det notoriskt centralistiska Storbritannien än i (det snart nästan lika notoriskt centralistiska) Sverige. Fast det gäller förstås att det är småskaliga projekt det handlar om.

PJ Anders Linder

Ja, vad ska man säga om Fredrik Reinfeldts utläggning på DN Debatt i dag?

Bra att han sätter in enskilda frågor som a-kassan i ett större politiskt sammanhang.

Bra att han talar väl om det civila samhället. Nu väntar vi på avdragsrätt för ideella satsningar.

Mindre bra, däremot, att han ger legitimitet åt kommunalpolitiker som använder för mycket av medborgarnas pengar.

Vi gick till val på bättre välfärd, skriver Reinfeldt, och nu tillför vi kommunerna extra resurser för bättre välfärd. Då får de banne mig inte använda pengarna till att sänka skatten.

Ännu en gång låter Reinfeldt som om skattesänkningar var gåvor från hyggliga politiker till farligt spendersamma medborgare. Men det är tvärtom: det är politikerna som använder medborgarnas pengar.

Den välfärd som finansieras offentligt ska förstås vara bra, men när den är tillräckligt bra finns inga skäl för kommunerna att satsa mer på den. Kommunpolitikerna måste ha perspektivet att de förvaltar andras resurser, och att man inte ska använda en enda krona mer än nödvändigt.

Fredrik Reinfeldt kunde ha sagt så här i stället: Se till att välfärden är bra. Men se också se till att varje del av verksamheten är genomlyst och jämförd med de bästa av kommunerna, och att ingenting kostar mer än det skulle behöva göra. Om det är gjort, och det blir pengar över, se till att de går tillbaka till medborgarna. Kommunalskatten är trots allt den drygaste utgiften i många hushåll.

Kunde ha sagt? Skulle ha sagt!

PJ Anders Linder

Har ni hört talas om Ziggy Switkowski nyligen? Inte? Snart kan det vara dags.

Dr Switkowski har precis lämnat en stor kärnkraftsrapport till den australienska regeringen, där han öppnar för kärnkraft som framtida energialternativ. Tha Australian kommenterar.

I dag eldar Australien billigt, inhemskt kol. Men vad händer om landet går med i Kyotoarbetet? Om man av klimatskäl lägger restriktioner – CO2-skatt – på de fossila bränslena? Var ska man då få kraft till rimligt pris?

Det här är inte okomplicerad materia för John Howards konservativa regering – australiensarna har ingen erfarenhet av atomkraft och har traditionellt varit skeptiska – men det är ren dynamit för labourpartiet, som levt högt på sistone tack vare grön kritik mot regeringen. Vad ska partiet göra nu? Att säga nej inte bara till kol och olja utan också till kärnkraft kommer att få labour att te sig allmänt oansvarigt.

Australien kommer knappast att bli ensamt. Situationen börjar uppstå på många håll. Olusten växer inför olja och kol. Sol och vind är trevliga, men producerar för lite till för höga kostnader. Vart ska en politiker med verklighetsförankring vända sig? Sannolikt till kärnkraften – som också Lars Bern var inne på i sin artikel på Brännpunkt i måndags.

PJ Anders Linder

Folkandvården kan bli privat, rapporterar DN. Helt eller delvis. Landstingsrådet Gustav Andersson (c) öppnar för stora förändringar.

Det känns som ett naturligt steg. Varför bedriva verksamhet i en stor offentligägd organisation i stället för att skapa konkurrens och företagsamhet? Mindre enheter, nya metoder, nya sorters kundkontakt: privatisering bör kunna vitalisera den här sektorn ytterligare.

Tandvård är viktigt, men det är mycket som är viktigt utan att för den skull vara ägt av det offentliga: livsmedelsbutiker, försäkringsbolag, optiker…. Att det offentliga skulle garantera en särskilt hög kvalitet är en tanke som erfarenheten inte riktigt ger hundraprocentigt stöd för.

PJ Anders Linder

”Svensk minister uppmanar fackföreningarna att inte bekämpa reformer”. Så lyder rubriken över en kort intervju med Anders Borg i dagens utgåva av den rosa tidningen Financial Times.

Borg varnar för att facken kan alienera sina medlemmar om de protesterar för intensivt mot regeringens jobbpolitik.

Det låter dramatiskt och ovant, men Borgs poäng är allt annat än orimlig: Varför skulle det inte vara långsiktigt bättre för LO-medlemmar att få mindre i ersättning när de inte jobbar, om de samtidigt får behålla mer efter skatt när de jobbar. Det normala är trots allt att ha arbete – och kombinationen av jobbavdrag och lägre a-kasseersättning bör göra att det blir fler som arbetar.

LO och andra reformmotståndare låter ofta som om det fanns en grupp i samhället som är densamma över tid och vars medlemmar kommer att vara arbetslösa för evigt. Det är ett rätt förfärligt synsätt. Men om man nu har det: varför i så fall inte koncentrera sig stenhårt på jobbskapande åtgärder snarare än på att hålla ersättningen för icke-arbete uppe?

PJ Anders Linder

Apropå klimatet: Aftonbladet har fått upp ångan rejält i frågan. Med blandat resultat. Dagens attack på julbelysningen i Liseberg känns i alla fall överdrivet nitisk.

PJ Anders Linder

I senaste numret av Affärsvärlden (47/2006) gör Lars-Eric Bränfeldt en lång och mycket läsvärd analys av läget i klimatfrågan: nyanserad och faktarik. Tyvärr ej on line.

PJ Anders Linder

Volvochefen Leif Johansson vill sänka skatten på etanol (på macken, inte på Bolaget) och kompensera staten genom att höja skatten på diesel och bensin.

Det är lovvärt med minskat beroende av oljeprodukter, men är detta rätt väg att gå? Kanske ändå inte.

. Svenska bilister är redan stenhårt beskattade och många, många kommer att vara hänvisade till bensinbilar under överskådlig framtid.

. Miljöeffekten blir begränsad av högre bensinpris. Folk åker inte omkring så värst mycket för nöjes skull; det har redan dagens bensinpris sett till. Högre pris leder till tajtare hushållsekonomier snarare än till bättre miljö.

. Och ska folk köpa miljöbilar och byta värmepannor därhemma behöver de få behålla så mycket av sina pengar som det någonsin går.

Andreas Carlgren och Fredrik Reinfeldt säger nej till Leif Johanssons propå. Det gör de rätt i.