Politik är mycket mer än policy

Mary går in i diskussionen om personerna, principerna och politiken, och den flitige Kent återkommer med ett inlägg. Frågan: Vad betyder ett CV för en politisk kandidat?

Ja, menar man det i snävast tänkbara bemärkelse ska man inte överdriva. Politiker ska företräda medborgarna, inte professioner. En riksdag där försvarsutskottet är fullt av militärer och jordbruksutskottet fullt av jordbrukare är inget att stå efter. Det viktiga med Maud Olofsson som näringsminister, för att ta ett exempel, är trots allt inte att hon har lett Hushållningssällskapet i Västerbotten utan att hon har en idé om hur man ska få ett företagsammare Sverige och ett genuint engagemang för fri företagsamhet.

Men om man med ”CV” menar allt som inte är åsikter i konkreta sakfrågor, och det är så jag har uppfattat skribenterna som säger att vi bara bör prata ”politik” och bortse från ”person”, då menar jag att en politikers CV har stor betydelse. Det är i hög grad genom det som där ingår – kunskaper, erfarenheter, meritlista, omdöme, karaktär – som en politiker i mina ögon skapar förutsättningar för att få förtroende.

Det är ingen garanti för bra näringspolitik att Maud Olofsson har erfarenhet från näringslivet, men det är ett plus för henne som politiker. Precis som det är en tillgång för Anders Borg att ha egen erfarenhet av finansmarknaderna, och precis som det i mina ögon är ett minus för Fredrik Reinfeldt att hans yrkesliv utanför politiken har varit så begränsat.

Men såväl Reinfeldt som Wetterstrand har uppenbarligen byggt upp ett starkt politiskt CV, på andra vägar – det är bara att titta i mätningarna – och detta är av central betydelse för deras ställning och möjligheter. Väljarna gör enligt min mening ett misstag om bara sitter med näsan i programtexterna och varken ifrågasätter eller tar ställning till det personliga politiska kapitalet när de gör sina val i september.