Annons

PJ Anders Linder om politik & samhälle

PJ Anders Linder

PJ Anders Linder

John Kay skriver en skarp analys av klimatfrågan och Kyoto i dagens Financial Times. Han ställer de svåra frågorna – och ger de besvärliga svaren.

Kyoto syftar till relativt marginella minskningar av utsläppen av växthusgaser jämfört med nuvarande nivåer. Avtalet gäller inte de snabbväxande länderna Kina och Indien, som har sammanlagt 2,4 miljarder invånare – att jämföras med de utvecklade ländernas 800 miljoner.

”Det finns inget scenario”, skriver Kay, ”i vilket det är något vidare vettigt att agera för att minska de globala halterna med små mängder…(Det gör så liten skillnad. PJ:s anm.) I stället borde vi antingen genomföra drastiska åtgärder, eller fokusera på anpassning till konsekvenserna.”

Det enda sätt på vilket man kan genomföra drastiska åtgärder, menar Kay, är att västvärlden sätter in massiva forskningsresurser för minskade utsläpp och sedan ställer resultaten till Indiens och Kinas förfogande. Att tro att dessa 2,4 miljarder människor ska avstå från att efterfråga mer elektricitet och mer transporter är helt utsiktslöst.

Kärnkraften är den enda existerande tekniken som kan göra rejäl skillnad, men Kay tycker inte att den är någon okomplicerad lösning. Det behövs andra tekniker, nya tekniker.

Men många vill inte ha ny teknik, skriver Kay. ”Deras verkliga oro är i realitene ett uttryck för skuldkänslor över materialism, motvilja mot kapitalism och rädsla för teknik.” Just den sorts tänkande som kan leda käpprättåt skogen.