Annons

PJ Anders Linder om politik & samhälle

PJ Anders Linder

PJ Anders Linder

”Målkameror” är ordet för dagen. Och visst, det kändes i hjärteroten att se Frank Lampards eleganta mål bortdömt och det hade kunnat bli en riktig nagelbitare i andra halvlek ifall det fjärde målet i matchen hade betytt 2-2 i stället för 3-1.

Men jag undrar ändå om inte målkameror är steget ut på ett sluttande plan. Mycket vill ha mer och snart kommer vi att ha krav på särskilda offsidekameror och varför inte rfid-chips i tröjorna så att varje spelares position kan fastställas intill fjärde eller tiondel decimalen. Inget av detta löser dock frisparks- och straffproblematiken, så där kanske vi hamnar i fullfjädrade matchkonferenser: sju personer samlas dagen efter för att överpröva alla domarbeslut – och kan de inte enas får FN:s utskott för de mänskliga rättigheterna votera om vem som egentligen vann, vem som borde ha vunnit. Och sedan ska detta förstås kunna överklagas i tre instatser så att det hinner gå en fem-sex år innan vi på allvar vet att den hundraprocentiga rättvisan är skipad och vi vet vem som vann.

Är det den vägen vi vill gå? Eller ska vi helt enkelt nöja oss med att även rättvisan har skavanker ibland och att domares misstag också är en del av allt som för spelet så spännande och fantastiskt?