PJ Anders Linder om politik & samhälle

PJ Anders Linder

PJ Anders Linder

Newsweeks Fareed Zakaria har läst David Frums nya bok Comeback och är imponerad.

Kanadensaren Frum var en gång talskrivare åt George W Bush och skrev för några år sedan en förfärlig bok ihop med Richard Perle om hur USA skulle lösa alla världens säkerhetsproblem och se till att vi blev kvitt allt ont en gång för alla; den hette typiskt nog An End To All Evil.

Men nu har Frum lugnat ner sig, och Comeback är en bok om hur den konservativa rörelsen i Amerika ska sluta gasta och börja lyssna i stället. Att, som många av John McCains konservativa kritiker, ägna sig åt ideologiskt tungomålstalande och bara mässa att man måste leva upp till den rätta läran, det leder ingen vart. Många av USA:s konservativa navigerar i 2000-talets terräng men har fortfarande 1980-talets karta, och så vinner man varken O-ringen eller presidentval.

Det är inte utan att man kommer att tänka på Sverige. I en del borgerliga debattörers ögon lever vi kvar i 1980-talets löntagarfondsdebatt: socialdemokraterna är lika socialistiska nu som då och Sverige är på dekis med en BNP/capita som knappt toppar Bhutans. Fast samtidigt kan människor läsa i tidningarna att Sverige klättrar i välståndsligan och att reallönerna har ökat rekordartat. Då skorrar krisretoriken bra falskt.

Det finns massor av goda skäl till borgerlig samhällskritik 2008 som 1983. Hushållen har dåligt med disponibelt sparkapital; man har råd med platt-tv och annat skräp men inte att vara ledig en månad från jobbet. Människor med alldeles vanliga löner får betala mer än hälften av en inkomstökning i marginalskatt. Det startas för få nya företag. Skolresultaten försämras. Sjukvård och äldrevård verkar ibland finnas till för administratörerna snarare än patienterna. Men om man inte hittar en ton som klingar 2008 kan man aldrig få gehör för sina förslag och idéer. Tomgångskörning är lika skadligt för förtroendet som för klimatet.

Fler bloggar