X
Annons
X

Mölstads vinblogg

Mikael Mölstad

Mikael Mölstad

Färska rotsaker i trädgårdslandet i februari. För ett par veckor fick jag syn på vårt trädgårdsland – nu fritt från snö. Solen sken och där lyste något orange. Det var morötter. Inte stora, men väl spänstiga. Där hade ett tjugotal kvarglömda morötter långsamt vuxit under hösten och sedan krypit upp ur jorden. Det såg mycket lustigt ut.

Morötter i landet

Exakt så här såg landet ut med sina morötter som på något märkligt sätt krängt sig upp på jorden.

Hur har det gått till? Ja, det hänger väl ihop med snösmältningen som fått jorden att sjunka ihop kring rotsakerna. Morötterna plockades in och provsmakades samma kväll. Varsamt kokade och sauterade med lite smör. Överraskande delikat. Och en överraskande upptäckt.

Morötter i skål

Pinfärska morötter i februari från egen täppa blev till ett smaskigt tillbehör till en kokt skrei.

Om Vinbloggen



Välkommen till Mikael Mölstads blogg om framförallt vin men även om mat och annan dryck.


Här skriver jag om vad jag som händer här hemma och ute i världen – trender och nyheter.


Är det något du tycker jag ska ta upp min på min blogg – eller kanske i en krönika?


Mejla på: mikael.molstad@svd.se.


Jag har skrivit om vin i tjugofem år, bland annat som skapare av En värld av vin.


Jag arbetar också med mat - och dryckeskvalitet i kombination med service i mitt arbete som grundare och redaktionschef på restaurangguiden White Guide.


Sedan 2005 medverkar jag regelbundet med vintips och krönikor i Svenska Dagbladet.

Mikael Mölstad

Det lär finnas 1000 olika druvsorter i Italien. Vill du uppleva viner på druvor du aldrig hört talas om ska du åka till Italien. Druvhistorian sträcker sig tillbaka till en historiskt töcken långt innan fenicierna dominerade Medelhavet. Det finns 350 erkända druvsorter i landet – men det finns uppskattningar på att mer än tusen olika sorter odlas.

Druva_Sciaglin

Sciaglin-vinet från Emilio Bulfon var en makalös upplevelse jag inte hade väntat mig.

För mig är det fantastiskt att prova dessa viner med märkliga druvnamn. När drack du ett vin på druvan Nuragus, Ribolla Gialla eller Pigato senast? Två som jag gillar är Greco di Tufo och Aglianico, där båda finns på Systembolaget,

Förra veckan fann jag en flaska vitt vin på druvan Sciaglin från producenten Emilio Bulfon i Friuli i vinkällaren. Jag vet att jag varit där på besök för ett antal år sedan – men hade faktiskt glömt bort att jag köpt en flaska.

Jag provade den i helgen: fantastisk med halmfärg, en mogen honungsdoft, lite nötighet och bitterkryddig smak. En upplevelse fjärran från alla strömlinjeformade viner på Chardonnay och Sauvignon Blanc.

Mitt råd är: stöter du på ett vin med ett udda druvnamn. Våga testa.

Mikael Mölstad

Den 31 årets kock har korats. Närmare 5 000 personer fyllde tävlingsarenan på Stockholm Waterfront när Sverige fick en ny svensk mästare i matlagning. Han heter Filip Fastén och jobbar på Restaurant Frantzén, Stockholm. Fastén från Frantzén alltså – yngst i gänget med sina 24 år. En riktig kocktalang som fick massor av beröm av vår Bocuse d’Or-tävlande kock Tommy Myllymäki.

Filip_Fastén1

Filip Fastén är Årets Kock 2014. Han blev det förste av segrarna som fick spruta champagne. VIlket han gjorde med besked. Konferenciererna Ander Dahlbom och Rikard Nilsson blev rejält nersölade.

Fastén var i final 2012 – men nu gick det raka spåret till seger. ”Otroligt, jag är så förbannat glad”, var det första ord som kom ur honom. Lite senare förklarade Filip Fastén att han kände sig lugn och självsäker i år – jämfört med finalen 2012.

Filip_Fastén-mat2

Vinnarrätterna var svensk anka med apelsinsås – och fiskrätten var norsk skrei med pilgrimsmussla.

Tvåan Martin Brag var en mycket ledsen silvermedaljör. Han var i final för andra gången och var förhandstippad på oddset. Men folkets röst i tävlingen gick ändå till Filip Fastén – och där visade sig folket ha rätt.

Dessa tävlade:

Jesper Bogren, Norda bar och grill, Göteborg • Sebastian Thureson, Restaurant Fredsgatan 12, Stockholm • Markus Westh, The Flying Elk, Stockholm • Martin Brag, Brag & Frodell Mat, Stockholm • Johan Backéus, frilans, Stockholm • Filip Fastén, Restaurant Frantzén, Stockholm

Årets Kock-råvaror

Läckra råvaror. Skrei (en torskfisk), pilgrimsmussla, anka, apelsin och diverse grönsaker.

Mikael Mölstad

I matens Sverige är 43 år en lång tid. En av Svenska Dagbladets medarbetare, Joanna Drevinger, har skrivit en bok. Uppdraget var att skildra maten och dryckens utveckling från 1970 fram till våra dagar. Jag fick nöjet att vara med på ett litet hörn och kolla det som hänt kring dryckerna. Från 1970-talets spanska rödviner som Parador till dagens enorma vinutbud och vinintresse. Och däremellan tider av syrliga lantviner, ekstinna chardonnayer och vaniljtunga riojor.

Matnostalgi

”Rätterna vi minns och de vi helst vill glömma” är undertiteln på Johanna Drevingers matnostalgiska bok.

Men framförallt handlar boken om vad vi åt och vilka rätter som var populära. Vem minns inte Nasi Goreng och Flygande Jakob – eller 1980-talets Quiche. Själv minns jag en riktigt mansschauvinistisk bok från 1980-talet. En enorm succé. På engelska hette den Real men don’t eat quiche (eller sushi). Men det var i USA – på svenska fick den heta Riktiga karlar käkar inte paté. Då var det ännu inte läge för mannen att stå i köket och pilla med matlagning. Riktiga karlar sysslar inte med sån’t.

Det är andra tider nu. Det förstår man på ett underhållande sätt i Joanna Drevingers bok.

Mikael Mölstad

Kaffetrenderna kommer och går. I söndags skrev jag om hur trenden går mot kokkaffe. Och då är vi tillbaka där vi började. Jag påstod nämligen att för femtio år sedan var det kokkaffe som gällde i Sverige. Men det är en sanning med viss modifikation.

Jag fick ett mejl från Lennart som visste att berätta. Han berättade om tygpåsen med kaffe som sänktes ner i det kokande vattnet. Allt för att slippa sumpen. Det blev ett mellanstadium innan de nyskapande vakuumbryggarna kom. Då fylldes kaffe på i en övre kanna och vattnet som kokades upp i en nedre kanna steg upp via ett rör. Jag minns något som kallades percolatorbryggare och en modell som kallades San Pedro. Jag tror det vara samma princip.

Löfbergaffisch

Kaffenostalgi. Den här affischen såg jag förra veckan i en ekobutik i Stockholm. Idag producerar Löfbergs exklusivt kaffe även för de mest kräsna kaffenördarna.

Efter det lanserade Melitta de första elektriska kaffebryggarna. Vilket förändrade vårt sätt att göra kaffe. Jag tror det finns få hushåll som inte har gått igenom ett antal modeller av dessa apparater. Men själv har jag börjat med droppkaffe – fast inte på det riktigt seriösa sättet. Jag har visserligen en tjusig japansk keramiktratt med filter. Men jag kör fortfarande med mörkrostat kaffe.

Och egentligen är det som Lennart påpekar så det började på 1950-talet. Melitta lanserade då keramiktrattar tillsammans med sina speciella pappersfilter. Även det har alltså gått ett varv.

Kokkaffe har jag inte börjat med. Än – ska påpekas. För det ska också sägas: ett riktigt bra kokkaffe är väl så gott. När det är färsklagat.