SVD Offert - Bästa sättet att få offerter.

Få offerter från tusentals kvalitetssäkrade företag - snabbt, enkelt och tryggt.

POPULÄRAST  JUST  NU:

SvD i samarbete med

Vinets Bad Boy skapade en världstrend

Robert Parker älskade vinerna från Valandraud. När jag började göra vinböcker i slutet på 1980-talet var det två vinhus i Bordeaux som stack ut: Château Le Pin och Valandraud. Dessa två viner blev de första kultvinerna. De hade helt enkelt mer av allt – inklusive priset. Alla pratade om dem. De som gjorde vinerna kallades garagister – det påstods att de gjorde vinerna i sina egna garage. Vilket inte var riktigt sant – men nära.

Jean-Luc Thunevin skapade ett av världens första kultviner: Château Valandraud. Här med hustrun Murielle, född Andraud, därav slottsnamnet.

Den amerikanske vingurun Robert Parker gillade verkligen dessa kraftiga viner med mycket smak och alkohol. När skaparen av Château Valandraud, Jean-Luc Thunevin, nyligen var i Stockholm kunde han bekräfta detta. Han berättade också att Robert Parker brukade kalla honom The Bad Boy. I Stockholm kunde han därför stolt visa upp ett av sina viner med namnet Bad Boy de Valandraud. På etiketten syns också ett svart får som ju också symboliserar vilken rebell Jean-Luc Thunevin var på 1980-talet.

Bad Boy de Valandraud är en högklassig Bordeaux på 95% Merlot och resten Cabernet Franc.

Nu, en bit över 50 år, har han en dotter som är lite som Lisbeth Salander. Själv är han inte lika rebellisk längre. När han förklarade hur bra skruvkapsyler är – och hur mycket korkdefekter som det blir av korkviner – frågade jag förstås varför han inte gick över till skruvkapsyl. Nej, menade han traditionen med kork är så stark.

– Men är du ingen bad boy längre då, undrade jag.

– Nej inte mycket, jag börjar väl bli gammal, kom svaret från Jean-Luc Thunevin.

När rebellen blir gammal blir han traditionell.

 

 

  • http://www.facebook.com/profile.php?id=1191972045 Gabriel Stein

    En fråga som plötsligt kommer för mig apropå förbundet Gustav Vasa/Kristian III. Sverige och Danmark är historiska arvfiender. Men de har också ofta varit allierade. Har fiendskap eller vänskap dominerat genom historien? Räknar man in de knappt 200 åren sedan det sista svensk-danska kriget undrar jag om inte vänskapen trots allt varat längre än fiendskapen. Vad säger Dick?

  • Anonym

    Nu vet jag ju inte vad Dick svarar men jag tror att man kan få ett ganska enkelt svar på den frågan. Sverige och Danmark har i stort sett fört minst ett krig per generation och de ”svalare” perioderna har kommit då båda länderna varit gravt försvagade. Vasasönernas generation förde krig med Danmark, så också nästa generation med Gustav II Adolf. Kristina och Karl X Gustav förde tre större krig (Torstenssons krig på 1640- talet och Karl Gustavs både defensiva och offensiva krig årtiondet därefter). Karl XI & Karl XII blev båda anfallna av danskarna vilket innebär att vi är framme vid 1720- talet och Stora Nordiska krigets avslut. 

    Noterbart – tycker jag – är att vid flertalen av fredssluten under denna period fram till 1720 talets freder så lovade länderna varandra fred, periodvis allians i Östersjöområdet mm – för att sedan bryta dessa överenskomelser så fort tillfälle gavs. Det innebär att inte ens fredsförhandlingar som lett till [kortsiktiga allianser] fått någon längre förändring i förhållandet mellan länderna. Ofta var det ju hotet från holländarnas handelsförmåga som fick länderna att enas ang. Öresundsförhållandena men dessa alliansfördrag slutade ju ofta med att någon av sidorna likväl startade ett nytt krig. 

    Sedan följer den period jag får det klart för mig att båda länderna var i så pass svag ställning att de inte rent praktiskt kunde föra krig i större skala. Bla ser vi ju det svenska krigsmisslyckandena i Ryssland och Preussen på 1740 & 1760 talen där Sverige inte längre praktiskt var förmögna att föra krig. Denna försvagning av länderna gav ju dock ett fredsperiod om än påtvingad. Vi har alltså en längre fredsperiod (med Danmark iaf) som varade över ett antal ganska långt sittande regenter. Gustav IV Adolf, Karl XIII och Karl (XIV) Johans generation förde ju dock krig med Danmark (eller blev anfallna av dem) varpå vi är framme vid 1814 – 1815 och Sveriges senaste krig. 

    Därefter följer ju vår extremt långa fredsperiod som ju de facto är oavbruten medan Danmark fört krig där Sverige varit tänkt som en allierad (dansk- tyska kriget på 1860- talet). Sverige var ju dock återigen så pass svagt att vi inte kunde infria ”allianslöften” gentemot Danmark. Så man kan nog säga att svensk- danska relationer så länge länderna var förmögna till krig varit betydligt oftare fiender än vänner eller rent av allierade i en gemensam fråga(Öresund och Östersjön fri från främmande flottor). I stort sett varje generation mellan 1520 och 1815 har haft manfolk som varit i krig med Danmark. Varje regent utom ett fåtal har antingen anfallit eller anfallits av Danmark under sin regeringsperiod. Räknar man däremot på antalet år så har länderna sannolikt legat i krig färre år än antalet år de haft fred med varandra (ett krig tar ju ungefär fem år medan en fredsperiod kunnat vara ett drygt decennium). Exempelvis var ju Danmark bara med i det stora nordiska kriget i olika faser. Jag räknar ju ”bara” perioden fram till Karl Johans krig eftersom fredsperioden på (snart) 200 år gör ju att länderna verkligen haft fred längre än de haft krig.

  • http://twitter.com/henkealmen Henrik Almén

    Var vinet bra då?

  • http://www.facebook.com/people/Alexander-Backlund/100000082785827 Alexander Backlund

    Det får man anta, eftersom det står att det är högklassigt.

  • Bengt Cyniker

    Varför ändra på något som fungerar bra, det har jag alltid undrat.

  • http://www.facebook.com/people/Markus-Ohyeah/100000774296309 Markus Ohyeah

    Det trista är när en man som Parker får sådant inflytande att hans penna kan avgöra vinhusets vara eller icke vara, så att producenten skapar ett vin man vet att just han gillar, i syfte att bli hyllad/välsåld.

  • Anonym

    Le Pin 1986 kostade typ 900 spänn när den fanns på Stora Satan, galna viner men men ack så patetisk dyra idag. Vin skall drickas till god mat då får man den ultimata upplevelsen.

  • Anonym

    Är detta något EU skulle kunna ta över och hantera tycker du. Man kan ju tänka sig en klassning likande den för gurkor, typ, fast andra kriterier självklart.

  • Anonym

    Jag med, det är ju bättre att utveckling står still och bara ägnar sig åt det som är dåligt. Sen kanske man skulle ha en kommite som bestämmer vad som är br.. dåligt.

    Det är ju också så att allt var bättre förr..

blog comments powered by Disqus