Mikael Mölstad
Robert Parker älskade vinerna från Valandraud. När jag började göra vinböcker i slutet på 1980-talet var det två vinhus i Bordeaux som stack ut: Château Le Pin och Valandraud. Dessa två viner blev de första kultvinerna. De hade helt enkelt mer av allt – inklusive priset. Alla pratade om dem. De som gjorde vinerna kallades garagister – det påstods att de gjorde vinerna i sina egna garage. Vilket inte var riktigt sant – men nära.
Jean-Luc Thunevin skapade ett av världens första kultviner: Château Valandraud. Här med hustrun Murielle, född Andraud, därav slottsnamnet.
Den amerikanske vingurun Robert Parker gillade verkligen dessa kraftiga viner med mycket smak och alkohol. När skaparen av Château Valandraud, Jean-Luc Thunevin, nyligen var i Stockholm kunde han bekräfta detta. Han berättade också att Robert Parker brukade kalla honom The Bad Boy. I Stockholm kunde han därför stolt visa upp ett av sina viner med namnet Bad Boy de Valandraud. På etiketten syns också ett svart får som ju också symboliserar vilken rebell Jean-Luc Thunevin var på 1980-talet.
Bad Boy de Valandraud är en högklassig Bordeaux på 95% Merlot och resten Cabernet Franc.
Nu, en bit över 50 år, har han en dotter som är lite som Lisbeth Salander. Själv är han inte lika rebellisk längre. När han förklarade hur bra skruvkapsyler är – och hur mycket korkdefekter som det blir av korkviner – frågade jag förstås varför han inte gick över till skruvkapsyl. Nej, menade han traditionen med kork är så stark.
– Men är du ingen bad boy längre då, undrade jag.
– Nej inte mycket, jag börjar väl bli gammal, kom svaret från Jean-Luc Thunevin.
När rebellen blir gammal blir han traditionell.