X
Annons
X

Mölstads vinblogg

Mikael Mölstad

Mikael Mölstad

Japan konkurrerar med Skottland om högsta kvalitet på whisky. Har testat japansk whisky. Inte första gången – men nu blev det en genomgång av både Single Malt, Pure Whisky, Grain Whisky och blended. Riktigt bra – men utmärkt whiskykaraktär i den högre skolan. Väl i klass med de bästa från Skottland. Förvisso inte så rökiga som Islay.

Sortimentet från Nikka imponerar med sin karaktärsfyllda bredd och variation i smaker och stilar.

Det var Nikka Whisky som visade upp sitt sortiment. Anledningen är att ”Nikka from the Barrel” lanseras på Systembolaget den 1 juni. ”Nikka from the Barrel” är tappad i fatstyrka (Cask Strength) på 51,4%. Rejält eldig – men också med bra frukt och klassiska whiskytoner.

För 50 år sedan sågs japansk whisky mest som asiatiskt skämt. Men nu anses de japanska whiskyhusen vara mer kvalitetsdrivna och mer innovativa än skottarna.

Inte att förvåna. Annars hade vi inte plåtat med japanska kameror och gillat japanska bilar.

 

Om Vinbloggen



Välkommen till Mikael Mölstads blogg om framförallt vin men även om mat och annan dryck.


Här skriver jag om vad jag som händer här hemma och ute i världen – trender och nyheter.


Är det något du tycker jag ska ta upp min på min blogg – eller kanske i en krönika?


Mejla på: mikael.molstad@svd.se.


Jag har skrivit om vin i tjugofem år, bland annat som skapare av En värld av vin.


Jag arbetar också med mat - och dryckeskvalitet i kombination med service i mitt arbete som grundare och redaktionschef på restaurangguiden White Guide.


Sedan 2005 medverkar jag regelbundet med vintips och krönikor i Svenska Dagbladet.

Mikael Mölstad

Den nya guiden White Guide Junior har just haft premiär. Som en av grundarna till White Guide var jag extra stolt igår. När White Guide Junior presenterades på en gala på Norra Latin i Stockholm stod glädjen högt i tak.

Det är sällan alla dessa entusiastiska och duktiga människor ute på våra skolkök får stå i rampljuset. Nu hände det och det jublades och applåderades när pristagarna i olika kategorier ropades upp. För första gången någonsin belönas helheten – näringen, maten, måltidsmiljön och det pedagogiska samarbetet och allt annat som bidrar till en lyckad skolmåltid.

När alla vinnarna fick komma upp på scenen var det många som kände sig extra stolta över att bli belönade för sitt arbete.

Nu får många ett bevis att de lönar sig att satsa på en upplevelse av skolmaten. Pristagarna visar att det går att göra mer än att bara utspisa eleverna enligt det enklaste formuläret – trots att de jobbar med samma snåla budget. Det handlar bara om engagemang och en gnutta kreativitet. Och att se lösningar istället för problem.

Här är alla vinnarna:

Årets Skolrestaurang: Brottkärrsskolan, Göteborg

Årets Skolkock: Vibeke Frisk, Rösjöskolan, Täby

Årets Kostchef: Anita Broddesson, Klippan

Årets Skolmatskommun: Göteborg

Årets Gastronomiska Rektor: Maria Westerlund, Atheneskolan, Visby

Svinnpriset: Bjurhovdaskolan, Västerås

 

Mikael Mölstad

Jag har blivit fascinerad av japanska knivar. Ända till för 8-10 år sedan nöjde jag mig med vanliga köksknivar. Kunde inte tro att kockarnas knivhysteri var något speciellt.

Nu vet jag bättre. En bra kniv i köket ger en ny dimension åt matlagningen. Först skaffade jag en en japansk Globalkniv. Men för två år sedan önskade jag mig en kökskniv med keramiskt blad. Det ser ut som vit plast – men är otroligt skarpt. Och skärpan är fortfarande intakt.

De övriga knivarna har varit omslipning. Nu har jag dessutom förstått vilken tradition det finns i Japan av att tillverka knivar av högsta kvalitet. I helgen hade Knivakademien nämligen en utställning på NK.

Där visade man bland annat upp några knivar smidda av mästaren Okishiba Masakuni. Vilket fascinerande hantverk. En av dem kostade över 200 000 kronor – och det lär bara finna nio av hans mästerverk utanför Japan.

Knivarna längst ner är från mästaren Okishiba Masakuni. Den dyraste kostar 200 000 kronor. Det är det säkert värt med tanke på att det ligger veckor av envetet hamrande för att skapa det unika bladet.

När jag läste om honom i boken ”The Black Ships” av Pigge Hall och Johan Almling inser man hans storhet. Den som sett japanska sushikockar i arbete förstår vilken betydelse en perfekt kniv har.

På utställningen fanns också några inlånade knivar från svenskar. Stefano Catenaccis japanska kniv kostar nästan 70 000 kr. Jag tror inte han använder den till vardags.

Själv funderar jag nu på att skaffa en svart keramisk kniv. Lite dyrare än de vita – men lär hålla superskärpa i upp till tio år.

 

Mikael Mölstad

Det är ingen hejd på ölintresset. Idag kom en ny bok med namnet Brygg öl. Den speglar på alla sätt det enorma intresse som vuxit fram för att brygga sitt eget öl. Nya mikrobryggerier dyker upp var och varannan månad. Det finns till och med de som kallas nanobryggerier – vilket innebär att ölet produceras av en entusiast hemma i köket, i princip.

Bakom handboken Brygg öl står Henok Fentie och Karl Grandin. De driver något som i branschen kallas för fantombryggeri. Det innebär att de tar fram alla recepten hemma i köket med sedan går till ett utvald bryggeri någonstans i världen och får det producerat.

Deras fantombryggeri Omnipollo har haft flera framgångsrika lanseringar på Systembolaget. I boken ger de tips och recept på hur en hembryggare kan göra minst lika bra öl som ett proffs. Vilket måhända förutsätter att de har samma talanger som de två författarna.

Boken är vad jag kan förstå mycket pedagogisk och genomarbetad. Jag har dock inga planer på att testa själv. Men det låter fantastiskt om vem som helst kan göra ett proffsöl hemma i köket. Det går definitivt inte att göra ett proffsvin under samma omständigheter.

Henok Fentie och Karl Grandin vill locka till ölbryggning hemma med boken Brygg Öl. Etiketten t h är deras Imperial Stout där enda designen är receptet på innehållet.

En kul detalj: deras imperial stout som jag fick prova (rostad med beska och frukttoner) har en etikett som säkert Systembolaget gillar. Inga provokativa bilder. Motsatsen gäller för Iron Maidens nya öl Trooper med en etikett med gruppens maskot Eddie the Head. Den stoppade Systembolaget direkt.

Här kan du se bild på Iron Maidens öl Trooper.

 

 

Mikael Mölstad

Passa på om det finns några kvar. Om du liksom jag gillar klassiska röda bourgogner ska du passa på. Nu i maj lanserades ett antal exklusiva viner i Systembolagets Vinkällarbutiker – de butiker som finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

I maj lanserades ett stort antal exklusiva viner från bland annat Bourgogne.

Gevrey-Chambertin, Nuits-Saint-Georges, Vosne-Romanée och Clos de Vougeot är som musik i öronen för de som gärna njuter av läckra pinot noirviner. Några av priserna  är förvisso höga. Men kostar det så smakar det – fantastiskt.

Om du besöker någon av dessa Vinkällarbutiker ska du fråga efter dessa exklusiva majlanseringar. Då får du helt säkert svar om vad som finns kvar – och vilka de rekommenderar. Du kan också beställa vinerna från Systembolagets webb eller i närmaste butik.

Jag lovar stora upplevelser.

 

Mikael Mölstad

Vem hade trott att Per Gessle skulle lansera ett boxvin? Förra året kom två viner från musiklegenden Per Gessle. Två röda viner från topproducenten Allegrini kallade ”Kurt och Lisa” (efter föräldrarna) och Furet (efter området i Halmstad, där han växte upp). Två mycket kompetenta viner.

Nu överraskar han vinvärlden (ok, den svenska delen) med att lansera två boxviner under namnet Sommartider. Med tanke på Gessles gedigna vinintresse tycker säkert många att boxviner inte är hans uppgift i livet. Men faktum är att vinerna är bra. Friska och relativt lättklunkade sommarviner, så varför inte?

Det var Gyllene Tider-basisten Anders Herrlin som kom med idén. Extra akuell inför deras sommartuné ”Dags att tänka på refrängen”. Efter ett antal provsmakningar tillsammans med vinfirman The Wine Agency och viner från Francois Lurton var det hela klart: en vit blandning på 50/50 Gros Manseng och Sauvignon Blanc och en rosé på hundra procent Syrah.

Per Gessle med sina boxviner som lanseras lagom till sommaren. Det är mycket sommartider över både innehåll och design (av Per Gessle själv).

Själv bidrog Per Gessle med egna små teckningar av blommor och andra krumelurer, tillsammans med hela låten Sommartider i text och ackord.

Det roliga är att Gessle nu fått blodad tand. Nästa projekt i Per Gessle Selection är en champagne – en riktig blanc de blanc (en ren chardonnay-champagne) av högsta kvalitet. På gång är även nya röda viner – som gärna får komma från Sydafrika, denna gång.

För Per Gessle är detta inspirerande projekt. Här får han kombinera sin kreativitet med intresset för goda viner. Dessutom är han ju också delägare i Hotell Tylösand som säkert står för en hygglig avsättning av vinerna.

Sådana projekt hade jag också velat ha.

 

Mikael Mölstad

En av Sveriges mest hyllade krogar gör efterlängtad comeback. Idag öppnade Oaxen Krog officiellt en vecka efter bistrodelen kallad Slip. Det är många som sett fram emot detta. När Oaxen Skärgårdskrog på en ö utanför Mörkö stängde för några år sedan blev det snabbt saknat.

Oaxen Krog & Slip ligger precis vid överfarten till den gamla varvs- och industriön Beckholmen på Djurgården.

Nu finns de mitt i Stockholm vid Beckholmen på Djurgården. Ett drömläge på många sätt även om det är en rejäl långpromenad från centrala Stockholm. Huset är ett riktigt lyxigt bygge där allt verkar vara genomtänkt.

Bistrodelen är en riktigt tuff lokal med fem meter i tak där ekor och kanoter hänger ner. Det blir säkert populärt i sommar. Fine dineavdelningen är mer sparsmakad med ekpaneler och specialritade ekbord. Där ska det serveras menyer som ska ge Oaxen både ära och berömmelse i Guide Michelin, White Guide och Worlds 50 Best, är det tänkt. Skam vore det annars med tanke på krögarparet Magnus Ek och Agneta Greens meriter.

Ett stolt krögarpar. Agneta Green och Magnus Ek framför det öppna köket i fine diningavdelningen.

Jag har testat en av menyerna och det är uppseendeväckande i många avseenden. Elegant och lätt med flera smakkombinationer som man inte känt förr. Mycket hav och säsongens växtlighet. Genomgående handlar det en hel del om återvinning, fermentering och brända toner.

Spindelkrabban kokt i blåstång kommer in i en första servering med fänkålspuré, semitorkade morötter rullade i bränd peppar och rabarbercrudité.

Inget ska gå till spillo. Det överblivna musselrenset blir en koncentrerad soppa. Spindelkrabbans överblivna benskal och annat kommer in i en andra servering.

Stockholm har fått en ny gastronomisk destination på högsta nivå.