X
Annons
X

Mölstads vinblogg

Mikael Mölstad

Mikael Mölstad

Kalifornien bjuder på stora vinupplevelser. För mer än 100 år sedan gjorde Kalifornien världens bästa viner – åtminstone enligt världsutställningen i Paris.. Även i jämförelse med Bordeaux och Bourgogne. Sedan kom Prohibition, dvs alkoholförbudet som pågick 1920-1933 och lamslog hela vinnäringen.

43 år senare i Paris visade Kalifornien återigen att de bjöd på världsklassupplevelser när det gäller vin. En av dem som varit med hela tiden är Ridge Vineyards uppe i Santa Cruz Mountains söder om San Francisco. Nyligen var de i Sverige för att visa upp sina viner. Och det är ingen tvekan. När Ridge är som bäst kan de mäta sig med alla storheter i vinvärlden. Deras Monte Bello-viner har en ståtlig kraft som ändå är välbalanserad och elegant.

Det moderna Ridge har skapats av vinmakaren Paul Draper (inte släkt med den fiktive reklammannen i Mad Men). I Stockholm befanns sig dock John Olney, vinmakare på systerföretaget Lytton Springs, som också gör en räcka läckra viner.

120 vinglas för Ridge och Lytton Springs. Det är skönt att slippa diska efteråt.

Det blev provning av Santa Cruz Mountains Chardonnay, Monte Bello Chardonnay, Geyserville och Lytton Springs. Som avslutning en vertikal av Monte Bello med viner från de bästa årgångarna ner till 1985. En upplevelse.

Femton personer och åtta glas var – summa summarum 120 glas med stora upplevelser för varje vinvän.

 

Om Vinbloggen



Välkommen till Mikael Mölstads blogg om framförallt vin men även om mat och annan dryck.


Här skriver jag om vad jag som händer här hemma och ute i världen – trender och nyheter.


Är det något du tycker jag ska ta upp min på min blogg – eller kanske i en krönika?


Mejla på: mikael.molstad@svd.se.


Jag har skrivit om vin i tjugofem år, bland annat som skapare av En värld av vin.


Jag arbetar också med mat - och dryckeskvalitet i kombination med service i mitt arbete som grundare och redaktionschef på restaurangguiden White Guide.


Sedan 2005 medverkar jag regelbundet med vintips och krönikor i Svenska Dagbladet.

Mikael Mölstad

Kan man klara sig utan snaps i midsommar? Jag är mycket road av att blanda snaps och akvavit – och inte lika road av att handla på systemet. När vi har gemensamt släktfirande kring jul och midsommar är det därför ingen som frågar längre. Det förväntas bara att jag kommer med några olika blandningar i gamla patentflaskor från 1940-talet (som jag har en samling av). I år hade jag totalt glömt mina snapsövningar på grund av för många tankar på jobbet. Och snart är det dags att ge sig av mot midsommarfirandet.

Jag gick ner för att fynda i mitt snapsflaskkaos. Jodå, jag hittade en Borrjes Bäsk från Helsingborg (där malörten vuxit på en gammal gravvård). Och några slattar hircum pircum (snaps av johannisört) och ett par kvartsfyllda flaskor med rester av julsnapsblandningar. Det sistnämnda är inte så somrigt – men bäsken får hänga med.

Detta är inte en bild på snabbsnapsen utan ett stilleben på förra sommarens fång av johannisört som ska bli hircum pircum-snaps.

I övrigt har jag massor med essenser på kummin, dill, fänkäl, malört – ja sådant som behövs för att blanda akvavit. Men det hinns inte med i år. Så det får bli en snabbsnaps som alla kan göra. Min är klar så den får stå till sig under resan mot sommarhuset.

Här kommer recepet:

Midsommarens snabbsnaps – citron & ingefära

37,5 cl vodka/brännvin • Skalet av en hel citron • En liten bit riven ingefära.

Skala citronen med skalare i långa slingor. Peta ner skal och ingefära direkt i flaskan och låt stå åtminstone ett halvt dygn. Serveras kyld (inte iskall).

Snapsen kan till nöds drickas efter bara några timmar. Tänk på att spä ut vodkan om den är mer än 38-procentig. En bra snaps ska ha alkoholhalt på kring 32-35 procent för att smakerna ska komma fram utan att det blir för eldigt.

Jag är säker på att min snabbsnaps gör succé hos oss i år. Den gillas av alla med några undantag – och de får dricka Borrjes Bäsk. Den är också bra.

 

Mikael Mölstad

En stor man både i film- och vinvärlden jobbar med SAS. Det är en overklig känsla att få dricka ett glas rosé med Gérard Depardieu, den store och charmige. Nu med större kroppshydda än någonsin. Charmen var det väl si och så med idag. Han var trött – med förklaringen att hans dotter fött en son sent på torsdagen. Gérard blev alltså morfar. Barnbarnet ska heta Billy och jag misstänker att tröttheten kommer sig av ett visst firande av tilldragelsen.

Den store Gérard Depardieu har gjort ett rosévin som nu ska serveras på SAS.

Det är få som vet hur stor Gérard Depardieu är i vinvärlden. Sedan mer än tjugo år är vin hans stora passion. Det började i hemtrakterna i Loire med Château de Tigné. Sedan har han med sin kompanjoner (bl a Bernard Magrez)skaffat nitton olika vinegendomar i Bordeaux, Rhône och Languedoc – men även i Algeriet, Spanien, Marocko och Ungern. Imponerande.

Rosén kommer från hans egen vingård i Loire – ett trevligt och fruktigt vin.

Jag blev inte klar över hur hans engagemang ser ut. Men engagerad är han – ja, mer än så – Gérard är totalt passionerad. Viner är livet för honom. Alla känslor han har i filmerna kan han också leva ut i sina vinupplevelser. När jag undrade hur han tänkte kring vingårdar och vinmakning är han bestämd. Han vet verkligen allt om vin (jo, det sa han) men han tänker inte på det när han håller på vin – allt går på känsla och intuition.

Skål för Gérard Depardieus rosé – för fulla glas (vilket ska noteras)

Anledningen till blixtvisiten på Arlanda var att SAS nu lanserar ett rosévin från Depardieus vingård i Loire på alla sina flyg. 35 000 småflaskor och 6 000 helflaskor har köpts in. Riktigt bra rosé, aperitiffruktigt med bra syra. Jag tyckte dock att det var lite för sötfruktigt – men förstod att det var tanken eftersom viner tappar lite av sötman i tryckkabinen. Så i luften ska det vara perfekt. Vi fick även smaka hans Pinot Noir-rosé från Loire. Det var lysande.

Glittrande SAS-värdinnor fick krama Depardieu som höll hårt i sin roséflaska.

Jag trodde det skulle vara omtumlande att sitta ner och prata med Gérard Depardieu. Men det kändes helt naturligt tack för vare vår gemensamma passion kring vin. En samtal att minnas dock.

 

Mikael Mölstad

Det är kul att gå på Systembolaget. Det är inte ofta jag går runt i de statliga monopolets butiker nuförtiden – ska erkännas. Det beror inte på något snobberi eller att jag lassar hem vin i en släpvagn från en tysk border-shop. Det är snarare så att jag klarar mig ganska bra på det som finns hemma. Jag har ju köpt på mig en del vin genom åren och jag är inte så förtjust i en överbelamrad vinkällare. Dessutom är det också så att jag jobbar alldeles för mycket alla dagar och tider på dygnet. Och en sak är säker här i livet – mycket arbete förhindrar många tillfällen till dryckenskap. Och diverse annat syndigt leverne.

Nyligen var jag i alla fall på Systembolaget för att skaffa lite födelsedagsbubbel. Det blev ett par Crémant de Bourgogne (Louis Bouillot och Geisweiler är båda bra) som sedan blandades med ekologisk jordgubbssaft med en liten jordgubbe flytande på ytan. Platsen för mina inköp var Systembolaget vid Bromma Flygplats. Detta måste vara Sveriges största Systembutik. Åtminstone den mest effektiva med massor av kassor och gratis p-plats utanför dörren.

Systembolaget vid Bromma Flygplats är nog störst i Sverige – åtminstone effektivast.

Butiken är nyligen ombyggd och utökad – ser ut att vara på flera tusen kvadratmeter. Snyggt och prydligt skött. Eftersom jag inte sprungit där så mycket sedan ombyggnaden fick jag vandra runt en del för att hitta mina bubbelflaskor. Det är faktiskt riktigt kul att spankulera lite planlöst när man har tid. Folks köpbeteende verkar bestå i att de antingen inte har en aning vad de ska köpa – eller plockar samma flaskor som för förra veckan och förra veckan igen. I kassakön var det dock ingen tvekan om vad säljs mest: där syntes bara vinboxar och flak med öl.

Min uppmaning om att vågra vägra box (åtminstone lite grann, ibland) verkar inte ha hörsammats än. Eller går det kanske inga Svenska Dagbladet-läsare till denna butik?

 

Mikael Mölstad

Missa inte dessa goda viner. Nästa fredag har jag tips om sju nya tillfälliga viner som kommer exklusivt i juni. Några viner i detta släpp kunde jag inte ta med som t ex nr 92120 Saumur Vieilles Vignes. Det fanns helt enkelt inte tillräckligt många flaskor för att jag skulle våga rekommendera det.

Detta är tyvärr mitt dilemma många gånger. Vinerna försvinner innan tidningen landar i din brevlåda och jag kan inte göra mycket åt det. Jo. jag kan glädjas över att några kommit över bra viner – men det gynnar ju inte dig när vinet redan är slutsålt när du hittar det i tidningen.

Så låt mig redan nu tipsa om ett vin som jag har med bland vintipsen nästa vecka:

Herrenweg de Turckheim Riesling 2008, 269 kr, Alsace, Frankrike, 92124. Producent Zind-Humbrecht.

Det finns inte så många kvar så det kanske bäst att skaffa några redan nu. Ett härligt rieslingvin, lyxigt friskt och smakrikt.

 

Tre fantastiska viner som fortfarande finns att köpa på Systembolaget, kanske…

Om du inte skulle får tag på detta finns två andra viner från samma producent (Zind-Humbrecht) också med i detta släpp:

Heimbourg Riesling 2008, 289 kr, Alsace, Frankrike, 92122

Heimbourg Pinot Gris 2008, 279 kr, Alsace, Frankrike, 92125

Bara som ett hemligt tips från mig till dig som gillar goda viner.

Mikael Mölstad

Ett boxvin kan faktiskt ha ett visst berättigande. I min krönika i fredags om boxviner avslutade jag lite kompromisslöst. Jag uppmanade alla att våga vägra box i sommar. Det orsakade en hel del kommentarer och mejl. Några tyckte att det var helt rätt medan andra faktiskt såg en del fördelar med boxen. Speciellt på landet på somrarna när man har mycket packning och lite utrymme.

Jag håller med. Boxen är faktiskt ur miljösynpunkt en fantastisk bra förpackning. Vet du om att en glasflaska med vin kan väga över 2 kilo? Mer än 1,2 kilo av detta är då bara glas. Ganska vansinnigt. Nu kommer visserligen PET-flaskor av vin – men ännu är de ingen större succé.

Boxvinerna gör en flygande succé varje sommar i Sverige. Men visst är det lite väl mycket av dem?

En fördel med vin i box är också att det blir billigt och tillräckligt bra om man ska göra en vinbål. Jag gillar vinbål och blandar gärna ihop ett ordentligt antal liter redan från början så att smaken blir densamma. Den är en härlig känslig att klippa upp en boxpåse och fylla upp en väldiskad hink med vinet.

Jag lovar att inte bråka med dem som köper vinboxar i sommar. Alla har faktiskt rätt till sin egen uppfattning. Men för egen del blir det faktiskt så att jag plockar ut lite trevlig viner ur vinkällaren för att ta med till landet och prova i lugn och ro. Visst det tar plats i bilen. Men det ger jag tusan i,