Annons
X
Annons
X

Martin Jönsson om reklam & medier

Martin Jönsson

Martin Jönsson

I BACKSPEGELN, DEL 4 Medie- och reklamåret i snabbsammanfattning. Detta var 2007 års:

Youtube-snackis: Fångarnas Thriller-dans på Cebu Provincial Detention & Rehabilitation Center, i hård konkurrens med Miss Teen South Carolina som fick en svår fråga.
TV-program: KG Bergström i SVT, som var journalistikens motsvarighet till Bryan Ferrys album med Dylan-covers: förväntat, traditionell och raktigenom lysande.
Mastodontsatsning: Ordförande Persson (bättre som bok än som tv)
TV-flopp: Ballar av stål (och all annan förnedrings-tv)
Kommersiella public service: Adaktusson i TV8. Inte så många tittare, men kvalitetsmässigt på en extremt hög lägstanivå.
Herrarnas tjuvdans: Janne Schermans TV4 tog över Nobelsändningarna från SVT
TV-recensent: Ann-Charlotte Martéus, Expressen
TV-recensent-recensent: Alex Schulman om Jan-Olov Andersson

Smartaste redaktionella dagstidningssatsning på webben: Fredrik Strages nedräkning av de 100 bästa Youtube-ögonblicken
Smartaste kommersiella dagstidningssatsning på webben: Helsingborgs Dagblads lokala annonssajt Rubbet.
Bästa proffsblogg: Utrikesbloggen
Webblöpsedel: Knuff.se
Tråkigaste tidskriftsnedläggning: SEX (men vi se fram emot Filter i mars)
Nylanserade svenska tidskrift: Språktidningen.
Nylanserade utländska tidskrift: Portfolio
Communitysuccé: Bilddagboken
Bästa Facebook-applikation: Bob Dylan-skyltarna. Och Simpsons-avatarerna.
Roligaste avatar-namnet i Second Life: Olle Wästbergs ”Olle Ivory”
Mest krystade rondellhund: Kommunals.

Mest outhärdliga prisbelönta reklam: Ejendals sjungande fötter.
Andra reklamkampanjer vi kunde varit utan: Nezeril (det är bara reklamare och 4-åringar som tycker det är kul att säga ”bajs” offentligt), Telenors Hitchcocks-reklam (skrämmande usel…) och Sekos pinsamma Dressman-stöld.
Sämsta sagoberättare: Svenskt Näringsliv
Logotypehaverier: Skandia slopar paraplyet för sin bankverksamhet – och London levererar tidernas fulaste och mest krystade OS-logga
Kommersiella revolution: Sökmarknadsföringen spräckte miljardvallen, Google stod för 25-30 procent av alla de stora mediesajternas trafik – och började göra printreklam!

Kvällstidningslöp: Expressens: MAT-TINAS och Ernsts ONANIDANS I SCHLAGERN
Kvällstidningshaveri: Aftonbladets detaljerade redogörelse från husrannsakan hos mannen som hotat Filippa Reinfeldt (en husrannsakan som aldrig ägt rum)
Upplageras-bortförklaring, 1: ”Det var ett svagt nyhetsår”
Upplageras-bortförklaring, 2:Det var för dåligt väder”
Kvällstidningskrönikörer: Ann-Charlotte Martéus och Ronnie Sandahl
Märkligaste säljknep: 1) Köp Expressen för 68 kronor, få en kopp kaffe och en bok av Albert Camus eller Marguerite Duras på köpet.
2) Teckna dig för Aftonbladet.se:s Plus-tjänst och få 15 Ericsson-aktier (före raset)

Roligaste citat, 1: ”Dumbledore is gay” (JK Rowling)
Roligaste citat, 2:
”Konsumerar du någon skräpkultur? Nja, det beror på hur man definierar skräpkultur. Jag brukar se på Nyheterna i Tv4.” Författaren Torgny Lindgren
Elakaste citat (och rätt roligt): ”I think PR is a ridiculous job. They are the headlice of our civilisation” (krönikören AA Gill)
Mest huvudlösa citat: ”Kriget är stenhårt. Bagdad är ingenting i jämförelse” (Boxers informationschef Johan Bobert om kampen om marknadsandelarna vid digitaliseringen av marknätet).
Dagstidningskris-citat,1: ”Something is happening out there – and if we don’t understand it, it’s not just the newspaper business that is in peril” (Bill Keller, redaktör för New York Times)
Dagstidningskris-citat, 2: ”All I can tell you is that for a dead industry with no future, there are an awful lot of schmucks who want to take it away from me!” (fastighetsentreprenören Sam Zell, som tog över Tribune-gruppens tidningar)
SR-citat: ”Det gjorde vi bra” (Mikael Olsson till Björn Elmbrandt efter att de båda ledningskritikerna tagit emot beskedet om att vd Peter Örn avgår)
Kulturministercitat:Sopranos är väl inte riktigt vad jag skulle definiera som public service”
Medieaffärs-analys: Lexington i The Economist om Murdochs bud på Wall Street Journal: ”Det är som om Mr Murdoch har brakat in på en elegant klubb iklädd Lycra-byxor och en t-shirt som det står ”I love Australia” på och erbjudit sig att bjuda alla på en runda Foster’s”.
Mediebloggar: Mindpark för visionerna, Jon Fine för affärsanalysen, Anders Mildner för tankarna om sociala medier, Roy Greenslade för att han tog upp kampen med nät- och blogghatarna i journalistkåren, Åkestam Holst för den bästa reklam/varumärkesbloggen och TechCrunch och Beta Alfa för allting på en gång.

Årets public service-insikt: Uppenbart var intresset för 68-generationen större internt på SVT än ute i verkligheten, att döma av tittarfiaskot för Upp till kamp.
Bättre sent än aldrig: NWT och Jönköpings-Posten upptäckte internet.
Årets mediemäktigaste:
Eric Schmidt, Gunnar Strömblad och de strejkande manusförfattarna i Hollywood blev alla utsedda. Men egentligen var det, även i år, den allt mer aktiva och utrymmeskrävande publiken – inte minst alla Facebookanvändare.
Årets mest väntade maktskifte: Jonas Bonnier efter Bengt Braun och Jan Helin efter Anders Gerdin
Årets mest oväntade maktskifte: Kerstin Brunnberg efter Peter Örn
Årets 1984: Polisen föreslås bli förutsättningslösa IP-nummerspanare.

Årets gratistidningsflipp: Metro Teknik och Rodeo
Årets gratistidningsflopp: Metro Living (nedlagd innan den kom ut) och City Göteborg (dödsdömd från början)
Väntade medieförvärv: Mittmedia köpte Dalarnas Tidningar och Microsoft köpte in sig i Facebook
Överraskande medieförvärv: TV4:s köp av Politikerbloggen

Om du inte redan läst dem; här är del 1 av sammanfattningen av medieåret 2007,här hittar du del 2 och här är del 3.

Martin Jönsson

I BACKSPEGELN, DEL 3 Gratisfrossa, nedsläckning och stora strukturaffärer. Så såg medie- och reklamåret 2007 också ut. Här är tredje delrapporten med de tyngsta händelserna och trenderna i snabbspolning.

Om du inte redan läst det: här är del 1 av sammanfattningen av medieåret 2007 och här hittar du del 2.

11. Blödande gratistidningar

Gratistidningsmarknaden i världen fortsätter att expandera. Dock i en långsammare takt än tidigare: plus 13 procent globalt till en total upplaga på 42 miljoner tidningar per dag. Men överetableringen på flera marknader har skapat en krisstämpel som fått annonsörerna att dra öronen åt sig. I Sverige stod annonsmarknaden för gratistidningarna stilla i år – och nästa år väntas den krympa med 3 procent. På denna stagnerande marknad finns dessutom fler aktörer än någonsin, vilket resulterar i allt kraftigare förluster och allt snabbare strukturförändringar.
I Danmark har vi sett nedläggningar (Dato, Metro Xpress på eftermiddagarna och lokala gratistidningar) och fusioner (24 Timer lokalt samt Urban/BT. I Sverige försvann City Göteborg och Metro Bostad.
Nästa år blir det ännu större förändringar. Men ta inte det som tecken på att gratismarknaden ska räknas ut helt. I Danmark hyser Nyhedsavisen, som startade allt rabalder där, planer på att komma ut med en helt ny tidning (den här gången en betald sådan)…och de antyder fortfarande att Sverige är en intressant marknad.

Bloggat i ämnet:
18/12 Metro till reträtt på bostadsmarknaden
16/12 Så blev gratistidningarna en krisbransch
14/12 En gratistidning mindre i Göteborg
28/11 Nu börjar nedmonteringen av City
26/11 Så ska gratis göras mer lönsamt
20/11 Siffran som gör gratistidningarna nervösa
2/11 Aftonbladets gratisnota över 200 miljoner
11/10 Så är ställningen i gratistidningskriget
22/10 Nu sätter Metro sitt hopp till jultomten
12/10 Metroledningen borde tala ur skägget
11/10 Tidningarnas tävling mot botten
13/8 Gratistidningarnas höst lär bli hektisk
16/4 Plötsligt blev gratis en lite bättre affär

12. Hejdå, analoga marknätet

I oktober blev hela tv-Sverige digitaliserat. Tidplanen hölls och de tekniska problemen var relativt få. Dessutom var opinionen rätt lågmäld: svenskarna gick helt enkelt med på att betala lite mer för sitt tv-tittande – och såg till att skaffa sig ett betydligt större tv-utbud på köpet. Nischkanalerna fortsatta att ta andelar, även om det mest var TV4 och Viasat som tog de nya tittarna.
Förloraren blev SVT, som fick se sin tittartidsandel kapad ytterligare – som lägst ner mot 30 procent; på helåret ner till drygt 34 procent. Nu är det Danmark och Norges tur att dra igång nedsläckningsracet, med Boxer, Viasat och andra som intressenter i slaget om den nya marknaden.

Bloggat i ämnet:
15/10 Siste man släcker det analoga marknätet
13/6 Danskarna kan lära av Sveriges misstag
30/5 Tittarna offras i slaget om Boxermonopolet
22/3 Boxers monopol går inte att försvara
24/2 Digital-tv utan politisk kontroll
16/1 TV-bolaget blåser departementet – igen

13. Storstädning i landsortspressen

Svensk landsortspress har varit en härva av korsägande, vilket bromsat utvecklingen mot starkare strukturer och mer samarbete över regionerna. Men efter åratal av diplomati, lobbying och förhandlingar lyckades Tomas Brunegård och Stampen-gruppen skaffa ett stadigt grepp om taktpinnen , genom att skapa starka nya ägarbolag och skapa en grogrund för samarbete om bland annat tekniska lösningar på webben.
Det följdes av en försäljning av Dalarnas Tidningar, till Stampens systerbolag Mittmedia, samtidigt som Sydsvenskan skärpte greppet om Skånemedia. Det gör att vi nu har tre riktigt stora dagstidningskoncerner i Sverige – och att fler samarbeten lär komma nästa år.

Bloggat i ämnet:
18/12 Mittens rike växer i landsortspressen
5/9 Dalarnas Tidningar ett hett köpeobjekt
22/4 Inget kan stoppa dagstidningsaffären
20/4 Så blev Hjörne större än Bonnier
21/1 Hjörne stärker greppet om landsorten

14. Bonnier tog hem TV4

I början av 2005 var Bonnier en av flera delägare i TV4, med 21,7 procents ägande. I år tog familjeföretaget över hela tv-verksamheten, efter ett par års skickligt maktspelande och utnyttjande av externa ägarparter. Nu är TV4 Bonnierhelägt och borta från börsen, utan att det blev någon stor politisk strid om det.
Sista steget, att köpa ut bulvanen Proventus, blev mest en formalitet, eftersom ägarkuppen redan tidigare blivit politiskt sanktionerad. Och kommersiellt har det uppenbarligen varit ett lyckat grepp: TV4 har aldrig stått ekonomiskt starkare än bolaget gör nu.

Bloggat i ämnet:
22/3 Regeringen struntar i Bonniers maktkupp

15. Teknologiska frälsare?

I förändringstider finns det alltid de som hoppas att en ny uppfinning ska bli universallösningen. På en del håll i tidningsbranschen, bland annat inom Tidningsutgivarna, tror man att en elektronisk läsplatta ska ta över papperstidningens roll i framtiden – och Jeff Bezos på Amazon tror att deras e-läsare Kindle, den största uppfinningen sedan Gutenberg om man ska tro honom, ska bli den nya boken och tidningen i ett.
Men i mediekonvergensens tid känns det betydligt mer sannolikt att produkter som Iphone ska leda förändringen och bli komplement, snarare än ersättare.


Bloggat i ämnet:
29/11 E-boksläsaren blir ingen ny Ipod
10/10 Dags att begrava e-pappersprojektet
18/3 E-pappersprojektet förblir en våt dröm

Martin Jönsson

I BACKSPEGELN, DEL 2 Radiokris, webb tv-boom, digital reklamsuccé och communityförvärv. Så såg medie- och reklamåret 2007 också ut. Här är andra delrapporten med de tyngsta händelserna och trenderna i snabbspolning.

Om du inte redan läst det: här är del 1 av sammanfattningen av medieåret 2007.

6. Mötesplatser till salu

Lunarstorm kunde inte längre ta betalt av
sina medlemmar, när konkurrensen från andra nätverkssajter blev
övermäktig. Däremot gick det bra att sälja ägarandelar i de sociala
medierna under 2007, när de traditionella medieföretagen vaknade till.
MTG köpte Playahead, GP tog över Djungeltrumman, Eniro köpte en andel i Bubblare och
Västerbottens-Kuriren köpte en stor del av Apberget. Och
webbentreprenörerna gick glada till banken.

Bloggat i ämnet:
21/2 Fort, vi måste ha en lokal community!
20/2 Köpet som får Eniro att bubbla av glädje
14/1 Communities som kommer
10/1 Ett dopp i ungdomens mediekälla

7. Webb-tv – en ny huvudkanal

I
år
storsatsade alla tv-aktörer och snudd på alla dagstidningar på webb-tv,
i takt med att publikintresset exploderade, så att var tionde svensk nu
ser på webb-tv varje dag.
Viasat, Schibsted och Bonnier skapade alla nya tv-portaler, Bubblare
nådde för första gången en miljon klipp på ett enskilt inslag och på aftonbladet.se sprängdes
miljonvallen över antalet tittare på en vecka.
SVT kastade
sina gamla principer i sjön
och bestämde sig för att finnas på
plattformar som Joost och Youtube
.
TV4, som tidigare mest trott på att försöka styra nättittandet till den
egna betalsajten Anytime, tvingades också acceptera Joost som en ny
plattform.
Men tro det eller ej:
trots webb tv-explosionen ökade tittandet på traditionell tv med några
minuter…

Bloggat i ämnet:
8/11 Att låsa in tittarna håller inte längre
27/10 Boomen för webb-tv har bara börjat
23/10 Aftonbladet dominerar när webb tv-tittandet ökar
16/9 Nu är nätet SVT:s tredje största kanal
23/5 Nya webb tv-satsningar från alla håll
25/3 TV-bolagen har nedladdningsångest

8. Mediemogulens seger

När Rupert Murdoch försökte köpa
Dow Jones/Wall Street Journal reste ägare och redaktion kollektiv ragg,
med en kritik som, enligt mannen själv, var av ett slag som ”normalt
bara riktas mot tyranner som beordrat folkmord”.
Men pengar luktar
inte: till slut blev hans sockrade bud omöjligt att säga nej till. Nu
ryktas det om såväl namnbyte (till enbart The Journal) som borttagen betalspärr på nätet – och
fördjupat samarbete med Fox Business Channel.
Exakt
hur mycket Murdoch tänker förändra den klassiska affärsttidningen lär
vi få se under 2008. Sannolikt inte så mycket som på satirbilden här intill
– ett montage mellan WSJ och New York Post., Murdoch stående skämt om
att han ska kräva en MBA-examen av sina Page 3-girls tillhör väl inte
heller precis handlingsplanen. Men däremot har han tydligt signalerat
att det behövs kortare artiklar, en rappare presentation och – framför
allt – ett mer effektivt utnyttjande av varumärket.

Bloggat i ämnet:
14/11 Gratischocken på Murdochs Wall Street
5/6 Familjen vädjar till Murdoch
2/6 Nu har Murdoch sin trofé nära i sikte
17/5 Finansiell information har blivit hårdvaluta
6/5 Familjefejd på Wall Street

9. Digital reklamstyrka

Svensk
reklambransch halkar allt längre ner på världslistorna över de mest
kreativa byråerna och hade en nattsvart vecka på reklam-VM i Cannes.
Med ett undantag: när det gäller digital reklam. 2007 innebar flera
globala uppdrag åt stora kunder, som Swatch och Reebok, och en rad
tunga priser. I The Gunn Reports lista över världens bästa digitala
byråer toppade Farfar, med ytterligare två svenska byråer på Topp 10.

Bloggat i ämnet:
20/6 Inte juryns fel att Sverige floppar i Cannes
19/6 Nätet är reklambranschens framtid
15/4 Kreativitet på undantag i Guldägget
12/4 Not everybody’s reklamkampanj

10. Örnen kraschlandade

Fan
ska vara radiodirektör. Tidigare teaterchefen Peter Örn blev det andra
exemplet på en extern tillsättning med förhinder på Sveriges Radio.

Hans stora förändringsarbete väckte internt ont blod bland medarbetarna
och det krävdes att styrelsen lyfte upp slipade SR-veteranen Kerstin
Brunnberg
för att lugnet skulle lägga sig i radiokorridorerna. Nu
satsar Brunnberg på utökat samarbete med SVT för att mota en skärpt
politisk styrning.

Bloggat i ämnet:
22/5 Nu rullar huvudena i SRs ledning
15/5 Joansons fräckis köper styrelsen tid
14/5 SR:s vd-rekrytering – ett mardrömsjobb
14/5 ”Det gjorde vi bra”, sa Örnkritikerna
14/5 När Örn går kan Joanson inte sitta kvar
10/5 Peter Örns käftsmäll mot kritikerna
1/5 SR måste sluta flagellera sig själva
25/4 Därför är krisen på SR värre än på DR
22/3 Facket försöker få Peter Örn sparkad
21/2 Knivarna slipas i jakten på Peter Örn
14/2 Obehaglig ton i Elmbrants khmerattack
11/2 Sveriges Radios nya styrelsekris
31/1 Kejsarens nya kriskommunikation på SR

Martin Jönsson

I BACKSPEGELN, DEL 1 Medieskandaler, en sanslös webbtillväxt, en kärvande tidningsmarknad och mediepolitisk styrning via EU. Så såg medie- och reklamåret 2007 ut. Här är första delrapporten med de tyngsta händelserna och trenderna i snabbspolning.

1. Medierna i rampljuset

Det här var året då strålkastarljuset studsade tillbaka mot medierna själva, i en rad skandaler som anfrätte förtroendet för journalistiken. TV4 drabbades hårdast – och har fortfarande inte kommit med några bra förklaringar på hur en av företagets mest betrodda journalister, Trond Sefastsson – som både hade rollen som grävjournalist extraordinaire och som intern juridisk-etisk rådgivare, med högsta ledningens öra – kunde hamna i en spektakulär brottshärva som stänkte på kanalens journalistiska flaggskepp, eller varför man sanktionerade politiske reportern Anders Pihlblads vinbackanal med den politiska makten.

I årets elfte timme
meddelade TV4 att Sefastsson ”inte längre ska arbeta för TV4” och att ”hans förtroendekapital är förbrukat”. Företaget föregriper därmed den rättsliga prövningen, allt för att försöka distansera sig från sin tidigare stjärnreporter och slippa bli inblandad i en kommande rättsprocess. Men om TV4 tror att det friar företaget från ansvar tar de naturligtvis fel: ansvaret för Sefastsson-skandalen vilar tungt på den högsta ledningen, som odlat både honom som centralfigur och en kultur som är väldigt tillåtande när det gäller olika extraknäck. När skandalen briserade hävdade TV4:s ordförande Torsten Larsson att det ”inte går att skydda sig mot sådana här händelser”. Det är struntprat. Det går både att skydda sig och att ta fullt ansvar. TV4 har varken gjort det ena eller det andra, utan har istället gömt sig bakom interna juristutredningar och utköp av Sefastsson som anställd.

Det drabbar även TV4:s förtroendekapital, det förstår nog alla. Och när vd Jan Scherman, i ett helt annat sammanhang, går till attack mot Ica-ledningen för att de ine tar fullt ansvar för köttfärsskandalen, blir det bara tragikomiskt.

Bloggat i ämnet:
7/11 Inte så oväntat besök på TV4
19/9 Schermans raseriutbrott klingar falskt
4/9 Så lätt går det nog inte att rentvå TV4
3/9 Motiven bakom avslöjandet väcker frågor
2/9 Sefastsson-affären stänker på många

2. Hisnande internetsiffror

Två saker fortsatte att växa bortom alla prognoser 2007: tillväxten för nätreklamen (nu står den för 14 procent av all reklam och var tredje kvartalet större än tv) och prislappen på företag som sysslar med annonsering på nätet. I slutet av året fick Google godkänt för sitt 22-miljardersköp av Doubleclick, trots den dominans affären innebär. Och hettan på marknaden kvarstår.
Men även när det gäller användandet av internet slogs det nya rekord. Mediebarometerns genomgång av svenskarnas medievanor visade att svenskarna lade 52 minuter om dagen på nätet i fjol, vilket är ett jättelyft mot året före och en dryg halvtimme mer än vad som läggs på dagstidningar – och att 62 procent av svenskarna nu använder nätet en genomsnittlig dag.
Internet har blivit en bred, folklig och på alla sätt stor mediekanal. Det tog 12-13 år och ett par rejäla bubblor, men nu är vi där.

Bloggat i ämnet:
7/11 Nu hände det: internet större än tv
27/8 Nätet lyfter tillväxten när tv sviker
22/8 Nätet snart huvudkanal för alla medier
20/6 Nu vill Google stava till goodwill
3/6 Nu är internet större än tv- bland unga
24/5 Detta är en liten medierevolution

3. EU tog mediemakten

Sveriges medieminister heter Neelie Kroes och är EU-kommissionär i konkurrensfrågor. Det var hon som via en stämningsansökan fick regeringen att föreslå att Boxers monopol i det digitala marknätet rivs upp. och det är inte enda exemplet på hur den passiva svenska mediepolitiken matchades av en aktiv EU-politik. EU fick också Sverige att kovända om reklambegränsningarna i tv och bromsade ändringarna i presstödssystemet. Bryssel bestämmer, uppenbart.

Bloggat i ämnet:
24/10 Stilla flyter regeringens mediepolitik
13/6 Regeringen är presstödets bästa vän
30/5 Tittarna offras i spelet om Boxermonopolet
22/3 Boxers monopol går inte att försvara
20/3 Klarnar det i Bryssel om mediepolitiken?

4. Facebook-feber när jaget sattes i centrum

I början av hösten pratade Microsofts vd Steve Ballmer om Facebook och dess likar som en ”fluga”. En månad senare köpte Microsoft 1,6 procent av bolaget för 1,5 miljard och satte därmed en hypotetisk totalvärdering till runt 100 miljarder.
Det gick helt enkelt inte att komma undan Facebook 2007. Det gick heller inte att komma undan deras aggressiva reklamambitioner, med programmet Beacon, vilket väckte starka reaktioner. Beteendestyrd reklam i sociala medier förblir en extremt känslig fråga.

Bloggat i ämnet:
23/12 2007 – ett år med jaget i centrum
11/11 Facebook med på kvinnornas topplista
26/10 Mer riskkapital på väg in i Facebook
25/10 Då vet vi: Facebook är värt 100 miljarder
21/8 Facebookfebern får många att ångra sig


5. Aftonbladets dåliga affärer

Efter år av rekordvinster blev 2007 ett tungt år för Aftonbladet.
TV7 fick avpolletteras efter obefintligt annonsörsintresse och Punkt SE förlorar långt mer än kalkylerat. Modertidningens annonsingång backade kraftigt och upplagan föll med nära åtta procent; en trend som drabbade även Expressen.
Huruvida de svajiga affärerna skyndade på generationskiftet i ledningen vet vi inte, men nu till årsskiftet tackar i varje fall Anders Gerdin för sig efter tio år och släpper fram kronprinsen Jan Helin.
Kvällspressen mötte fallet med att satsa på samlarmani, med böcker och filmer en masse. En dryg tredjedel av intäkterna kommer nu från annat än lösnummerförsäljningen. Tidningen riskerar att bli en bisak – och marknadsdirektörerna viktigare än chefredaktörerna. Om inte Helin har receptet på framtidens kvällstidning i bröstfickan på en av sina rutiga skjortor…

Bloggat i ämnet:
11/12 Inget drömläge för Helin på Aftonbladet
24/10 TV-notan uppe över 100 miljoner
29/9 Sargade ettåringar fortsätter gratiskriga
17/8 Dyra lärpengar när Aftonbladet fimpar TV7

Martin Jönsson

DAGSTIDNINGAR It was the best of times; it was the worst of times, konstaterade salig Charles Dickens. Han kunde ha talat om den svenska dagspressen anno 2007.

Papperstidningen dog inte i år och lär inte göra det 2008 heller, även om de amerikanska tidningarna just nu tävlar om att sätta så kraftiga sparbandage som möjligt runt den blödande verksamheten, när intäkterna faller kraftigt på både upplaga och annons.

När vi så småningom
ska summera dagstidningsåret 2007 kommer det istället, av allt att döma, att innebära ett nytt lönsamhetsrekord för svensk dagspress. Fjolårets rekordmarginal på 12 procent för branschen i sin helhet överträffas sannolikt när högkonjunkturen på annonsmarknaden pressats till sitt yttersta: åtminstone om man bortser från gratispressens storförluster.

Upplagemässigt är det betydligt sämre tider. Allt färre tidningar redovisar nu frivilligt sin upplaga hos AB Tidningsstatistik (Expressen, som normalt redovisar månadsvis, har inte gjort det sedan i somras), vilket är en säker signal om att raset går snabbare än väntat. I fjol tappade svensk dagspress 1,8 procent av sin upplaga; för 2007 kan det bli ett dubbelt så kraftigt ras totalt sett – och snudd på tvåsiffriga tal för kvällspressen.

Samtidigt har de flesta dagstidningarna svårt att dra nytta av den explosiva tillväxten på nätet (se här färska siffror från USA). Mediesajter växer långsammare än sociala medier och nätverkssajter – och förlorar reklamracet mot sökmarknadsföringen. Och de få som fortfarande tror på en betalmodell för nyheter på nätet ropar som allt ensammare röster i öknen. Läs bara vad David Lazarus på Los Angeles Times skriver, efter att ha pratat med ungdomar om deras medievanor: ”Om jag vill läsa en tidning går jag ut på nätet. Men jag skulle aldrig
betala för det. Vår generation betalar inte för saker på nätet”. Eller, på svensk mark. hur Joakim Jardenberg på Mindpark resonerar.

Den hemläxa
alla tidningsredaktörer har med sig in i nästa år är därför denna: Hur utvecklar vi papperstidningen på en krympande marknad? Hur bygger vi starkare läsartrohet på nätet? Och slutligen: hur utvecklar vi affärsmodellen på nätet?

Svaren kommer att handlar om två saker: att våga göra tydligare val – och att bli mer innovativa, både redaktionellt och kommersiellt. Och det snabbt. För när konjunkturen börjar vika riskerar även de som hittills varit mest lönsamma att stå väldigt nakna.

Det finns ingen anledning att låta alltför dyster (lyssna till exempel på vad NYT-redaktören Bill Keller sade om papperstidningens framtid i ett uppmärksammat tal nyligen). Men det går inte att bara fortsätta göra samma sorts papperstidning längre och hoppas på att nätet ska kompensera intäkter som försvinner.

Martin Jönsson

TV-TAKTIK En gång i tiden uppstod folkstorm när sändningarna från ishockey-VM bytte kanal. Så är det inte längre. Och faktum är att svenskarna borde applådera beslutet att lägga hockey-VM i TV6.

Beskedet i dag om att Viasat stuvar om och flyttar sändningarna från nästa års ishockey-VM i Kanada från TV3 till TV6 (läs mer hos Resumé) är logiskt på flera sätt.

För det första: Viasat behöver odla profilen på sina olika kanaler och sluta pytsa ut sportsändningarna i en handfull olika kanaler. Att lägga all frikanals-sport i TV6 och all betalsport i Viasat Sport-kanalerna känns som en naturlig lösning. TV6 har i dag en rejält grabbig framtoning och skulle tjäna mer på att ses som renodlad sportkanal.

För det andra:
även om hockeyns attraktionsakraft minskat något över åren är det fortfarande en säker publikmagnet (i fjol låg tittarsiffrorna i trean mellan en halv och en miljon) och bör därför naturligtvis läggas i den Viasatkanal som kan nå flest.

Enligt den senaste kanalpenetrations-rapporten från MMS är det faktiskt TV6. När digitaliseringen av marknätet nu är helt genomförd kan 83 procent av svenskarna se TV6. TV3 har motsvarande penetration på 79 procent, vilket inte längre gör den till förstavalet. För ett år sedan var det annorlunda: då kunde bara 75 procent få in TV6, men i dag är kanalen femma på listan över de kanaler somn flest svenskar har tillgång till – vilket gör att det finns få skäl att protestera.

Så här ser listan totalt sett ut över de kanaler som flest svenskar hade tillgång till i december:

1. SVT1 100 procent
1. SVT2 100 procent
3. TV4 99 procent
4. SVT24 84 procent
5. TV6 83 procent
6. Kanal 5 81 procent
7. TV3 79 procent
8. TV4 Plus 78 procent
9. Barnkanalen 74 procent
9. Kunskapskanalen 74 procent

Topplistan över de kanaler som publiken ser mest på ser som bekant något annorlunda ut. Den redovisas i början av januari och lär se ut så här: 1. TV4 2. SVT1 3. SVT2 4. TV3 5. Kanal 5 6. TV6 7. TV4 Plus 8. Discovery 9. Eurosport och 10. SVT24.

Martin Jönsson

WEBBTRENDER I fjol utsågs ”du” till årets person av Time Magazine, som en hyllning till kollektivets och det användarskapades kraft på nätet. Under 2007 var det snarare ”jag” som blev huvudpersonen, när den individuella arenan blev allt viktigare. Men där är vi bara i början av ett större och mer genomgripande skifte.

Webbens utveckling anges gärna i siffror. Och precis när de flesta börjat förstå vad som avses med webb 2.0 talas det nu på webbseminarier och i internetmedier bara om hur vi ska tolka nästa nuffra. Hos bloggaren Hans Kullin hittar jag en lika kort som koncis sammanfattning.

Webb 1.0 = ni.
Webb 2.0 = vi.
Webb 3.0 = jag.

Bättre kan det inte sägas.

I nätets första
generation handlade det fortfarande om en traditionell mediemodell med en sändare och en mottagare, vilket resulterade i en passiv masskonsumtion av medier.

Nästa steg blev att göra webben tvåfilig och interaktiv, vilket fick till följd att det användarskapade och delade materialet hittade sina egna plattformar och att publiken blev en lika viktig huvudrollsinnehavare som de traditionella medierna.

Det tredje steget,
som vi nu befinner oss i en uppstartsfas av, är mer mångfasetterat. Men den här gången är individen betydligt mer i centrum än tidigare. Nu handlar det inte bara om att få medverka på den mediala arenan utan om att tillfredsställa sina egna behov, med webbteknikens hjälp. Att själv styra flödena och få kontroll över sitt mediala liv.

Den mest givna symbolen för detta under 2007 var förstås det explosiva genombrottet för Facebook. Microsofts Steve Ballmer må kalla det en fluga och besökssiffrorna har möjligen nått sin kulmen – de senaste veckorna har de minskat för första gången – men drygt 30 miljoner unika besökare per dag är ändå respektingivande.

På Facebook
är jaget i centrum ännu tydligare än vad det är på bloggar och andra sociala medier, eftersom hela grundidén här inte handlar om att synas, utan om att umgås med utvalda – och att göra sin egen hemmaplan till navet för all viktig kommunikation.

Under hösten skrev ABC News avtal med Facebook om att kunna ta plats med nyhetsämnen där. Det är en tydlig signal om hur den mediala arenan förflyttas: från det ­gemensamma torget till den personligt inredda lyan.

Detta kommer vi
att få se mycket mer av. 2008 kan innebära det stora genombrottet för den personaliserade webbsidan. Dels som en fristående bygg-det-själv-sajt, där du väljer vad du vill ha: bilder, RSS-flöden, anteckningar, nyhetskällor och annat – och får det levererat till din egen miljö. Dels i form av integrerade applikationer på medie-sajterna, såväl de traditionella som de sociala. Och kanske ännu ett par steg längre, med en mer ”semantisk” webb, som tolkar användarens vanor och kommer med nya rekommendationer på alla områden.

De senaste åren har en rad stora mediesajter dock trevat sig fram på området på nytt, från New York Times ”My times” till Googles satsning iGoogle.
En annan aktör är Netvibes, som erbjuder flöden från flera stora nyhetssajter – och som nu är på väg att göra det även på lokal basis. Även BBC erbjuder personanpassade sidor, i betaversionen av deras nya sajt.

Tiotusenkronorsfrågan om hur annonsörerna ska kunna hänga på denna skräddarsydda trend med mer personligt riktad reklam utan att det upplevs som alltför integritetskränkande fick inget riktigt svar under 2007. Facebook satsade djärvt med sitt Beacon-program, men tvingades till avbön.

Konsumenterna vill ha hjälp att gallra och sålla, så långt tänkte Facebook rätt. Men de vill också ha rätten att slippa. Jag bestämmer, helt enkelt.

Läs också:
11/11 Facebook med på kvinnornas topplista
26/10 Mer riskkapital på väg in i Facebook
25/10 Då vet vi: Facebook är värt 100 miljarder
21/8 Facebookfebern får många att ångra sig

Martin Jönsson

FREKVENSERNA Ännu fler digitala kanaler, lite mer bredbands- och mobil-tv. Men det är svårt att känna verklig entusiasm över regeringens kompromissbeslut i dag.

Det efterlängtade beskedet om vad som ska hända med det frekvensutrymme som frigjordes i samband med nedsläckningen av det analoga tv-nätet kom i dag, via ett pr-utspel av infrastruktur- och kulturministern på DN Debatt i dag.

I korthet innebär det att telekomindustrin får 18 procent av licenserna, till olika telekomtjänster, medan 82 procent reserveras för nya tv-kanaler. Det är två nya multiplexer, utöver de fem som redan finns, vilket kan innebära ett tiotal nya digitalkanaler eller två hdtv-kanaler. Om branschen går över till det nya, mer komprimerade, bildformatet mpeg4 – vilket innebär att tittarna måste skaffa sig nya digitalboxar – kan det finnas plats för upp till åtta nya hd-kanaler.

Behövs det?
Jag är tveksam. Visst, det finns fortfarande luckor i det svenska tv-utbudet, men det kan en normal marknadsreglering klara av på lite sikt. Den kommersiella basen för nya kanaler är fortsatt svag.

Att ge mer utrymme till ip-tv och mobil-tv hade känts som en mer tidsenlig inriktning än att TV4 ska kunna lansera fyra-fem nya lågbudgetkanaler med gammal rättighetsskåpmat eller att Viasat ska kunna nischa sitt sportutbud ännu mer.

Alla förklarar s
ig i dag nöjda med kompromissbeslutet, såväl tv-bolagen – trots att de så sent som i september anklagade regeringen för att sälja ut mångfalden om de skulle gynna telekombolagen – som telekomindustrin.

Det är varningsklocka nog. När de stora kommersiella aktörerna är nöjda är det ett tydligt tecken på ett fegt, affärsanpassat politiskt beslut. Och eftersom detta är förändringar som ska gälla först från 2010 hade det varit välkommet med ett mer visionärt beslut.

Läs också:
6/12 Tv-bolagen talar maktspråk om frekvenserna

Martin Jönsson

STRUKTURAFFÄR Det blev, som väntat, Mittmedia som köpte grannen Dalarnas Tidningar. Därmed blir tidningsgruppen i Svealand/södra Norrland en allt viktigare aktör i dagstidnings-Sverige.

I drygt 75 år var familjen Bengtsson den dominerande ägaren av lokaltidningarna runt Siljan. 1987 slogs lokaltidningarna ihop till tidningsgruppen Dalarnas Tidningar, som sedan dess stärkt sin ställning som en av få fristående dagstidningskoncerner i Sverige.

Sett till upplagan är DT landets nionde största
dagstidning, om man räknar
den gemensamma upplagan (64 800 ex) för koncernens olika titlar: Falu
Kuriren, Borlänge Tidning, Södra Dalarnes Tidning, Nya Ludvika Tidning
och Mora Tidning. Sajten
dalarnastidningar.se har runt 85 000 besökare per vecka. Lönsamheten är god: i fjol gjorde tidningen en vinst på 21,8 miljoner, på en omsättning på 279 mkr.

I september meddelade Lennart och Sten Bengtsson att de tänkte sälja företaget. En handfull intressenter har varit med och bjudit på bolaget. Att Mittmedia skulle dra det längsta strået var dock en rimlig gissning från start. Dels är det en geografiskt närliggande granne, som redan har en särställning längs den södra norrlandskusten, dels ingår Mittmedia i en större struktur, via samarbetsbolaget Mkt Media, som ägs tillsammans med Stampengruppen.

Mittmedia blir nu en riktigt stor dagstidningsaktör, med 17 tidningar och en omsättning på över 1,5 miljard. I koncernen ingår sedan tidigare bland annat Gefle Dagblad, Arbetarbladet, Sundsvalls Tidning, Dagbladet, Ljusnan, Söderhamns-Kuriren, Östersunds-Posten och Länstidningen Östersund.

Regional får tidningsgruppen en extremt stark ställning, Utöver Dala-Demokraten finns det inte särskilt många uppstickare i den här delen av Sverige. Det är en direkt effekt av det regionala monopolskapande som försäljningen av Centertidningar – och den påföljande styckningen av koncernen – för två år sedan ledde till.

Strukturerna har förstärkts och blivit tydligare. Men knappast mångfalden.

Läs också:
25/9 Dalarnas Tidningar ett hett köpeobjekt

Martin Jönsson

KONCERNSAMARBETE Bonnierkoncernens svårigheter att få bolagen internt att samarbeta är välkänd. Men nu börjar det röra på sig.

Bonnier är en extremt decentraliserad koncern, med stor makt till de enskilda bolagen och med en svag central styrning. Det har många kunnat konstatera genom åren, inte minst TV4:s vd Jan Scherman, som mullrat högljutt när det varit svårt att sy oihop synergier. Senast var det i en stor intervju i Veckans Affärer, där Scherman hävdade att ”vi trampar vatten när det gäller Bonniersamarbeten. Stundtals känns det som om vi befinner oss i kvicksand”. Och detta var strax innan det blev känt att Bonnier-tidningen Dagens Industri ska göra affärs-tv i Stenbeck-ägda TV8…

Men nog börjar det bli alltfler samarbeten inom koncernen, åtminstone på tidningssidan. Där har Bonnier länge haft ett särskilt samordningsbolag, Bonnier Newspapers, utan att det hänt särskilt mycket. Men nu, ironiskt nog när dess vd Thomas Axén slutar och bolaget blir en filial till koncernledningen, börjar det hända saker.

City och Expressen/GT/Kvällsposten har sedan länge smält ihop sina organisationer på webben till en enda, med flitig ompaketering och editionering – och i förra veckan meddelades att Dagens Nyheters inrikes- och utrikessidor ska kunna användas även i Ystads Allehanda och Trelleborgs Allehanda. Sådana samarbeten lär det kunna bli fler av, när YA, TA och Kristianstadsbladets ägarbolag Skånemedia nu blir en del av Sydsvenskan-koncernen.

Dagens bidrag till samarbetsivern är att DN och City ska skapa ett gemensamt annonspaket för bostadsmarknaden – och att City ska lansera en egen bostadsbilaga på torsdagar (samma dag som nya Metro Living ska bladas in i Metro).

Det rör på sig. Inte så att Scherman blir nöjd, men ändå.