Annons

Martin Jönsson om reklam & medier

Martin Jönsson

Martin Jönsson

VACKLANDE ÅTAL TV4-journalisten Trond Sefastssons eventuella brottskatalog krymper. Åklagaren raderar nu den ena åtalspunkten efter den andra. Vilket kan tvinga många till en omvärdering av hela affärens magnitud.

I går kom besked om att kammaråklagare Malin Palmgren inte tänker väcka åtal i det som varit den mest centrala frågan i Sefastsson-affären: om att han tagit emot mutor för att göra inslag i TV4:s samhällsmagasin Kalla Fakta. Åklagaren har tidigare avskrivit misstankarna om bedrägeri, olaga hot – det påstådda anlitandet av torpeder – och ytterligare ett mutbrott.

Därmed kommer historien om Sefastssons agerande delvis i ett nytt ljus. Ja, det återstår allvarliga åtalspunkter: för två fall av grovt mutbrott och bokföringsbrott. Det senare erkände han under viss munterhet under sitt framträdande på Grävseminariet i Göteborg för två veckor sedan: han hade varit sen med att hantera fakturor och kvitton.

Just det brottet motiverar knappast den storm som varit kring Sefastssons person. Att fällas för grovt mutbrott vore naturligtvis mycket allvarligare, även om det inte längre misstänks att han tog emot pengar – bland annat 320 000 kronor från en anhörig till en dömd heroinsmugglare – mot löfte att göra tv-reportage om fallet. Det åklagaren istället riktar in sig på är det så kallade tjänstesambandet i mutlagstiftningen: att det han tagit emot pengar för i rollen som jurist ligger för nära det han sysslar med som journalist, det vill säga att granska rättsprocesser.

Det handlar om sammanblandning av roller. Allvarligt nog, naturligtvis, för en granskande journalist – men en bra bit från medvetet mottagande av mutor och anlitande av torpeder, som det handlat om till stor del i medierapporteringen hittills, inte minst i de reportage som Aftonbladet och Insider haft, med den minst sagt anklagande rubriken ”Den korrumperade reportern”.

Jag skrev i Sefastsson-affärens initialskede så här om det hela:

”Om Trond Sefastsson har haft en privat prislista som krav för att ta upp rättsfall till bevakning i programmet – och därtill anlitat en torped för att sätta press på familjen som betalt – är det ett solklart polisiärt ärende. Det är också en medieskandal utan like, som inte bara skulle drabba honom utan även TV4:s trovärdighet/…/Men ett ord är avgörande i samtliga fallen: om.”

Nu har en del ”om”, kanske de allra tyngsta, besvarats med ”nej”. Helt i linje med Trons eget försvarstal i framträdandet på Grävseminariet.

Om även resten av åtalspunkterna skulle falla, så att Trond Sefastsson frikänns, har han en hel del revansch att kräva: på medierna, kollegorna och arbetsgivaren TV4, som alla dömt honom i förtid.

Självklart handlar inte allt om juridik, utan också om etik – och journalistikens trovärdighet. Där är det svårare att fria och fälla, men den ihopblandning av sina olika uppdrag som Sefastsson haft är knappast något som gynnar anseendet för journalistkåren. Att vara tydlig i sina roller och om sina uppdragsgivare är alldeles för centralt för att hantera så slarvigt som Sefastsson har gjort.

Men frågan är om det är åklagarens uppgift att diskutera just etiken. Hon gjorde det i går och talade då om att ”förtroendet för Sefastssons tjänst som journalist skadas och i förlängningen även förtroendet för en fri och oberoende journalistik”.

Det vore nog bättre om åklagaren enbart höll sig till juridiken och lät andra – TV4, journalistkåren och publiken – diskutera de etiska följderna.

Sista kapitlet i det här dramat är ju inte skrivet på länge än.

Läs också:

7/11 Inte så oväntat besök på TV4

19/9 Schermans raseriutbrott klingar falskt

3/9 Motiven bakom avslöjandet väcker frågor

2/9 Sefastsson-affären stänker på många