Annons

Martin Jönsson om reklam & medier

Martin Jönsson

Martin Jönsson

FREKVENSERNA Ännu fler digitala kanaler, lite mer bredbands- och mobil-tv. Men det är svårt att känna verklig entusiasm över regeringens kompromissbeslut i dag.

Det efterlängtade beskedet om vad som ska hända med det frekvensutrymme som frigjordes i samband med nedsläckningen av det analoga tv-nätet kom i dag, via ett pr-utspel av infrastruktur- och kulturministern på DN Debatt i dag.

I korthet innebär det att telekomindustrin får 18 procent av licenserna, till olika telekomtjänster, medan 82 procent reserveras för nya tv-kanaler. Det är två nya multiplexer, utöver de fem som redan finns, vilket kan innebära ett tiotal nya digitalkanaler eller två hdtv-kanaler. Om branschen går över till det nya, mer komprimerade, bildformatet mpeg4 – vilket innebär att tittarna måste skaffa sig nya digitalboxar – kan det finnas plats för upp till åtta nya hd-kanaler.

Behövs det?
Jag är tveksam. Visst, det finns fortfarande luckor i det svenska tv-utbudet, men det kan en normal marknadsreglering klara av på lite sikt. Den kommersiella basen för nya kanaler är fortsatt svag.

Att ge mer utrymme till ip-tv och mobil-tv hade känts som en mer tidsenlig inriktning än att TV4 ska kunna lansera fyra-fem nya lågbudgetkanaler med gammal rättighetsskåpmat eller att Viasat ska kunna nischa sitt sportutbud ännu mer.

Alla förklarar s
ig i dag nöjda med kompromissbeslutet, såväl tv-bolagen – trots att de så sent som i september anklagade regeringen för att sälja ut mångfalden om de skulle gynna telekombolagen – som telekomindustrin.

Det är varningsklocka nog. När de stora kommersiella aktörerna är nöjda är det ett tydligt tecken på ett fegt, affärsanpassat politiskt beslut. Och eftersom detta är förändringar som ska gälla först från 2010 hade det varit välkommet med ett mer visionärt beslut.

Läs också:
6/12 Tv-bolagen talar maktspråk om frekvenserna