Martin Jönsson om reklam & medier

Martin Jönsson

Martin Jönsson

PUBLIC SERVICE-UTREDNINGEN, DEL 2 I en utredning som mest innehöll gamla bekanta förslag fanns det åtminstone ett konkret och nytt besked: Sveriges Television går får långt med sin jakt på sponsringsintäkter. Hälften av de sponsrade programmen måste bort, hävdar public service-utredaren Rose-Marie Frebran.

Uppdaterad

Frebran är ingen vän av detaljreglering, konstaterade hon själv – och föreslår bland annat att det omstridda 55-.procentsmålet om hur mycket tv- och radioproduktion som ska ske utanför Stockholm ska tas bort.

Men på en punkt vill hon ha mer detaljreglering och det gäller SVT:s sponsring, där SVT-ledningen får en tydlig knäpp på näsan för att den inte följt de skrivningar om restriktivitet som fanns med i den förra propositionen om public service.

Frebran vill inte ta bort SVT.s möjlighet att sälja sponsringsskyltar utan anser att det behövs för att delfinansiera dyra sportsändningar. Däremot vill hon sätta en maxgräns på 20 sponsrade evenemang per år. Det innebär en dryg halvering mot 2007, då SVT hade 50 sponsrade evenemang (och detta under ett rätt magert sportår). Det kan slå hårt mot SVT, inte bara intäktsmässigt, utan framför allt därför att de kommer att nekas köpa in fler stora sportevenemang, eftersom det ofta finns som ett krav vid tv-visningar att det ska kunna visas sponsorsskyltar.

Även den särskilda sponsringen av Melodifestivalen-finalen och finalomgångarna i Eurovision Song Contest bör tas bort, föreslår Frebran. Denna sponsring har tillåtits eftersom schlagerjippot är ett arrangemang inom EBU, European Broadcasters Union. Men Frebran tycker inte att SVT:s skäl att sponsra just detta är tillräckligt starka, ”mot bakgrund av den ökade kommersialiseringen i allmänhet och Melodifestivalen i synnerhet”.

Det är raka – och väldigt välkomna besked. Sponsringen och de kommersiella krumbukterna kring de här sändningarna har länge varit en pinsamhet för SVT. Man har tänjt på gränserna; sålt sponsringsskyltar med samma krämarmentalitet som kommersiella tv-.bolag, skapat särskilda programformat som glider på reglerna för att kunna delfinansiera via sponsring – och bidragit till att bygga upp en genomkommersiell jippoindustri kring Melodifestivalen tillsammans med bolag som Eventum och EMA/Live Nation, med sponsorer som ibland fått synas i rutan och ibland bara i kulisserna. Bolag som Telia och Statoil har gjort stor sak av att vara schlagersponsor och satsat stora resurser på att profilera sig under de här veckorna.

Detta är inte ”restriktivt”, hävdar Frebran. Istället bidrar det till en ökad kommersialisering och riskerar att skada SVT:s oberoende varumärke. SVT-ledningen värjar sig och hävdar att de följer reglerna i sändningstillståndet, men inte behöver vara mer moraliska än så.

Det kan möjligen medföra att SVT tappar Eurovision Song Contest-finalen till TV4, om sponsorerna kräver att få finnas med även fortsättningsvis. TV4, som numera är en fullvärdig medlem av EBU, fick blodad tand när de snodde Nobelsändningarna från SVT och skulle säkert gärna lägga beslag även på ESC – precis som de också är med och bjuder på vinter-OS i Sotji.

I utredningen kritiserar Frebran också SVT:s sidoverksamheter, med försäljning av filmer, leksaker, kläder etc. Jag skrev om detta i våras i samband med att SVT och Lindex hade gemensamma reklamutskick för sin nya barnkollektion:

”Att bilda allians med en stor klädkedja i reklamutskick är onekligen en aning märkligt i nuvarande läge. Eller för att tala klarspråk: osedvanligt dålig tajming. Det var ju bara några månader sedan SVT rullade ut en stor kampanj i de egna kanalerna där de värnade vikten av att inte utsätta barnen för reklam i tv. Det var en av de saker som särskiljde den ”fria televisionen” i SVT, hävdade Eva Hamilton. Men försök förklara skillnaden mellan en reklambroschyr för ”fria” Fem myror-tröjor och en för ”kommersiella” Svamp-Bob Fyrkant-linnen för en femåring. Jag är inte ens säker på att jag förstår den och jag är ändå 44.”

Rose-Marie Frebran förstår tydligen inte heller skillnaden. Hon tycker att ”SVT:s försäljning är av den omfattning och karaktär att den riskerar att skada SVT:s varumärke som representerar public service som ett fritt, oberoende och icke-kommersiellt alternativ”.

Mot bakgrund av det föreslår hon att sidoverksamheterna inom SVT bör ses över och regleras”.

Det är ytterligare en kraftig näsknäpp mot SVT:s kommersialisering. SVT:s vd Eva Hamilton tycker inte att det finns fog för kritiken, utan att det mest är en personlig uppfattning hos utredaren. Men hon är nog också medveten om att det finns ganska många politiker som redan är inne på Frebrans linje. Sannolikheten, eller risken, för att det blir en skärpning av SVT:s möjligheter att skaffa sig extraintäkter i nästa års proposition är därför ganska så hög.

Läs också:

30/6 Snudd på jackpot för public service-bolagen

22/2 SVT:s sponsring saknar fotfäste

Fler bloggar