Annons

Martin Jönsson om reklam & medier

Martin Jönsson

Martin Jönsson

PRESSTÖD I morgon klubbar regeringen en departementspromemoria om förändringar av presstödet, efter lång tids spekulationer. Få lär ha synpunkter på att regeringen ser över presstödssystemet. Däremot är det svårt att bli klok på varför den inte gör en mer genomtänkt förändring.

När regeringen i morgon formellt rullar igång beslutsprocessen om ett nytt presstödssystem är det ett relativt lätt beslut att ta (utom möjligen för Maud Olofsson och övriga centerpartister, som riskerar en hård svekdebatt från sina skånska medlemmar). Det lär dock bli betydligt svårare att övertyga opinionen om att frågan hanterats på rätt sätt.

Hittills har regeringen försökt odla bilden av att den egentligen vill ha kvar presstödet som det är, men att EU-kommissionen tvingar dem att riva upp det. Det köper dock ingen längre: det krävs bara ett par samtal med Bryssel för att få klart för sig att EU inte har några sådana detaljkrav som regeringen antytt, utan att EU snarare används som en yxa för att undvika kritik på hemmaplan.

Det förslag som regeringen nu vill driva igenom är som väntat en kraftig förändring av stödnivåerna – långt mer än presstödsutredningen och de flesta reservanterna till det ville göra för två år sedan. Grunden utgörs av det förslag som då klubbades i riksdagen lägre upplagegränser och höjd nivå för landsortstidningarna, men med en betydligt större minskning för SvD och Skånska Dagbladet, i och med att storstadsstödet tas bort.

Processen går fort: den inleds med morgondagens beslut, följs sedan av en notifiering hos EU-kommissionen (som redan godkänt det nya förslaget inofficiellt), en proposition i början av hösten och träder sedan i kraft från årsskiftet, med en rak nedtrappning från 65 till 17 miljoner på 5 år.

Att ha synpunkter på det blir knepigt för en SvD-medarbetare – och det har jag egentligen inte heller. Men om det nu ska göras en så stor ändring är det onekligen förvånande att det inte görs en mer genomgripande översyn, där man kunnat återgå till den ursprungliga tanken med systemet: att skapa förutsättningar för mer mångfald.

Presstödet har, som många andra stödsystem, vuxit sig alltmer otympligt och ologiskt. När politikerna nu tar sig an det igen borde de göra ett mer grundligt jobb och försöka skapa ett system som förhåller sig till nutidens medielandskap, med exempelvis möjlighet till stöd för webbsatsningar, istället för att bara försöka karva till något lite mindre snedvridet av ett 70-talsklumpigt system.

Även med det nya förslaget kommer det att finnas kvar många ologiska konstruktioner i presstödssystemet. Det må bara vara en knappt halv miljard av statens medel, men ändå: de hade kunnat användas bättre.

Läs också:
13/2 Regeringen svarar om presstödet
31/1 Maud flippfloppar om presstödet
25/1 Presstödsfrågan är kvar i långbänken
13/6 Regeringen är presstödets bästa vän
14/2 Professorns lovsång till presstödet
9/2 Beställningsjobb om presstödet
29/11Vem tar Svarte presstöds-Petter?
23/11 Regeringens strid för presstödet
22/11 Många frågetecken om presstödet