Annons

Martin Jönsson om reklam & medier

Martin Jönsson

Martin Jönsson

STORA JOURNALISTPRISET I kväll fyller Sveriges finaste journalistpris 40 år. Att
det blir en kväll präglad av nostalgi är helt i prisets anda.

För 19 år sedan tog filmaren Tom Alandh emot Stora
journalistpriset
för sin dokumentär om Nacka Skoglund. I kväll kan han få sitt
andra, för en helt annan, men ändå samma, sorts film: livskampsporträttet
”Jocke är Sussis man”.

För 20 år sedan fick Amelia Adamo priset för sin förnyelse
av ”service- och underhållningsjournalistiken”i Aftonbladet. Hon fick dessutom
Lukas Bonniers journalistpris 2003 och kan i kväll ta sitt tredje, för
lanseringen av M Magasin.

Historien
upprepar sig då och då när det gäller Stora journalistpriset. Vilket är
logiskt, eftersom nostalgifaktorn redan från början är påtagligt hög. Det är de
tunga och etablerade profilerna som belönas, med en och annan lagom utstickande
yngre uppstickare bland nomineringarna på podiet sedan kategorin årets förnyare
infördes 2002.

Vissa nischer är påfallande osynliga bland vinnarna.
Sportjournalistiken, frånsett Åke Stolt och Mats Olsson, hör dit, liksom
kultur- och nöjesjournalistiken, frånsett någon enstaka Ulrika Knutson och
Jannike Åhlund. Eller Mats Arvidsson, på radions kulturredaktion, för den som
har bra minne.

Internet? Glöm det. Det enda ”riktiga” pris som gått till
webben är till nättidningen Blixt – någon som minns den – 1997? Sedan blev det,
i sann dotcomanda, en egen kategori åren 1998-2001, med pris till 24 timmar,
Föräldranätet, aftonbladet.se
och Ekonomi 24, innan bubblan sprack och gökungen
kunde kickas ut ur prisnämndens överläggningar.

I fjol nämndes ordet blogg som hastigast när Linda Skugge
nominerades, men ratades, och i år är SvD:s och Aftonbladets affärssajt E24
nominerad, men annars är det som om webbrevolutionen aldrig inträffat i prisets
annaler.

Vilka som vinner i år? Mitt tips, föga originellt, är Maciej
Zaremba
som Årets berättare, Amelia Adamo som årets förnyare och Fredrik
Sjöshult
, DI, för Årets avslöjande. Specialpriset Lukas Bonniers journalistpris
har inga förhandsnominerade och är notoriskt svårtippat. Public service-tv
ligger dock bra till och både Lars Adaktusson och 500-programsjubilaren Sverker
Olofsson
, för Plus, känns som lågoddsare.

Om inte så finns det soptunnor precis utanför Operakällaren.