Slakten på Nyhedsavisen inledd

PERSONALMINSKNING Den nye huvudägaren till danska gratistidningen Nyhedsavisen behövde bara två veckor för att komma fram till sin första sparchock. Nästan hälften av journalisterna sägs upp – och distributionen bantas markant.

När it-entreprenören Morten Lund tog steget upp som huvudägare i Dagsbrún Media, som ger ut Nyhedsavisen, var det inget dyrt förvärv. Enligt uppgifter i danska medier betalade han en krona för att få 51 procent majoritet. Det han övertog var risken att behöva skjuta till mer kapital, vilken var akut för en tidning som blöder 35 miljoner kronor i månaden. De tidigare isländska huvudägarna, Baugur Group, har varken intresse eller möjlighet att ösa in mer pengar, i nuvarande kreditfrossa, som drabbat den isländska finansmarknaden med brutal kraft.

Inte heller Lund lär ha särskilt lätt att få in nya finansiärer i större skala. Istället läggs allt kraft på att krympa kostnaderna. Officiellt för att nå det uppsatta målet om break-even i november, men inofficiellt för att rädda tidningen från omedelbar nedläggning.

Det som nu händer är fyra saker på en gång:

* Massuppsägningar (var fjärde medarbetare sägs upp, däribland 40 av 90 journalister). Läs mer hos danska Journalisten.
* Ny ledning (chefredaktören David Trads, som varit med sedan starten, går till konkurrenten Berlingske). Läs mer hos Berlingske Business.
* Kraftigt krympt distribution (hushållsutdelningen försvinner på flera orter och tidningen koncentrerar sig nu på att komma ut brett i Köpenhamn och Århus)
* Webbtjänst på entreprenad (de ambitiösa satsningarna på en bra sajt bantas – och nye delägaren Freeway, som Morten Lund tecknat avtal med, får ta över all webbdrift)

Dessa åtgärder ska leda till att målet om att minska kostnaderna med 25 procent till i höst ska nås, enligt Lund. Till Berlingske säger han att han är ”helt knäckt” över att behöva säga upp så många, men att det är nödvändigt för att tidningen ska klara den tuffa marknaden.

Resonemanget känns igen från City i Sverige, som strävar mot lönsamhet genom att göra sig av med lokaleditioner och dra ner på antalet utdelade ex.

Att gratistidningarna levt över sina resurser och haft redaktionella ambitioner som de inte kunnat betala för är alldeles uppenbart. Frågan är bara om sparpaketen räcker. Dels finns risken att de sänkta redaktionella ambitionerna leder till läsarflykt, dels krävs det också kraftigt ökade annonsintäkter – och många annonsörer lär snarare bli mer tveksamma att ge sig in i et projekt som har ett mörkt domedagsmoln hängande över sig.

Läs också:
24/1 Nu krymper marknaden för gratispressen
17/1 En halvgalen entreprenär om sin nya mediemakt
17/1 Skypefinansiär tar över Nyhedsavisen
11/1 Gratistidningarna in i ett avgörande läge
9/8 Danska gratiskartan ritas om snabbt
6/6 Gratiseffekten sänker dansk dagspress