Annons
X
Annons
X

Martin Jönsson om reklam & medier

Martin Jönsson

Martin Jönsson

STORAFFÄR Finnes: Världens största community. Sökes: en tredjedel av ägandet i Yahoo. Så har Newscorp tänkt kring en gigantisk bytesaffär i medievärlden. Men mer än en tanke blir det nog aldrig.

Rupert Murdoch och hans Newscorp håller flera tänkbara medieaffärer i luften just nu. Parallellt med försöken att ta över Dow Jones/Wall Street Journal har Newscorp fört samtal med Yahoo om en stor ägaraffär mellan Yahoo och Newscorps community Myspace. Det har framkommit i tumultet efter att vd:n Terry Semel tvingats bort från Yahoo.

Enligt förslaget skulle Yahoo köpa Myspace för 84 miljarder kronor och betala med Yahoo-aktier, som skulle ge Newscorp en 30-procentig ägarandel i Yahoo. Det skulle stärka Yahoo i konkurrensen med Google/Youtube – och för Murdochs del skulle det göra det möjligt att räkna hem en rekordartad vinst på Myspace, som förvärvades hösten 2005 för drygt 4 miljarder kronor.

Steget till en affär är dock mycket långt. Enligt The Times har samtalen på sin höjd varit ”trevande” – och de fördes dessutom med den ledning som nu avpolleterats. Huruvida Jerry Yang, som tagit över som vd för Yahoo, är det minsta intresserad av att sälja ut nästan en tredjedel av bolaget är en annan sak.

Martin Jönsson

BLOGGBOOM Metros satsning på en blogg där användarna får del av annonsintäkterna blev snabbt populär. Så många registrerade sig de första dygnen att portalen tvingats stänga för nya användare.

I måndags eftermiddag rullade Metro ut nyheten om lanseringen av den nya betalbloggen. I morse hade hela 2300 bloggar registrerats på sajten, vilket var mer än vad portalen klarade av. Tillsvidare är det därför stängt för nya registreringar, för att Metro ska kunna bygga ut kapaciteten. (Läs mer på Metrobloggen).

Metro betalar 3 öre per sidvisning, för de bloggar som når över 5000 sidvisningar per månad. Men Metro tillskansar sig samtidigt rätten att använda materialet på bloggarna i andra sammanhang, till exempel i tidningen.

För att många av bloggarna ska komma upp i höga trafiksiffror lär Metro dock behöva förbättra sorteringsfunktionen på portalen väsentligt. Jämfört med kvällstidningarnas bloggportaler eller portaler som Knuff är översiktligheten usel: bara några få bloggar exponeras – och om man väljer ett särskilt ämnesområde blir det inte så mycket lättare att få en översikt., i synnerhet som många bloggare valt att registrera sina bloggar under många ämnesrubriker.

Metros bloggidé har sina poänger. Men när det gäller användarvänligheten för läsarna, som trots allt är nyckeln till ekonomin, återstår mycket att göra. En topplista över antalet sidvisningar, till exempel.

Läs också:
18/6 3 öre per visning för inte bloggaren rik

Martin Jönsson

CANNES LIONS Efter två dagar av kraftiga motgångar i reklam-VM i Cannes börjar branschens företrädare leta bortförklaringar. Det blir ganska pinsamt,

I intervjuer i dag i SvD Näringsliv och Dagens Industri (inte på nätet) kommenteras de svenska byråerna och kundernas fiasko i de sex första tävlingsklasserna i Cannes, där facit så här långt är ett ynka brons (i direktreklamklassen), betydligt färre nomineringar än de senaste åren – och inte en enda nominering i den tunga tidningskategorin.

Förklaringen till detta är inte att det är något problem med kvaliteten (!) hävdar Reklamförbundets vd Pia Grahn Brikell i en klassisk strutshantering av situationen. I den svenska reklamtävlingen Guldägget är nämligen kvaliteten ”jättebra” (var vi på samma Guldäggsgala? Min – och många andras – uppfattning var att det var ett sällsynt svagt tävlingsår, med få bidrag som stack ut kvalitetsmässigt).

Huvudskälen till motgången i Cannes är, enligt Grahn Brikell, istället andra: dels att svenska bolag saknar globala uppdrag (och vad säger att det inte har med kvalitet att göra?), dels att det skickats in för många bidrag så att de bästa inte syntes i mängden (en märklig slutsats i en tävling där trots allt bara tre procent av de inskickade bidragen är svenska), dels att juryn inte förstår de svenska bidragens copytext.

Ett liknande resonemang finns i DI, där huvudtesen är att det inte blev svenska nomineringar och priser eftersom det saknades svenskar i tidnings- och utomhusjuryn och att juryerna bara lyfter fram bidrag från egna länder och nätverk.

Men nej: det är inte juryns fel att svensk reklam inte sticker ut. Den förklaringen får man nog istället söka i just kvaliteten på de bidrag som deltar – och kanske också i den svenska branschens ovilja att förnya sig och arbeta mer med pr och ett totaltänkande i marknadskommunikationen, istället för att köra på i de gamla hjulspåren. Och det hade varit bra om de tyngsta reklamföreträdarna ville ta den diskussionen.

En ljuspunkt finns dock i Cannesmörkret: i går kväll rapporterade Resumé att svenska deras Heidies-kampanj för Diesel, där de ”kapade” Diesels sajt för ”15 megabytes of fame”.

Om det stämmer – officiell vinnarlista presenteras först i kväll – är det en stor framgång för Farfar och ett återtåg till vinnartraditionen för Diesels reklam.
Men en framgång räcker inte: i övrigt blir det ”bara” sex lejon i webbkategorin, enligt Resumé – och inget av dem av guld. Detg får sägas vara ytterligare ett bakslag, med tanke på att vart fjärde nominerat bidrag i den klassen var svenskt – och att det i fjol blev åtta lejon, varav tre guld.

Läs också:
19/6 Nätet är reklambranschens framtid
18/6 Fiaskostart för svenskarna i reklam-VM
17/6 Reklamlejon utan klös i Cannes

Martin Jönsson

GRÖNARE GOOGLE Världens starkaste varumärke är inte längre världens
­godaste. Googles charm­offensiv i Paris, med profilering av det nya
”gröna” Google och med de första positiva Youtube-nyheterna sedan köpet
av videosajten, är ett försök att vända den trenden.

Om det är något
Google kan, utöver att lansera nya tjänster i ett mördande tempo, är
det att hantera opinionen. När protesterna tilltog i samband med
lanseringen av bolagets kinesiska sökmotor förra vintern – där
regimkritiskt innehåll rensades bort – bemötte Google det genom att bli
betydligt öppnare gentemot medierna än ­tidigare.

I en lång rad
bjöd ­världens ­affärsmagasin in till högkvarteret Googleplex i
Mountain View för att skildra den speciella företagskulturen. Bilder på
anställda som simmar i träningsbassängerna, äter av den kostnads­fria
gourmetmaten och på grundarna ­Sergey Brin och Larry Page som lekte med
Lego i Google-färger, spreds över hela världen. Budskapet var solklart:
Google är inte som ­andra företag och de gör fortfarande icke ont.

Men kritiken har
knappast ­tyst­-nat. Snarare har den förstärkts av diskussionen kring
integritetskränkning, bland annat med nya funktioner på Google Earth
och Google Maps, och kring upphovsrättsintrång, efter 12
miljardersköpet­ av Youtube ifjol. När Viacom i mars stämde
Google/Youtube på sju miljarder kronor i skadestånd hävdade bolagets vd
Philippe Dauman att han ”under sina 25 år i branschen aldrig varit med
om ett stort företag som under så lång tid agerat med ett sådant ont
uppsåt”.

Den kanske allvarligaste kritik­en mot Google handlar
dock inte om intrång i olika rättigheter, utan om det enkla faktum att
bolaget blivit för stort; en spegel av den kritik som Microsoft länge
haft framför ansiktet.

Google har köpt bolag i en vettlös
takt och till snudd på vettlösa priser de senaste två åren. Det rör sig
om ett 15-tal större förvärv, där de största och viktigaste – som
22-miljardersbudet på ­annonsföretaget Doubleclick och 700
miljonersköpet av rss-bolaget Feedburner – handlar om att skaffa sig en
totalt dominerande ställning inom så många områden av medie­marknaden
som möjligt – både när det gäller tjänster, innehåll och annonser. Den
ursprungliga sökannonsmarknaden har i snabb takt kompletterats med
såväl banner- annonsering som radio-, tidskrifts- och eftertextreklam.

Samtidigt
fortsätter den enorma tillväxten för just sökannonseringen. Bara i
Sverige har den marknaden vuxit från 0,1 miljard 2004 till beräknade
1,5 miljarder nästa år – och av detta har Google drygt två tredjedelar
av marknaden.

Ingen älskar den som är alltför dominant;
därför ägnar Google så mycket möda åt sin image. Som nu ska bli
betydligt grönare, ­enligt den storsatsning på ren ­energi och grön
teknologi som presenterades i går, samtidigt med den nya satsningen på lokala Youtube-sajter.

Ett resultat av äkta
miljöomsorg och socialt ansvarstagande – eller ett sätt att surfa på
den kraft som kan finnas i ett tydligt kommunicerat miljöengagemang?
Svaret på den frågan beror möjligen på graden av cynism hos
betraktaren. Men att Google just nu väljer att spela det gröna kortet
är knappast en slump: de behöver få fler att sätta ett likhetstecken
mellan företagsnamnet och begreppet goodwill.

Martin Jönsson

CANNES LIONS I morgon kväll avgörs om årets ”reklam-VM” i Cannes blir ett fortsatt fiasko, eller om de digitala kampanjerna räddar festveckan. Med 28 nomineringar finns det visst hopp.

Uppdaterad

Noll nomineringar i tidningsklassen, 28 i internetkategorin (läs alla här). Tydligare än så kan det inte markeras var det är svenska reklammakare har sin starkaste konkurrenskraft. Trots över 200 nominerade bidrag på papper var det inte en enda som höll för en nominering. Men av 112 inskickade webbidrag vann vart fjärde – ett fantastiskl högt facit – juryns nåd.

Det är framför allt fyra byråer som lyckats:

Forsman & Bodenfors med tio nomineringar för Ikea, Stadium, Volvo, Apoteket och AMF Pension. De vann tre lejon i fjol (för Ikea, Projekt Flicka och If) och ligger säkert bra till för priser även i år – framför allt för Volvo och Ikea.
Farfar med fyra nomineringar för Nokia och Diesel. De tog hem ett guld (Visit Sweden) och två silver (Nokia) i fjol och även om de inte kanske kan Nokiaframgången ett varv till lär deras Diesel-kampanj ha bra chanser till ett lejon.
Great Works med fyra nomineringar för Absolut, som de också tåg hem guldägg för. Även här finns goda prischanser.
Lowe Brindfors med fyra nomineringar för Saab, Stella Artois och Coop.

Om det nu blir nätkampanjerna som räddar den svenska äran i Cannes kanske man kan hoppas på att detta kan smitta av sig på den svenska guldäggstävlingen, som fortfarande är extremt analog i sin karaktär: de traditionella mediekanalerna dominerar totalt och nätet känns medtaget som på nåder. När det i själva verket är här som kvaliteten är högst, kreativiteten störst – och möjligheterna flest, i ett läge där alltfler konsumenter väljer bort reklamen.

På tisdagen blev det inte ett enda svenskt lejon i Cannes: trots sju nomineringar i utomhusreklamklassen och tre i medieklassen blev det idel nitlotter. Därmed är facit ett bronslejon totalt, med bara internet, film och (dream on) titan kvar att hoppas på. Ett kraftigt underbetyg, självklart.

Läs också:
18/6 Fiaskostart för svenskarna i reklam-VM

Martin Jönsson

NITLOTT Nu är nomineringarna av tänkbara lejonvinnare klara i sex klasser i reklamtävlingen Cannes Lions – och priserna utdelade i två. Men för svensk del finns få anledningar att jubla.

Uppdaterad 20.30

Första tävlingsdagen i Cannes blev dyster för svensk del: ett ynka brons – och usel utdelning i nomineringarna.

Bronset stod Göteborgsbyrån Goss för, med sin direktreklam-kampanj för Langley Travel, som tidigare vunnit guld på reklamfestivalen i New York. Imponerande av Goss, som nu belönats tre år i rad i Cannes. De andra nominerade svenskarna – Åkestam Holst (Pause Ljud & Bild) och Storåkers (Rättvisemärkt) blev utan pris när direkt och pr-kategorierna hade prisutdelning i kväll.

Dagens stora motgång var dock praktfiaskor i den tunga tidningsklassen. Hela 204 svenska bidrag var inskickade i tidningskategorin, men inte ett enda vann juryns nåd. Med tanke på att det ifjol blev elva svenska nomineringar i klassen är det ett stort bakslag för de svenska byråerna. (Se alla nomineringar här). Lika dystert var det i radiokategorin: noll nomineringar.

Totalt sett har det bara blivit 14 svenska nomineringar i de sex kategorier som hittills är klara. Flest blev det i utomhus-kategorin med sju stycken: där är det framför allt Kings kampanj för SJ som gillas av juryn, men även Fan Club (Sydsvenskan), Forsman & Bodenfors (Cats), Storåkers Mc cann (Polarpriset) och Jerlov (Volvia) är nominerade.

I morgon kommer nomineringarna i internetkategorin, där det blev 22 nomineringar i fjol, och till helgen är det dags för film och titan-klasserna.

Nätkategorin kan möjligen återupprätta den svenska hedern, men annars pekar mycket på ett riktigt kännbart svensk fiasko i Cannes, trots hela 685 insända bidrag. Och att hitta någon annan förklaring än att det brister i kvalitet är svårt.

Läs också:
17/6 Reklamlejon utan klös i Cannes
15/4 Reklambaksmällan

Martin Jönsson

BLOGGSATSNING Kända namn och del av annonsintäkterna. Så ska Metro ta position på den svenska bloggportalsmarknaden.

På Stockholm Media Week för några veckor sedan konstaterade avgående Metro-basen Pelle Törnberg att tiden nog var mogen för gratistidningen att satsa lite mer aktivt på nätet än vad den gjort tidigare.

Den analysen är helt korrekt: de flesta nya gratistidningarna, som London Paper, Nyhedsavisen och holländska DAG, är betydligt vassare digitalt än Metro, som alltid bara haft en pliktskyldig närvaro på nätet.

En nyckel till en aktiv gratistidningssajt är självklart användarskapat material – titta bara på vad danskarna och holländarna har på den fronten. Men att bygga läsarnärvaro underifrån är Inte helt lätt: det inser Metro som därför tar till två säkra trick i lanseringen av deras nya bloggportal.

Det första är kändisar: Karolina Lassbo, Frederick Federley och Engla är några av bloggikonerna som blir frontfigurer på den nya portalen. Och det andra, förstås: pengar. Att styra över delar av intäktsflödet direkt till användarna är en modell som provas på många håll i webb 2.0-världen just nu och Metro hoppas kunna ta publik från framför allt Aftonbladets bloggportal genom att lansera den här formen.

Tre öre per sidvisning är det som Metro erbjuder, via bannerintäkter. Det krävs dock minst 5000 sidvisningar per månad för att det ska bli några stålar. Och det är inte alla bloggar som når så stor publik. En etablerad blogg som Engla har, enligt Kia-index, ungefär 190 000 sidvisningar per vecka. Om man räknar med ungefär det dubbla per månad skulle det innebära drygt 10 000 kronor i bloggintäkt per månad, med Metromodellen.

Få kommer med andra ord att bli rika på Metros nya betalbloggmodellen. Har man så många besökare har man redan i dag en möjlighet att få annonsfinansiering, på minst samma nivå. Det Metro erbjuder är i grunden alltså bara en annonsförsäljningstjänst, där man låter Metro hantera annonsflödena.

Succé eller inte? Publiken får avgöra.

Uppdaterad:
Läs också hos Politikerbloggen: Stjärnbloggare har förmånligare avtal

Martin Jönsson

BLOGGRAPPORT Aktiviteten på svenska bloggar är hög – och det är politik och samhälle som dominerar debatten. Allt enligt Twingly Report Sweden.

Under årets första fyra månader publicerades en miljon inlägg på nära 40 000 svenska bloggar. det visar Primelab/Twinglys stora rapport om svenska bloggar. Men det kan vara betydligt mer, eftersom Twinglys underlag inte är heltäckande.

Politik/samhälle, medier, nöje, vardagsbetraktelser och mode dominerar blogginläggen. Av de 20 mest länkade bloggarna handlade 12 om politik, med både utrikesminister Carl Bildt och (s)-bloggaren Jonas Morian bland topp 3.

Morian finns också med bland de bloggare som nu lanserar den gemensamma almedalsbloggen, för att ytterligare höja tempot i nätdebatten (det är en ganska kul blandning som gör den satsningen: Morian, Magnus Ljungkvist, Per Gudmundson, Nisha Besara, Erika Augustinsson m fl – väl värt att följa).

Efter politik kommer nöje/kultur/vardagsbetraktelser, medier/eklam och mode högst, när det gäller hur många bloggar som länkar.

Några andra intressanta noteringar i rapporten: Bloggandet har sin högkonjunktur på kvällarna, mellan 19 och 22 – och lördag är veckans flitigaste bloggdag.

Här är Topp 20 över de mest länkade bloggarna enligt Twingly:

1. Tjuvlyssnat
2. Alla dessa dagar
3. PromeMorian
4. Beta Alfa
5. Junitjej
6. Politikerbloggen
7. Ali Esbati
8. Stationsvakt
9. Gudmundson
10. Fredrick Federley
11. Kulturbloggen
12. Jinge
13. Magnus tankar
14. Dick Erixon
15. Johan Norberg
16. Estelle
17. Henrik Alexandersson
18. Karolina Lassbo
19. Copyriot
20. Sötnosen

Och den här bloggen du läser just nu? Den är nummer 21…

För alternativa bloggtopplistor: kolla Knuffs Top 50-lista och Bloggportalen.
Uppdaterad: läs Knuff-Johans kommentar om Twinglyrapporten här.

Martin Jönsson

WEBBTILLVÄXT Drygt sex av tio svenskar är ute på nätet en genomsnittlig dag och internet är på god väg att bli landets största marknadsföringskanal. Men att ta reda på vilka sajter som är mest besökta är fortfarande ett detektivarbete.

Webbstatistik är ett evigt dystert kapital i den svenska mediebranschen. Det har i och för sig blivit bättre än för bara ett par år sedan: det finns inte längre lika många konkurrerande statistikkällor och statistiken i femårsjubilerande Kia Index (Kommittén för internetannonsering) omfattar i dag åtminstone 300 olika sajter och nätverk.

Luckorna i veckoredovisningen är dock fortfarande många – och sammanställningen är långt ifrån komplett när det gäller de största sajterna, såväl när det gäller globala sajter som inhemska. Om man jämför tio i topp på Kia Index med Sverige-toppen på den internationella webbrankingen Alexa är det bara fem sajter – MSN, Blocket, Aftonbladet, Eniro och Hitta – som finns på båda listorna. Sverigestörst enligt Alexa är Google, inte MSN som hos Kia. Och så vidare.

Men om man ändå försöker utgå från det som finns går det att, på egen hand, skapa en topplista över årets mest besökta sajter, räknat i antalet unika webbläsare (se tabell). Enligt den är det nio sajter/nätverk som når över en miljon unika besökare i veckan och ytterligare tolv som når över en halv miljon.

Fördelningen är relativt jämn mellan traditionella mätföretag, sociala sajter och portaler/tjänster – och med SL och Ica som enda uppstickare när det gäller renodlade företagssajter (dock saknas exempelvis banksajterna i statistiken).

Men direkt under Topp 30 finns det ytterligare en rad nätverkssajter, som Familjeliv, Jesper, Hamsterpaj, Svenska Fans, Laget och Kamrat, vilket gör att det går att hävda att den ”parallella medievärlden” på allvar utmanar den traditionella medievärlden om nätanvändarnas tid. I synnerhet om man betänker att två av de största globala sociala sajterna, Youtube och Myspace (som båda ligger på topp tio hos Alexa), inte alls mäts av Kia.

Flera nätverkssajter finns också med på listan över snabbväxarna: Bilddagboken har fördubblat sina besökstal i år, Allersköpta portalen Blogg har gjort detsamma sedan i höstas och föreningsnätverket N3 Sport (Klubben Online) har ökat med nära 30 procent på ett år. Det är egentligen bara Lunarstorm som minskar av de stora nätverkssajterna: minus 35 procent på ett år.

Om man inte bara mäter antalet unika besökare utan också ser till antalet sidvisningar – det vill säga hur mycket tid besökaren lägger ner på sajten – blir det ännu tydligare hur stora nätverkssajterna är. Lunarstorm har, trots nedgången, nästan dubbelt så många sidvisningar som Aftonbladet, Livsstilsnätverket lika många som Expressen, Playahead tio gånger så många som SvD och Bilddagboken nästan tio gånger så många som Eniro.

Om de traditionella mediesajterna ska kunna vara med och slåss om den snabbt växande reklamkakan på nätet måste de bli bättre på att skapa en fördjupad besöksrelation och få varje besökare att lägga mer tid. Annars blir det nätverkssajterna som blir de stora intäktsvinnarna.

Här är hela Topp 30 i Kia Index för veckorna 1-23 i år, räknat i unika webbläsare per vecka:

1. MSN 5 963 000
2. Aftonbladet 3 823 000
3. Blocket 2 853 000
4. Eniro 2 222 000
5. Hitta 2 063 000
6. Expressen 1 776 000
7. SvD Digitala Medier * 1 238 000
8. SVT 1 137 000
9. Lunarstorm 1 001 000
10. DN 982 000
11. Passagen 917 000
12. Spray 916 000
13. Tradera 889 000
14. TV4 Nya Medier * 848 000
15. Hemnet 794 000
16. DI/Dina Pengar * 793 000
17. Blogg 686 000
18. SR 655 000
19. SL 531 000
20. N3 Sport 529 000
21. Bilddagboken 524 000
23. MTG * 456 000
22. TV.nu 454 000
23. Livsstilsnätverket * 432 000
24. Pricerunner 392 000
25. Snyggast 374 000
26. IDG * 371 000
27. Playahead 362 000
28. GP 325 000
29. Ica 294 000
30. Hamsterpaj 289 000

OBS: För vissa sajter saknas statistik för enstaka veckor. Siffran är ett genomsnitt för den period som finns tillgänglig. Annonspaket ej medtagna. Sajter som ingår i nätverk särredovisas inte.

* = nätverk/flera sajter. I SvD Digitala Medier ingår SvD, E24, Jobb 24 och Tasteline. I TV4 Nya Medier ingår Tv4, Fotbollskanalen, Blip, FejmTV och AllEars. I MTG ingår radio- och tv-sajterna. I Livsstilsnätverket ingår Glife, Nattstad och Tjuvlyssnat. I IDG ingår förlagets tidningssajter.

Läs också:
11/6 Nästa år blir nätet största reklamplatsen
3/6 Nu är internet större än tv – bland unga
24/5 Detta är en liten medierevolution

Martin Jönsson

FESTSTART Al Gore kommer. Manchester United också. Samt 8 000 reklammakare från 80 länder som hoppas på att vinna ett eftertraktat Guldlejon eller åtminstone på några bra partyn längs Croisetten. Men årets upplaga av reklamvärldsmästerskapet Cannes Lions blir inte bara en festtillställning. Det präglas också av en tilltagande osäkerhet om reklamens framtid.

Branschen som älskar att belöna sig själv mer än något annat har en hektisk vecka framför sig i Cannes. I dag invigs årets upplaga av Cannes Lions; nästa lördag är det stor galaavslutning, med utdelningen av de eftertraktade titanpriserna till världens bästa reklam. Och däremellan ett oändligt antal reklamvisningar, seminarier, svenskkvällar på Le Goeland och midsommarfester längs strandpromenaden.

Många har chans att vinna: i vissa kategorier brukar de delas ut upp mot ett par hundra lejon, av varierande valör. Men det är också många som slåss om juryernas gunst: totalt tävlar 25 700 bidrag i år, vilket innebär att reklamfestivalen omsätter nästan 100 miljoner kronor enbart i tävlingsavgifter. De svenska byråer som deltar spenderar totalt tio miljoner kronor på festivalen, enligt en uppskattning från branschtidningen Resumé.

Av de deltagande bidragen är knappt tre procent, eller 680 stycken, svenska – och om nivån från de senaste två åren ska hållas bör det bli åtminstone 13 av dem som vinner pris, varav en handfull guld. Fast att det ska bli några segrar alls är inte givet: internationellt sett har statusen på svensk reklamkreativitet sjunkit betänkligt de senaste åren. I början av decenniet rankades Sverige bland världens tio bästa reklamländer i sammanställningen The Gunn Report; senast fanns vi inte ens med bland de 20 främsta länderna. Och ärligt talat är det ganska många av de svenska bidragen som knappast har i Cannes att göra; de är där mest för att upphovsmännen och kvinnorna ska få en trevlig vecka. Så ser fringisarna ut i reklambranschen.

Flest svenska bidrag är med och tävlar i tidningskategorin – där det inte blev ett enda svenskt pris i fjol – följt av utomhusreklam, reklamfilm och internetreklam. Den sistnämnda kategorin är sannolikt den där det finns störst hopp för svensk vinst: i fjol var det här festivalen räddades från svenskt fiasko, med åtta lejon varav tre guld – för Forsman & Bodenfors Ikea-reklam, Daddys Volkswagen-kampanj och Farfars marknadsföringsinsats för turismsatsningen Visit Sweden.

Forsman & Bodenfors var främsta byrå i fjol och har stora chanser att bli det i år också, med 90 inskickade bidrag för bland andra AMF Pension, Stadium, Göteborgsoperan, Tele 2, Systembolaget, Apoteket och Wasabröd. Näst flest bidrag deltar Lowe Brindfors med, för bland andra Vattenfall, Saab och Coop, följt av King, för bland andra SJ, RFSU och Ica.

Vilka svenska kampanjer har då störst chans att vinna? Här är några kandidater som borde ha hyfsade chanser:
* Åkestam Holsts guldäggsvinnande pr-kampanj för Playground (”världens coolaste provrum”) : svensk is brukar funka internationellt
* Forsman & Bodenfors utomhuskampanj för Stadium: en tuff kategori, men ändå en kampanj som borde sticka ut. Liksom samma byrås kampanj för föreställningen Cats på Göteborgsoperan, med bara ilskna hundar: det budskapet fungerar över alla språkbarriärer. I webbkategorin har byrån skäl att hoppas mest på sin Volvokampanj, Think outside the box.
* Great Works vann guldägg för sin Absolut-reklam och får säkert något lejon också, om än ej av guld.
* The Fan Clubs direktreklam för Blekinge Tekniska Högskola, där de skickade ut sönderplockade mobiltelefoner i posten för att kolla om mottagarna var tekniska nog att söka till skolan. Kreativ och kul; kan gå ända hem hos juryn.
* Lowe Brindfors, som blev utan lejon i fjol, har skäl att hoppas på sin SEB-kampanj: antingen miljöbilsreklamen eller Forever Young-filmen om pensionssparande. Alphaville fattar alla reklamare världen över.
* Ogilvys frestelsefrämjande Delicatoreklam. Om det bara går att hitta en bra översättning på ”dammsugare”.
* Garbergs indragna Mitsubishi-reklam: kampanjer som stoppas av kunden går alltid hem hos reklamkollegor.

Men Cannes Lions är inte bara tävling och party; det finns också en stor seminariedel – och i år går det en röd tråd av bekymmer genom den. Möjligen med undantag för årets externa stjärngäster på festivalen, miljöpredikanten Al Gore och fotbollslegendaren Bobby Charlton – som ska prata om det globala varumärket Manchester United.

Men i övrigt handlar en väldigt stor del av seminarieprogrammet om reklamens roll i en helt ny medievärld, där konsumenterna själva blir alltmer delaktiga i reklamskapandet, där alltfler väljer bort reklamen så fort de ges möjlighet och där sökordsreklam och ”viral” marknadsföring – snackisar på nätet – blir viktigare än traditionella kanaler som tv och stortavlor. Vilket ställer helt nyta krav på byråer som är vana vid stora konton, glassiga sammanhang och väl inkörda kampanjspår.

I väldigt många av seminarierubriker återfinns begreppet ”2.0”, för att markera att det är en ny tid, med helt nya bekymmer. Att årets stora debatt har temat ”nu eller aldrig – att skapa en ny affärsmodell för reklambyrån” känns därför helt logiskt. Det finns en air av baksmälla över årets reklamfest; långt före midsommarröjet i baren på Martinez.