Annons
X
Annons
X

Martin Jönsson om reklam & medier

Martin Jönsson

Martin Jönsson

UPPLAGERAS Nästan en miljon färre sålda tidningsexemplar på bara sex månader. Som väntat blev dagens redovisning av upplagor för den amerikanska dagspressen en riktigt dyster historia.

Minus 2,1 procent på vardagar. Minus 3,1 procent på söndagar. Och detta i jämförelse med upplagetal som redan minskat i fyra år i följd. Så svart var bilden när Audit Bureau of Circulation redovisade de så kallade FAS-FAX siffrorna i dag. Totalt sjönk den betalda tidningsupplagan från 45,9 till 45 miljoner.

Några få undantag fanns – och ironiskt nog de två största. Dels Gannett Co:s USA Today, som ökade sin upplaga med 0,2 procent till 2,27 miljoner, dels Wall Street Journal, vars formatminskning – till nya smeknamnet ”Small Street Journal” – tydligen fallit läsarna i smaken. Tidningen krymptes och förändrades vid årsskiftet och satsade mer på nyheter på webben, medan tidningen fick mer analysfokus. Det – och en kraftfull marknadsföringskampanj – ledde till att upplagan ökade med 0,6 procent till 2,06 miljoner.

Ökade gjorde också hårt prövade Philadelphia Inquirer och de båda kvällstidningarna i New York: Daily News (+1,3 procent) och New York post (+7,6 %, vilket gjorde att Post passerade ärkekonkurrenten och klättrade till 725 000 ex).

Annars var det som väntat mest minskningar – och en hel del riktigt kraftiga sådana. Dallas Morning News förlorade hela 14,2 procent av upplagan och ramlade ut från listan över de tio största tidningarna. Star Ledger i Newark tappade 6,1 procent, Newsday 6,9 procent, Miami Herald 5,8 procent, LA Times 4,2 procent, Washington Post 3,4 procent, Boston Globe 3,7 procent, San Fransisco Chronicle 2,5 procent och Chicago Tribune, som nyligen såldes och där 300 anställda blivit uppsagda, 2,1 procent.

Ytterligare dåliga nyheter är att annonsförsäljningen för dagstidningarna minskat 4,5 procent första kvartalet 2007.

Och detta i en högkonjunktur, kan ingen analytiker låta bli att påpeka.

Så här ser upplagesiffrorna ut för de tio största amerikanska tidningarna:

USA Today: 2,27 miljoner ex (+0.2 %)
Wall Street Journal: 2,06 m (+0.6 %)
New York Times 1,12 m (-1.9 %)
Los Angeles Times 815 000 (-4.2 %)
New York Post 725 000 (+7.6 %)
New York Daily News, 719 000 (+1.4 %)
Washington Post 619 000 (-3.5 %)
Chicago Tribune 567 000 (-2.1 %)
Houston Chronicle 503 000 (-2 %)
Arizona Republic 434 000 (-1.1 %)
Dallas Morning News 412 000 (-14,3 %)

(Läs ytterligare rapporter om upplagesiffrorna från Editor & Publisher och Bloombergs)

Läs också:
28/4 Ännu en svart måndag för USAs dagspress
23/2 Svart dag för trycksvärtan
30/10 Botten ur USA:s tidningsmarknad

Martin Jönsson

GRATISSATSNING Flera av de allmänna gratistidningarna i storstäderna i Europa har det tungt just nu. Men samtidigt satsar de nischade gratistidningarna på nya marknader.

Att bara vara gratis räcker inte alltid. Den breda, nyhetssummerande gratistidningen har det tungt på flera marknader när det dyker upp alltfler som vill slåss om läsarna och annonspengarna. Ungefär var fjärde utdelad dagstidning i Europa är i dag gratis; då blir det allt viktigare att sticka ut.

De som har störst möjligheter att expandera i det läget är de tidningar som satsar på en tydlig egen nisch – eller på att komma ut de dagar eller den tid på dygnet då det inte är lika hård konkurrens.

En nisch där det är tillväxt just nu är affärsområdet. I fjol kom en ny gratistidning i Schweiz och nu meddelar Londons gratisutdelade affärstidning City AM att de tänker satsa på expansion. Med start i Edinburgh inom kort ska tidningen lanseras i åtta nya städer i Storbritannien. (Läs mer hos Sunday Herald. Via Newspaper Innovation)

City AM lanseradesw hösten 2005 i Londons affärsdistrikt och kommer ut i nära 100 000 exemplar. Den ägs i ett eget förlag och står därför utanför gratisslagsmålet mellan News International och Associated Newspapers i London.

Läs också:
29/4 Sopgrävande journalistik

Martin Jönsson

BLOGGBEHOV Trots enstaka stora satsningar har svenska tidningar och tidskrifter ännu inte blivit bloggfrälsta. Nu finns nya siffror som visar hur långt före de amerikanska medierna ligger på det området.

Uppdaterad

Den mest slående skillnaden mellan svenska och amerikanska dagstidningar och tidskrifter på nätet är hur få egna bloggar de svenska medierna har. När den så kallade Bivings-rapporten kom i augusti framgick det att 80 av de 100 största amerikanska dagstidningarna hade egna bloggar. 24 % hade bloggflöden eller externa bloggar på sina sajter. Den starka siffran befästes av en ny undersökning från Center of Business Journalism, som visar att 75 % av de amerikanska dagstidningarna har minst en affärsinriktad blogg

När jag i vintras gick igenom de 25 största svenska dagstidningarna kom jag fram till att bara 36 % hade egna bloggar och blott 12 % extern bloggmedverkan. Däremot hade 76 % av de svenska tidningssajterna möjlighet till artikelkommentarer, vilket bara 19 % av de amerikanska hade.

Men artikelkommentarer är en ganska passiv form av läsarintreraktivitet, om de bara finns som ett påhäng till nyhetstexter, utan att skribenten eller redaktören någonsin följer upp kommentarerna. Via bloggar och ett ömsesidigt flöde mellan tidningssajter och bloggosfären (som SvD/DN:s Twingly-lösningar) är chansen större att det blir en interaktivitet som leder någonstans. Att öppna upp de egna sajterna för externa bloggar – antingen via redaktionell uppföljning av vad som händer i bloggosfären eller via direktlänkning till externa bloggar – betyder betydligt mer för möjligheterna att skapa engagemang, dialog och läsarintresse.

Men även tidningarnas egna bloggar är viktiga (tycker jag, ödmjukt, som SvD-bloggare…). Om inte annat för att bygga kontinuitet, driva upp tempot i bevakningen och tvinga fram en mer aktiv omvärldsbevakning. Belöningen får man direkt, i form av ökad feedback, mer tips och ett allmänt starkare engagemang.

De amerikanska tidskrifterna har konsekvent använt bloggar som ett sätt att sticka ut och hitta ny publik inom olika nischer. På tidskriftsorganisationen Magazine Publishers of Americas sajt hittar man en bra redovisning av vilka bloggar de olika tidskrifterna har. Just nu finns nära 450 olika tidskriftsbloggar bland organisationens tidningar (vet inte hur många Sveriges Tidskrifter skulle komma upp i vid en liknande listning, men jag tror inte att det skulle vara många dussin…).

Bland dem som har flest bloggar finns Wired och Business 2.0, med 17 bloggar vardera, InfoWorld med 15, Time Magazine med 14 och Business Week med 11. Men nästan alla magasin har åtminstone någon blogg. Och att kolla igenom hela listan är en perfekt genväg till nya favoritskribenter.

Att anamma den trenden borde vara en del i överlevnadsstrategin för svenska tidningar och tidskrifter. Det säger även den huvudansvarige för Centre of Business Journalisms undersökning, Stephen Doig: ”Newspapers clearly need to be experimenting with blogs as another way of reaching readers beyond the printed page”.

Uppdatering:
Och via Beta Alfa kommer ytterligare ett bra argument på varför traditionella mediesajter bör kopplas ihop med sociala medier: det ger fler sidvisningar per besökare, vilket på sikt ger högre intäkter.Läs studie om detta här.

Martin Jönsson

WEBBSTATISTIK Google: 528 miljoner, Microsoft 527 miljoner och Yahoo 476 miljoner. Så ser topplistan ut över företagen vars sajter drar flest unika besökare.

Den knappa – och historiska – tätplatsen för Google beror på två saker. Dels en allmänt snabb tillväxt (+13 procent), dels att You Tube numera är inkluderad i Googles statistik. Det gör att Google klättrade förbi Microsoft, som ökade med fyra procent, och Yahoo, som bara ökade med en procent, enligt ComScores mars-siffror.

Fyra på listan är Time Warner, med 272 miljoner besökare. Besöksraketer längre ner på listan var Facebook, Xanga, reunion.com och Metacafe. Statistiken bygger på en enkät bland två miljoner webbanvändare (läs mer om resultat hos San Fransisco Chronicle).

Men det finns mer intressant att hämta i Comscores vårsiffror. Till exempel vilka nischer det är som växer snabbast: tonårssajter, hem/bostad och bil/motor är de tre områden som ökar sina besökssiffror mest, med en tillväxt på runt 15-25 procent. Detta samtidigt som tidskrifterna och pappersannonseringen på de här områdena går svagt.

Martin Jönsson

UPPLAGOR När dagspressupplagorna i USA sjönk med 2,6 procent 2005 beskrevs dagen då siffrorna släpptes som ”svarta pressmåndagen”, alternativt ”dagen på dagstidningen började dö”. I dag längtar utgivarna tillbaka till de siffror som redovisades då.

I fjol var tappet nämligen nästan lika stort: 2,5 procent, med minussiffror för 22 av de 25 största tidningarna. Och preludiet till de siffror som ska presenteras nu på måndag ekar mer än någonsin av en dödsmarsch. En minksning på ytterligare 2,5 procent på vardagar och 3 procent på söndagarna är det vanligaste stalltipset. Därmed har mer än vart fjortonde tidningsexemplar gått förlorat på bara tre år.

Flera stora tidningar väntas redovisa upplageminskningar på fem procent eller mer, bland dem Dallas Morning News, Miami Herald, New Jersey-tidningen
Star Ledger och djupt krisdrabbade San Jose Mercury News. Läs mer om prognoserna hos Editor & publisher.

Hur stort fallet blir för kvalitetstidningarna i de största städerna är inte känt, men att döma av den upplagevarning som New York Times redovisades i samband med årets första kvartalsrapport har upplageutvecklingen knappast vänt. McClatchy-koncernen talade häromdagen om ett vardagstapp på 3,6 procent. Ett av få undantag är Wall Street Journal, som redovisat en ökning på 0,6 procent.

Samtidigt ökar tidningarnas webbtrafik: totalt med 5,1 procent första kvartalet, enligt tidningsutgivarorganisationen NAA. En liten tröst i papperseländet.

Läs också:
23/2 Svart dag för trycksvärtan
30/10 Botten ur USA:s tidningsmarknad

Martin Jönsson

PAY-PER-VIEW För några veckor sedan hävdade Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdin att tidningen måste våga börja ta betalt för mer av innehållet i nätet. I dag kan vi se resultatet.

”Jag vågar börja låsa in mer material på nätet redan i morgon. Och
det vore ingen katastrof om vi tappade 200 000 besökare per dag”. Så sade Anders Gerdin i en intervju mde Resumé i början av april.

Aftonbladet, som är landets största mediesajt, har varit föregångare när det gäller att kunna ta betalt för redaktionellt innehåll på nätet, med exempelvis Viktklubben och reseguider på nätet. Men nyhetsmaterial och det som för tillfället toppar sajten har alltid varit tillgängligt för alla.

Nu syns dock exempel på den nya betalningspolicyn. Dagens toppnyhet i papperstidningen, om 1-årige Alex som dog efter en tarminfektion, utan att ha fått vård på sjukhus, toppade även aftonbladet.se under flera timmar i dag. Men artikeln var låst och kunde enbart läsas av Plus-abonnenter.

Ett test – eller början på ett nytt sätt att skilja på papper och nät, för att möta den fallande pappersupplagan?

Martin Jönsson

E-PAPPERSDRÖMMAR Tidningsutgivarnas allra våtaste teknikdröm – e-papperet – kommer snart att erövra världen. Några små detaljer, bara.

I veckans nummer av Dagens Media (ej på nätet) finns en underhållande notis om försöken med e-papper, som just nu drivs i Sundsvalls Tidnings regi, med TU som entusiastisk ekonomisk uppbackare.

Rubriken ”E-pappret slår igenom om två år” har dock vissa förbehåll, förstår man av citaten från projektledaren Svenåke Boström – och då ska man ändå veta att han är den mest e-pappersfrälste vi har här i landet.

Så här säger han: ”Alla som var med i testet kan tänka sig att läsa tidningen på det här sättet inom några år, när tekniken är bättre utvecklad”. Problemet, tvingas han konstatera, är att det är ganska mycket kvar att åtgärda. Som till exempel att navigeringen är alltför komplicerad, gränssnittet inte särskilt användarvänligt – och att skärmarna fortfarande inte är i färg.

Men när bara det är löst är ”en masslansering nära”, hävdar Boström.

Vi är några stycken som tillåter oss att tvivla.

Martin Jönsson

WEBB-TV TV-marknaden kommer aldrig att bli densamma, hävdar skaparna bakom Joost om sin nya satsning. Om startryktena är sanna innebär det att vi bara har några få dagar kvar i den gamla tv-världen.

Skype-männen Niklas Zennströms och Janus Friis nya webb tv-plattform Joost tycks närma sig sin sändningspremiär. Enligt New York Times sker starten på tisdag den 1 maj. Fast en viss osäkerhet gäller nog kring den prognosen. ”Startar snart” står det fortfarande på Joost-sajten.

Enligt NYT har Joost fått ihop en imponerande lista med annonsörer. Eller rättare sagt sponsorer, för det handlar naturligtvis inte om traditionella reklamavbrott i dessa reklamtrötthetstider, utan mer om programfinansiering. Microsoft, Sony, Unilever, HP, intel, Motorola, GM, taco Bell och US Army är bara några av sponsorerna från starten, som får sina sajter tydligt exponerade, via kreativa reklamlösningar.

Innehållet då? Om det vet vi fortfarande inte mycket mer än att Viacom/Paramount är rättighetspartner. Så vi kan bara citera radiochefen Ove Joanson: ”Den som har teve får se”…

Läs också:

20/2 Så ska Joost konkurrera ut You Tube

Martin Jönsson

MEDIA NORGE Norges Konkurrensverk utfärdar två stora varningar med den stora dagstidningsfusionen som Schibsted står bakom: dels när det gäller tryckerimarknaden, dels när det gäller rubrikannonserna.

Bildandet av den nya dagstidningsjätten Media Norge, kontrollerad av Schibsted och med Aftenposten, Bergens Tidende, Stavanger Aftenblad och Faedrelandsvennen som ingående tidningar, möter fortsatta problem.

I går meddelade Schibstedkoncernen att den säljer sin ägarandel i Adresseavisen, för att på så sätt komma under den magiska 33,3-procentsgräns som finns för hur stor del av den samlade tidningsupplagan i Norge som en koncern får kontrollera.

Det är dock inte säkert att detta räcker. Konkurransetilsynet varslar nu om att de kommer att ha invändningar mot affären, för att den nya koncernen får en alltför dominerande roll – både när det gäller tryckbranschen och när det gäller rubrikannonserna (köp- och sälj, platsannonser, bostad, motor mm). Det är bland annat den urstarka positionen för finn.no som spökar för Schibsted i sammanhanget.

(Läs mer hos norska Kampanje och Dagens Medier)

Nu återstår att se hur hård tilsynet är i sitt utlåtande – och vad Schibsted är berett att göra på tryckområdet.

Det ska också bli intressant att se om svenska Konkurrensverket kommer att läsa sin norska systers rapport inför granskningen av den stora Stampenaffären. Där, om någonstans, blir det ju en stark tryckeridominans inom landsortspressen.

Läs också:
15/2 Aktiekupp räddar norska jättefusionen
15/2 Avgörandets dag för norska fusionen
13/2 Schibsteds besvärliga matematik
12/12 ”Tidningsfusionen hotar demokratin”
3/11Nordisk nervositet höjer affärstempot
21/9 Media Norge blir värt 8,1 miljarder
6/9 En borta, fyra kör vidare i Norge
1/9 Ett steg närmare norsk storfusion
21/8 Norsk fusion med förhinder
4/8 Dags för nästa stora dagstidningsaffär

Martin Jönsson

SPARCHOCK Både medarbetarna på Danmarks Radio och publiken får betala ett högt pris för den gigantiska felkalkyleringen av skrytbygget utanför Köpenhamn. Men den ekonomiska krisen leder också till tydliga definitioner av prioriteringarna inom public service.

Man kan jämföra de nedskärningar som nu sker under dramatiska former inom dansk public service med de beslut som inom kort ska tas gällande Sveriges Radio. I Danmark ska mellan 275 och 300 tjänster bort, men det skärs också hårt i programbudgeten. Sportredaktionen förlorar en tredjedel av sin budget, vilket innebär att DR tvingas avstå från tunga sportevenemang som OS 2008 och 2012, Tour de France och fotbolls-VM 2010. Nöjesredaktionen tappar 23 procent av sin budget och tvingas bland annat lägga ner en stor planerad lördagssatsning. (Läs mer hos Politiken och hos DR)

Stora, drastiska hugg, som märks omedelbart, alltså. Dettas jämfört med den plan som nu förtydligats för Sveriges Radio (läs mer hos Resumé), där det snarare är kraftig osthyvel som gäller. 110 personer ska bort från radioproduktionen, 8 från utsändningen, 19 från administration/teknik, 2 från kommunikationsavdelningen och 1 från Berwaldhallen (de 133 musikerna där blir 132 man kan förstås inte låta bli att undra vem det är som anses överflödig. Tvärflöjtisten? Pukan?).

Skälen bakom de båda bolagens nedskärningar är i grunden desamma: misskötsel av ekonomin, där man levt över sina resurser, haft dåligt styrning – och förgäves hoppats på att politikerna skulle sträcka ut en hjälpande hand.

DR-krisen är naturligtvis djupare i nuläget: där kommer både publik och anställda att drabbas hårdare direkt. Men frågan är om inte DR:s möjligheter att återhämta sig på lite sikt är bättre. Nedskärningen är akut och brutal, men företaget kan sedan snabbare anpassa sig till det nya läget. Vilket bland annat innebär en insikt om att t ex stora sportevenemangen inte längre är något som givet hör public service till.

På SR är det snarare än långsam kvävning, där missämjan och frustrationen ökar, så att hela företaget riskerar fortsätta neråt i en negativ spiral. Någon tydlig väg framåt syns inte i den allmänna dystopin.

På DR vet man i varje fall vad som gäller. Det blir inget mer OS i dansk public service. Men de har åtminstone ett väldigt fint hus att starta om i.