Sofia Hedström
Trots positiv shoppingstatistik är krisen i modebranschen långt ifrån över. Den här månaden vinka vi farväl till Tina Lutz och Marcia Patmos. Duon har bjudit på några av modebranschens mest oväntade samarbeten däribland med aktivisten Desmond Tutu och tågkonduktören Chris Waugh samt bevisat att kläder inte handlar om säsonger under år. Tack för den här tiden.
Det blir allt vanligare med modedokumentärer, men regissören Emil Klang tar det filmade modet ett steg längre. I en följetong i 52 delar berättar han historien om 19-åriga Dasha Romanova och hennes första år i Stockholm med hjälp av olika kreationer. Jag bad Emil Klang beskriva ”The Weeks of Dasha”.
Allt föddes under sommaren 2009. Jag hade tidigare jobbat en del med mode på film, bland annat i kortfilmen ”Disappearing” som gick på SVT och Stockholm Filmfestival -08, men nu villa jag ta det ett steg längre. Att stycka upp projektet som en följetong i 52 delar handlade mest om att kunna bryta form och estetik för varje film, att aldrig bli låst i en berättarteknik. Projektet är ju på flera sätt ett experiment i narrativ och estetik, hur kan man förmedla en känsla och berätta en historia med bara bilder och ljud. När idén till projektet var klar var det bara att sätta igång med att hitta medverkande, vilket gick lättare än jag hade trott. Generellt är människor så vana vid att alla projekt och sidogrejer har en ekonomisk baktanke, att det samtidigt är en kampanj för Diesel eller liknande, så när jag berättade för människor att ”The Weeks of Dasha” kommer vara totalt fritt från intäkter, sponsring och reklam så var det många som intresserade sig. Kanske inte lika mycket ideologiskt som av känslan att för en gångs skull kunna göra något helt fritt, utan uppdragsgivare.
Varför blanda mode och kortfilmer?
Jag är i grunden filmfotograf och mitt filmskapande handlar om ett visuellt berättande. Jag drivs av att förmedla känslor och berättelser utan att behöva fokusera på dialog. Mode är ju i grunden också något visuellt, men som i en kontext kan berätta så mycket mer. Jag vill att mode ska väcka känslor, förvåna och beröra, precis så som jag vill att min filmer ska göra. En klänning på en galge kan vara jättesnygg, men först i rörelse, på en person och med musik till kan den börja leva och verkligen uttrycka något.
Hur kommer modet fram?
Det handlar oftast om att karaktärerna bär plagg som tillsammans med stylingen hjälper till att berätta någon historia. Mår Dasha dåligt så kan man ju visa det genom hennes klädval och hur hon är stylad, då förstår man hur hon mår utan att hon bokstavligen uttrycker det. Första gången Dasha var på klubb 2.35:1 i Stockholm hade hon på sig ett par stora solglasögon från Prada, vilket sannerligen berättade en del om hennes obekväma tillstånd.
Vilka modeskapare har ni fört fram?
Oj, det är ju väldigt många. Eftersom projektet är helt ideellt och intäktslöst så har vi ju lyxen att kunna använda precis vad som helst, och därför blandar vi också mellan internationella stordesigners som Chloé och Stella McCartney till ungt svenskt avant-garde som Kim Hagelind och Emilia Engblad. Speciellt roligt är det att lyfta fram unga svenska designers som vågar gå sin väg. Andra mycket lyckande konstellationer har varit i filmerna med Fifth Avenue Shoe Repair, Noir et Blanc och smyckesdesignern Sophie by Sophie. Inför en ny inspelning sitter jag och projektets stylist Gorjan Lauseger och ger varandra uppslag, och det är så sjukt kul att i det läget vara så fri att man kan välja precis det man tycker skulle passa bäst, från Prada till Beckmansstudent.
Emil Klang
Nätshopping. New York Times utreder unga kvinnors konsumtionsvanor.
Pradautseende. Modehuset stämmer en tidigare anställd som säger sig ha sparkats på grund av sitt utseende.
Köplus. 18 miljoner amerikaner har ett så starkt shoppingberoende att det äventyrar förhållanden och jobb.
Kedjekris. American Apparel hotas av konkurs och American Eagle tvingas stänga över femtio butiker.
Nätkamp. Style.com och Vogue blir konkurrenter på nätet när Vogue lanserar en egen websida.
Verklighetsmode. R. J. Cutler som regisserade den omtalade modedokumentären September Issue är snart aktuell med en uppföljare om designduon Rag and Bone.
Gantlyft. Michael Bastian, tidigare ansvarig för herrmodet på Bergdorf Goodman och med eget modehus, designar numera även för Gant och släpper sportig kampanj.
Enligt en artikel i American Journal of Psychiatry har 18 miljoner amerikaner ett så starkt shoppingberoende att det äventyrar deras förhållande och karriär. I senaste numret av Psychology Today finns en artikel om shopaholics som bland annat uppmärksammar den skrämmande statistiken samt könsskillnader. Män är nämligen minst lika beroende av shopping som kvinnor, de är bara mer fokuserade på prylar än kläder.
Tjejerna från Sex and the City är shoppingstereotypen.
Hope. Värdig guldknappenvinnare.
Brozilian. Allt fler amerikanska män vaxar sina intimare delar.
Skvaller. Under modeveckan i Stockholm skvallrades det mest om vem som tar över som chefredaktör på Damernas Värld.
Skattesmitare. Top Shops grundare Philip Green har hållit hårt i pengarna.
Elaine. Seinfeldstjärnan har enligt New York Times varit sommarens modeikon.
Carin Rodebjer bjöd in till en intim visning på Kastellholmen och berättade själv om kollektionen som döpts till Pacific Ocean Blue och om livslyx och om hur hon själv har ett behov av att vara fri. Den glamorösa, yachtinspirerade kollektionen gav hela modeveckan ett uppsving och Carin Rodebjers fantastiska framträdande var magiskt och något som jag hoppas få ser mer av.
Hopes välgjorda kollektion. Långa skinnkjolar och enkla skinntoppar var de mest talande plaggen.
Utsikten från Cheap Mondays visning.
Carin Wester imponerade med en 70-tals show där killarna och tjejerna lånat plagg av varandra. Färgerna var nedtonade, men tygerna desto mer utmärkande och Carin Wester beskrev själv sitt batikmönster som ”ett uppskrapat golv”.