Annons
X
Annons
X

Idagbloggen

Anna Lagerblad

Anna Lagerblad

Kämpar du med att införliva nyårslöftet om ett radikalt hälsosammare liv? Eller tampas du ”bara” med att bli av med de där extra kilona som blev resultatet av julens matorgie?

Oavsett ambitionsnivå så är du definitivt inte ensam. Och råden som ska få oss att gå vinnande ur viktstriden haglar över oss så här års: Sluta räkna kalorier! Tajma måltiderna! Kick-starta ämnesomsättningen med en rejäl frukost!

I senaste numret av Scientific American levereras ytterligare ett tips. Ny forskning visar nämligen att minnet spelar en viktig roll för vår aptit. Minns vi vår senaste matportion som stor, blir vi mindre hungriga – oavsett hur mycket mat vi i verkligheten stoppade i oss.

En forskargrupp ledd av Jeffrey Brunstrom, professor i experimentell psykologi vid University of Bristol, placerade ett antal försökspersoner framför soppskålar med tomatsoppa. Skålarna såg helt vanliga ut, men i själva verket var de konstruerade på ett sådant sätt att forskarna med hjälp av slangar kunde fylla på eller hälla bort soppa utan att försökspersonerna märkte något.

Hälften av skålarna såg ut att innehålla en liten portion soppa, medan resten såg välfyllda ut. Vissa försökspersoner åt den mängd soppa som skålen såg ut att hålla. Andra deltagare blev lurade. Dessa trodde kanske att de åt en liten portion, men i själva verket fyllde forskarna i hemlighet på skålarna så att den faktiska mängden soppa de fick i sig var mycket större. Eller tvärtom.

När forskarna direkt efter måltiden frågade försökspersonerna hur mätta de kände sig, stämde svaren väl överens med hur mycket soppa de faktiskt ätit. De som slevat i sig stora portioner kände sig ordentligt mätta – även om de trodde sig ha ätit ganska lite. Magen lät sig alltså inte luras.

Men när försökspersonerna fick samma fråga igen efter två, tre timmar var magen som mättnads- och hungerindikator inte lika tillförlitlig längre. Istället var det minnet av soppa som påverkade upplevelsen av hunger. De som ätit en liten portion – men som trodde att de ätit mycket – kände sig betydligt mättare än dem som ätit en stor portion – men som hade bilden av att de ätit lite soppa. Nu var det alltså snarare minnet av portionsstorleken än magens fyllnad som påverkade graden av mättnad.

Hunger är en komplex upplevelse som förstås inte bara styrs av våra visuella minnen. Det har flera tidigare studier visat. Men kanske kan det ändå vara värt att ta en extra djup titt ner i matlådan nästa lunch. Vem vet, minnet av alla de där bönorna eller pastaskruvarna kanske kan skjuta upp hungern åtminstone en liten stund – och få oss att avstå från den där frestande chokladbiten på väg hem från jobbet. Värt ett försök i alla fall.

Maria Carling

I Storbritannien kallas första arbetsdagen i januari för D-day, Divorce day, eftersom många väljer att ansöka om skilsmässa just då. I Sverige har vi ingen skilsmässodag med stort S. SCB för bara statistik över datum då skilsmässor vinner laga kraft.

I den nya boken Skilsmässokalendern (Kalla kulor förlag) berättar Olof Nauclér lättsamt och kortfattat om sina egna erfarenheter av att skilja sig och att hitta vägen till ett nytt liv samtidigt som han ger råd till andra i samma läge. Tanken är att kalendern ska användas som en hjälp för att ta sig igenom det första året efter skilsmässan.

Skils­mässo­risken är som högst cirka tre och ett halvt år efter gifter­målet. Därefter sjunker risk­nivån för att nå en ny topp efter cirka tio år.

Under 2011 var kvinnorna som skilde sig i genom­snitt 41,6 år och männen 45 år.

Kortast tid (bland dem som skiljer sig) varade äkten­skapen  i Stockholms län, med en medel­längd på 10 år. Längst varade äkten­skapen i Kalmar län, med 13,5 år.

Om du tror på statistik och vill veta vilka äktenskap som håller längst så finns några inslag som tycks hindra en skilsmässa.

Vänta med att bilda par tills du fyllt 30 år och skaffat en hög utbildning.

Se till att hitta en jämn­gammal partner med en utbildning på samma nivå som du själv.

Skils­mässor och separationer betydligt vanligare bland par som har låg utbildning. Vanligast är separationer bland personer inom yrkes­gruppen ”Säkerhets­personal”. Här ingår yrken som brand­man, väktare och ordnings­vakter samt kriminal­vårdare, skriver SCB.

Lägst andel separationer har yrkes­gruppen ”Specialister inom biologi, jord- och skogs­bruk”. Andra yrkes­grupper med låg andel separerade är ”Civilingenjörer och arkitekter”, ”Lantmästare och skogs­mästare” samt ”Fysiker, matematiker och statistiker”.