Annons

Idagbloggen

Per Söderström

Per Söderström

På 1970-talet tog den i dag kände amerikanske psykologen Paul Ekman en serie bilder på mänskliga ansiktsuttryck, bland andra sorg, glädje och rädsla. Bilderna har sedan dess använts i psykologisk forskning och utbildning världen över. Nu ska bildserien plåtas om, i färg den här gången. Det ska ske vid Umeå universitet, som nu söker frivilliga som vill grimasera för kameran och kanske få sitt ansikte spritt globalt.

– Bilderna ska bland annat användas för att behandla och träna människor med social fobi, en grupp som har svårt att rikta bort uppmärksamheten från ansikten som visar negativa känslor, till exempel avsmak, säger Per Carlbring, professor i psykologi vid Umeå universitet.

Psykologiska institutionen i Umeå har skapat en webbplats om projektet. Där kan hugade deltagare träna på de sju uttryck som efterfrågas: avsmak, förvåning, glädje, ilska, rädsla, sorg och neutral. Så här kan man se ut om man vill visa avsmak, enligt hemsidan.

Paul Ekman är föregångare inom forskningen på ansiktsuttryck. Redan på 1970-talet slog han fast att ansiktsuttryck är universella. Tidigare har forskningen hävdat att kulturen var avgörande för hur människor visar känslor. Ekman stödde sig bland annat på möten mellan västerlänningar och människor från tidigare isolerade urbefolkningar i Papua Nya Guinea. De två grupperna hade inga problem att tolka varandras ansiktsuttryck.

Det finns förstås indikationer på att också kulturen präglar våra ansikten, exempelvis att japaner tycks föredra att dölja vissa ansiktsuttryck för andra människor. Avsmak kan ackompanjeras av ett leende så länge andra människor är i rummet. Men ensamma visar japaner avsmak på samma sätt som västerlänningar.

Ett annat exempel på kulturens roll bloggade jag om för ett par veckor sedan. Det handlade om att kineser oftare koncentrerar sig på ögonen när de tolkar andra människor medan västerlänningar mer tittar på munnen.

Redan 2006 skrev Idagsidan om det ganska okända handikappet prosopagnosi, ansiktsblindhet. Här är den artikeln.