Annons

Idagbloggen

Per Söderström

Per Söderström

Nu har hjärnorna hos våra två närmaste släktingar i djurvärlden, schimpanser och dvärgschimpanser, undersökts och gett några ledtrådar för även mänskligt beteende.

Antropologen James Rilling vid Emoryuniversitetet i Georgia, USA, använde magnetkamera och andra analysmetoder för att jämföra hjärnorna hos levande djur från de två arterna. Han slår fast att mönster i hjärnan avslöjar de sociala egenskaper som är typiska för respektive art.

Dvärgschimpanserna, som är kända för sin fredlighet, har mer utvecklade kretsar för viktiga noder i det limbiska systemet, den så kallade emotionella delen av hjärnan. Dessa områden är också betydelsefulla för mänsklig empati.

De mer aggressiva schimpanserna har ett bättre visuellt system. Tidigare forskning har hävdat att dessa delar av hjärnan är viktiga för att kunna använda enklare redskap, vilket schimpanser gärna gör.

– Det anmärkningsvärda är att resultaten förefaller stämma överens med vad vi vet om den mänskliga hjärnan och mänskligt beteende. De kretsar i hjärnan som bidrar till ängslighet, emapti och fredlighet hos människan är bättre utvecklade hos dvärgschimpanser än hos schimpanser, säger James Rilling i ett pressmeddelande.

Han anser att studien kan bidra till förståelsen av kopplingen mellan hjärnans anatomi och mänskliga personlighetsstörningar eller funktionsnedsättningar, som psykopati och autism.

 

2007 skrev jag artikelserien Apan i dig här på Idagsidan. Där hävdade den världsberömde primatologen Frans de Waal, som för övrigt är professor vid samma universitet som James Rilling, att människan beter sig som en kombination av schimpansen och dvärgschimpansen, även kallad bonobo.

Schimpansen bidrar med det aggressiva, patriarkala och makthungriga. Bonobon står för det empatiska, matriarkala och sexiga. Det sistnämnda har att göra med att bonoboer gärna löser konflikter med sex.