Annons
X
Annons
X

Idagbloggen

Simon Kyaga

Simon Kyaga

Så har den kommit, boken som definierar friskt och sjukt inom psykiatrin och i förlängningen hela vårt moderna samhälle: Diagnostical and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM), den amerikanska psykiatriska föreningens (APA) manual för definition av psykisk sjukdom.

När jag, en av 15 000 psykiatriker, anlände till det stora konventet som amerikanska psykiatriföreningen ordnat i San Francisco häromdagen kom jag att tänka på vad Bill Gates, grundaren av Microsoft, en gång sagt:

”Vi överskattar alltid den förändring som kommer att ske om två år men underskattar den förändring som kommer att ske efter tio.”
Med den pinfärska DSM-5 i min hand inser jag att Gates har rätt. Av alla kontroversiella förslag blev det mycket lite.

En oro var att antalet diagnoser skulle öka i omfattning, men i själva verket har antalet diagnoser minskat från 172 till 152 stycken i nya DSM-5. Mycket av minskningen beror på att flera diagnoser slagits ihop till en gemensam diagnos. Inte minst gäller det Aspergers syndrom, som numera ryms under autismdiagnosen.

Av de femton nya diagnoserna är det framförallt Premenstrual Dysphoric Disorder (påtaglig PMS), Binge Eating (Hetsätning) och Mild Neurocognitive Disorder (milda demenssymtom) som varit kontroversiella.

I samtliga fall har kritiker hävdat att gränsen mellan normalt och onormalt där är mycket svår att dra. Arbetsgrupperna inom DSM har dock gjort s.k. fältstudier där man sett att det inte är något problem om man faktiskt utgår från personer som söker vård för besvären. Genomgående för alla diagnoser i DSM är att syndromen måste ha klinisk relevans, det räcker alltså inte att man formellt har symtomen. Konsekvenserna är det avgörande.

David J. Kupfer, som lett arbetet med DSM-5 har varit noga med att påpeka att arbetet med DSM-5 framförallt vilat på klinisk användbarhet. När jag träffade honom idag verkade han dock ganska trött. Arbetet med DSM-5 har varit stormigt.

Trots att förändringarna i DSM-5 varit små, så kan ju faktiskt konsekvenserna bli riktigt stora. Går man igenom DSM-5, vilket jag gjort hela dagen idag, så inser man att DSM-5 faktiskt är en helt ny definition av psykisk sjukdom.

Varje liten förändring av skrivelse kommer nu att läsas av tiotusentals psykiatriker över världen och av patienter, anhöriga och representanter från myndigheter och försäkringsbolag. Konsekvenserna av det vet vi först om flera år. För mig blir det därför viktigt att tänka på många av de kloka ord jag hört av psykiatriker genom åren. En av dessa var Laura W. Roberts från Chicago University, som påpekade att:

”Vi är läkare med privilegium, ansvar och skyldighet att främja kunskapen i vården av patienter med psykisk sjukdom.”

Min förhoppning är att DSM-5 är ett steg i denna utveckling av förbättrad vård.

Läs mer om handboken som är psykiatrins bästsäljare DSM