Annons

Idagbloggen

Anna Asker

Anna Asker

Blyga barn kan uppfatta att andra får skuldkänslor av att de är utanför och försöker därför dölja att de känner sig ensamma. Det är sådant som kommit fram i barnens kontakter med Bris, Barnens rätt i samhället. Ett barn skrev:

”Folk fortsätter att gå förbi mig. Jag söker inte ögonkontakt, det skulle vara att tigga om uppmärksamhet. I stället tittar jag ut genom fönstret för att låta folk gå förbi utan dåligt samvete.”

– En grupp man gör för lite för att hjälpa är de blyga barnen. De vill inte vara ensamma, men vet inte hur de ska göra, sa Karin Johansson, psykolog och utredare vid Bris, när hon presenterade rapporten ”Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa” på Bokmässan i Göteborg.

Studien bygger på 1530 barns och ungdomars kontakter med Bris via chat eller mejl. Den psykiska ohälsan kan ta sig olika uttryck: barnen kan vara deprimerade, lida av ångest, stress, sömnproblem, ätstörningar eller beskriva hur de skadar sig själva på olika sätt. Men genomgående är att barnen och ungdomarna känner att de ensamma bär sina hemligheter och sin smärta.

När unga skär sig, slåss eller slutar äta blir vuxna tvungna att ingripa, men för de pojkar och flickor som i stället drar sig undan kan det dröja alldeles för länge innan de får hjälp, sa Anders Wellsmo, psykolog och psykoterapeut. Han konstaterade också att för ungdomar som mår dåligt psykiskt är det inte så svårt att få mediciner idag, men det kan vara svårt att få någon att prata med.