Annons

Idagbloggen

Maria Carling

Maria Carling

Ständig förbättring är ett typiskt 00-talsideal för unga par, skriver danska etnologen Sarah Holst Kjær i sin avhandling – en analys vi följer upp genom att intervjua svenska par i olika åldrar i veckans idagserie Att göra kärlek.

I USA frodas förstås samma ideal, men med ”the American Twist”. Där stannar man inte vid tanken utan går vidare för fullt i handling också.

I söndagens New York Times skriver Elizabeth Weil ”Jag har ett ganska bra äktenskap. Det skulle kunna bli bättre.” Så börjar hennes långa artikel i vilken hon berättar om sitt och maken Dans ambitiösa försök att förbättra sitt äktenskap.

Elizabeth Weil konstaterar att vi har vant oss vid att försöka bli bättre på jobbet, träna mer effektvt, äta sundare, uppfostra barnen på det mest genomtänkta sättet – men vem satsar på att förbättra äktenskapet? Och vad innebär det?

Elizabeth Weil funderar vidare och får sin make, son till passionerade hippie-föräldrar, med på spåret. ”Gör-det-själv”-projekten i det slitna gamla huset i San Francisco får stanna vid att det saknas en dörr till badrummet. Nu gäller det att slipa på parrelationen.

Hur ser ett bättre äktenskap ut? Mer lycka? Intimitet? Stabilitet? Skratt? Färre bråk? Ett mer följsamt parförhållande? Fler spännande samtal? Mer superbt sex?
Både Elizabeth Weil och maken är frilansskribenter. Äktenskapsprojektet ska bli hennes nästa bok och har redan fått titeln ”No Cheating, No Dying”.

Utan att avslöja allt som händer på vägen, enligt NYT-artikeln, kan jag säga att resan går från psykonalytisk parterapi via sexterapi till något slags mål i tankar om ett ”good enough marriage”. Hon hänvisar till psykoanalytikern D W Winnicot som i BBC:s radioprogram på 1950-talet uppmanade mödrar att sluta söka perfektionism och vara ”bra nog”.

Ett ”bra nog” äktenskap karakteriseras av dess kapacitet att låta makarna växa, att ge dem styrka och mod att möta världen, skriver Elizabeth Weil.

Vad tycker du? När är ett äktenskap bra nog?