Annons

Idagbloggen

Agneta Lagercrantz

Agneta Lagercrantz

Nu har jag hört så många på Wisdom 2.0-konferensen säga att de vill förändra världen att jag börjar tro på att vi kommer att lyckas. De står i strålkastarljuset på stora scenen med storbildskärmar, bildspel och 1 700 i publiken och berättar om sina dagliga meditationer. Hur de övar på medkänsla till alla och försöker vara mer närvarande. Den ena höjdaren efter den andra.

Ariana Huffington, som startade Huffington Post (nu med 850 reportrar och redaktörer över hela jordklotet), menar att vi är mitt i ett paradigmskifte. Mindfulness och meditation är redan mainstream. Hennes tidning skriver om att leva mindre stressigt på 18 olika avdelningar och startade nyligen GPS for the soul med ämnen snarlika Idagsidans.
”Tidsandan förändras. Vi kommer snart att se på effektivitet på ett nytt sätt.”

Justin Rosenstein, max 28 år, mångmiljonär sedan flera år med Google sites och Facebooks gillaknapp, är en av grundarna bakom plattformen Asana. Den ska knyta samman människor och information till en radikalt förändrad medvetandenivå, förklarar han. Det handlar inte längre om ”jag” utan om ”vi” om världen ska överleva. Han talar om att vi alla hör ihop. Om universell kärlek. Att det är den moderna andligheten som är på väg. Att det är teknologin som tar oss till nya medvetandenivåer. I love you all.

Teknologi förändrar inte bara vad vi gör, den förändrar också vilka vi är, enligt Sherry Turkle, författaren till ”Alone together”. Förstår man inte det tar man inte dess makt på allvar. Hon fick stående ovationer. Det fick i och för sig nästan alla den här andra dagen.
Sherry Turkles huvudbudskap är att vi fostrar barn som inte står ut med tråkighet. Och då kan de inte vara ensamma. Och då lär de inte känna sig själva. Och då blir de inte bra på relationer.

”Sociala medier lovar att vi alltid ska bli hörda och få uppmärksamhet och aldrig behöva vara ensamma. Det är oerhört förföriskt.”
Fram för mobilfria familjemiddagar och bilresor med barnen och titta på vilka exempel ni är själva, rådde hon. Möten öga mot öga kräver närvaro.

Det gäller också för en ordförande i ett gammalt familjeföretag. Bill Ford, 56, vars farfars far var Henry Ford, använder mindfulness och en buddistisk meditationslärare (Jack Kornfield, megastor i branschen) för att ratta Ford – och sig själv – genom kriser och andra svåra händelser. När Ford var på ruinens brant 2007 ställde han sig frågan hur det skulle kännas att förlora allt.

”Företaget var inte min identitet, insåg jag, jag hade i alla fall min kärna. Så hade jag aldrig känt utan att ha praktiserat mindfulness ett bra tag. Nu visste jag – att förlora allt betydde egentligen inte att förlora allt.”

I dag är alla skulder betalda och Bill Ford har en dröm som föddes redan på college då han insåg att frågan om luftföroreningarna skulle kunna förpassa bilindustrin till samma läge som tobaksindustrin. Ingen skulle vara stolt över att arbeta där.

”Jag tror att vi inom min livstid kommer att lösa problemen. Jag tror att beroendet av fossila bränslen snart kan upphöra. Det har inte gått fort, men tack och lov händer det nu. Och inte många inom bilindustrin talar emot det längre. Vårt tankemönster har ändrats.”

Publikens jubel.