Annons
X
Annons
X

Idagbloggen

Susen Schultz

Susen Schultz

Idag är det Internationella Mansdagen. Hur uppmärksammar man det? ”Lyssnar på Manowar, äter kött och sniffar bensin”? Eller kopplar ur bilens antispinn och ABS? Nej, i twitterflödet hittar man på sin höjd skojfriska förslag och på mer lågsniffande nivå menande påminnelser om att dagen sammanfaller med världstoalettdagen. Där finns också spydiga inlägg om att det minsann är mansdagen varje dag och att den är en lika bra idé som om vi skulle fira heteropride.

Ändå finns ett allvar värt att uppmärksamma bakom initiativet. Temat för årets mansdag är strävan efter längre, gladare och hälsosammare liv för män. Även om mäns medellivslängd sakta ökar är det fortfarande ett faktum att sådant som självmord, olyckor, missbruk och hjärt- kärlsjukdomar bidrar till mäns överdödlighet.

Så – hur ska vi stötta våra män? En som försöker blicka högre och längre än nivån med giftiga twitterinlägg, är The Guardians Ally Frogg som till sist tycker sig se fröet till en ny internationell mansrörelse – en som kompletterar kvinnorörelsen. ”Mansfrågor måste beaktas tillsammans med kvinnofrågor inte minst eftersom våra liv och vår välfärd är sammanflätade”, skriver Ally Frogg.

Och i slutändan handlar det förstås bara om att göra det högt i taket för varandra. Eller som författaren och vinkonnässören Magandeep Singh säger till The Asian Age: ”Jag tycker vi borde ha rätt att äga så många skor som vi vill, tillåtas njuta av långa bad, gråta när vi går på bio och få tid att bara vara pojkar”.

Den som vill läsa mer om män kan ta del av Idagsidans alla 15 artiklar i serien ”Mannen under omgörning” genom att klicka här. Varsågod!

 

Susen Schultz

Är det förkylt nu igen? När honungen kladdar, vitlöken stinker och andra diverse tinkturer och dekokter mer verkar kosta skjortan än faktiskt hjälpa – då är det dags att tänka utanför Kleenexboxen. Eller snarare att inte tänka alls. Och att inte tänka alls på ett fokuserat sätt.

Ja, det handlar om mindfulness; denna västerländska variant av zenbuddistisk meditation som verkar hjälpa mot alltifrån stress och smärta till tinnitus och övervikt och som tillämpas av såväl fängelsekunder som höga chefer och en hel del däremellan.

Nu har det alltså visat sig att mindfulness verkar ha effekt även vid virusförkylningar. Det är tidningen Scientific American som berättar om en studie vid University of Wisconsin–Madison där 150 personer delades in i en grupp som fick meditera i åtta veckor, en som ordinerades raska promenader under lika lång tid och en tredje grupp som  inte gjorde någonting särskilt.  Från september till maj följdes grupperna sedan upp med återkommande intervjuer och labbtester.

Resultatet? De som mediterat hade inte bara lindrigare förkylningar utan också färre sjukdagar.

Sägas ska att även de som tränat uppvisade förbättrade resultat jämfört med kontrollgruppen.

Alla deltagarna i studien var över 50 år  – och 80 procent var kvinnor.

Anna Lagerblad

Låt oss först fastslå: Dödsfall i samband med samlag är ytterst ovanliga. Flera studier har snarare pekat på att ett aktivt sexliv kan förlänga livet.

Men för otrogna män ser bilden lite annorlunda ut. Flera internationella studier har visat att när dödsfall i samband med sex trots allt inträffar, har mannen oftast varit tillsammans med någon annan än sin fru eller sambo.

Tidskriften Journal of Sexual Medicine gjorde i våras en genomgång av olika studier kring otrohet och fann då en tydlig koppling mellan utomäktenskapligt sex och risken att dö av hjärtinfarkt.

En japansk studie från 1963 visade till exempel att av 34 män som dött plötsligt under samlag hade 80 procent haft sex med en person utanför äktenskapet. De flesta dödsfall kunde kopplas till hjärt- och -kärlkomplikationer.

En annan undersökning som gjordes 2006 i Sydkorea visade att av 14 män som dött under samlag hade bara en varit tillsammans med sin fru. I nästan alla fall hade dödsfallet orsakats av hjärt- och kärlproblem.

Samma år gjordes en tysk studie med 68 sexrelaterade dödsfall bland män. 10 av dessa hade varit tillsammans med älskarinnor och 39 med en prostituerade.

Så varför löper otrogna män större risk att drabbas av hjärtproblem under sexuellt umgänge? Enligt forskarna finns det många faror med utomäktenskapliga affärer.

– Älskarinnan/älskaren är ofta yngre och piggare och samlagen mer atletiska. Dessutom har ofta sexualakten föregåtts av ett stort intag av alkohol och mat, säger Alessandra Fisher, expert på sexuella störningar vid University of Florence och huvudfattare till studien i  Journal of Sexual Medicine.

Även skuldkänslor kan spela en viss roll, betonar hon. En studie som gjordes 2011 vid University of Florence med 1700 män visade att bland dem som hade långvariga utomäktenskapliga relationer var det dubbelt så vanligt med hjärt- och kärlsjukdomar. Särskilt tydligt var sambandet om mannen rapporterade att hans fru eller sambo fortfarande var sexuellt intresserad av honom.

– Att bedra en sexuellt intresserad partner kan troligtvis leda till ännu mer skuldkänslor och det skapar en psykologisk stress som har visat sig öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar, säger Alessandra Fisher till Scientific American.

Susen Schultz

Sharon Osbourne, gift med hårdrockaren Ozzy och före detta jurymedlem av engelska versionen av X Factor och America´s got talent, berättar i nya numret av Hello Magazine att hon låtit operera bort bägge brösten. Osbourne, som nyss fyllt 60, har haft cancer tidigare, i tjocktarmen, och när hon för en tid sedan fick reda på att hon hade en genetiskt förhöjd risk för bröstcancer, valde hon att förekomma.

Ingreppet och återhämtningen var tung. När Sharon dessutom fick veta att de implantat hon haft läckte, bestämde hon sig för att det får vara slut med skönhetsingreppen:

”Du kan inte köpa tillbaka din ungdom, oavsett hur mycket pengar du har, och jag tänker inte lägga mig under kniven igen”.

Den prioriteringen tycks hon dela med många kvinnor – åtminstone i Sverige. I en avhandling tidigare i höst visar sjuksköterskan Ulrika Fallbjörk att de flesta kvinnor faktiskt säger nej även till till ett rekonstruerat bröst efter en så kallad mastektomi. Hennes rön utmanar idén om att brösten alltid är viktiga för en kvinnas sexualitet och identitet. Så kan det visserligen vara, men inte för alla.

En rekonstruktion kan vara en krävande process med lång tid för återhämtning. Oavsett om man väljer att genomgå den prövningen eller inte, tycks problemen försvåras med tiden för den som upplever att cancern stukat sexualiteten. Därför är det viktigt för vården, menar Ulrika Fallbjörk, att inte bara fokusera på överlevnad och förutfattade meningar om bröst utan att verkligen se vad som är viktigt för varje enskild kvinna.

Även om den dubbla mastektomin var ett lätt beslut – en ”no-brainer” – för Sharon Osbourne, tillhör hon ändå dem som låtit rekonstruera brösten. Men hon säger också:

”Jag brydde mig inte om hur de skulle se ut – jag ville vara cancerfri”.

 

 

Anna Asker

Efter döden är vi inte längre styrda av arbetsmarknad eller bostadsmarknad. En liten jordplätt, en våg i havet eller kanske en plats i en urnlund är allt vi behöver. Det är då vi kan låta hjärtat styra var vi vill vara.

Roger Marjavaara, universitetslektor i kurlturgeografi, har i en studie vid Umeå universitet som presenterades tidigare i år, visat att drygt 22 procent av de som avled under år 2010 begravdes i en annan församling än de bodde i. På lördag, när det är Alla helgons dag, kan resan bli lång för dem som vill hedra sina avlidna anhöriga med kransar och gravljus.

– Val av begravningsplats är väldigt mycket styrt av att man vill hem till sina rötter. Med tanke på att vi har haft en stor folkomflyttning under efterkrigstiden är det ett naturligt steg. Trots att man bott i en stad i 30-40 år kan det vara en annan plats man definierar som sitt riktiga hem, säger Roger Marjavaara.

Han har jämfört begravningsplats med födelseort och eventuellt fritidshus. Det starkaste sambandet var med platsen där man hade fritidshus.

–Många ser fritidshuset som det sanna hemmet, inte det hus man bor i permanent. Fritidshuset går också i arv mellan generationer. I den här globaliserade världen har vi ännu större behov av att känna oss rotade någonstans.

Populäraste kommunerna att begravas i var 2010 Sorsele, Solna, Svedala och Värmdö. Glesbygden är mer attraktiv efter döden än i livet. Att Solna ligger högt kan förklaras av det finns en stor begravningsplats där och Värmdö av att kommunen har många fritidshus. Men vad har då Säffle gjort för ont, som enligt begravningsindex är den kommun som det är minst populärt att ligga begravd i?

– Det är en gammal industrikommun dit många flyttat för att få arbete. Men många har rötter i andra delar av Sverige och vill hellre begravas där.

I vår globala tid uppstår nya problem i samband med begravningen. I somras skrev Sydsvenskan om föräldrar som ville att askan av deras dotter, som avlidit vid 21 års ålder, skulle delas mellan USA och Sverige. Dottern hade starka band till båda länderna. Askdelning är möjlig enligt svensk lag, men bara för buddhister och hinduer. I det här fallet gav dock förvaltningsrätten föräldrarna rätt att dela askan eftersom kvinnan hade kremerats i USA.

– Vår begravningslagstiftning är så rigid. Jag tycker inte att man ska moralisera om vad som är bra eller dåligt. Om folk nu vill sprida askan på två ställen så för vem är det ett problem?

Roger Marjavaara fick idag I,8 miljoner kronor i anslag av Vetenskapsrådet för att forska vidare på området, bland annat för att studera var utlandsfödda svenskar begravs.