Annons
X
Annons
X

Idagbloggen

Anna Lagerblad

Anna Lagerblad

”Hur kunde en i grunden känslig, kunskapsrik och disciplinerad liten pojke bli Norges mest hatade människa?” ”Hade en annan uppväxt kunnat göra Anders Behring Breivik till en av de främsta bland norrmän?” De frågorna ställs i senaste numret av norska Aftenpostens A-magasinet.

Utgångspunkten för frågeställningen är den så kallade orkidéhypotesen, som Idagsidan skrev om i våras. Förenklat kan den beskrivas så här: Vissa människor tycks ha gener som gör dem lika tåliga som maskrosor. Hur dålig jordmånen (uppväxtförhållandena) än är, lyckas de slå rot och blomstra. Andra är mer som känsliga orkidéer. Får de inte den speciella omvårdnad de behöver så vissnar de lätt.

Drivs orkidéerna däremot upp i växthus av personer med gröna fingrar, så blomstrar de ofta vackrare än många andra plantor. Eller som Aftenposten uttrycker det i artikeln om Breivik: ”Barn som bär fröet till en katastrof inom sig kan också utvecklas i ovanligt positiv riktning.”

Att tidningen uppmärksammar orkidéhypotesen just nu beror på att boken ”En norsk tragedi – Anders Behring Breivik och vägen till Utøya” nyligen släppts i Norge. Den är skriven av Aage Storm Borchgrevink och fokuserar på Breiviks uppväxt, bland annat utifrån dokument från sociala myndigheter.

När Breivik var fyra år gammal gjorde Statens senter för barne- och ungdomspsykiatri en psykiatrisk utvärdering av familjen. Enligt Borchgrevink beskrev psykologen då Breivik som ”ängslig och passiv” och förordade att han skulle placeras i fosterhem för att förebygga en utveckling av allvarliga psykiska problem.

Boken har dock skapat kontrovers i Norge eftersom Breiviks mamma hängs ut och närmast ges en psykiatrisk diagnos av författaren Aage Storm Borchgrevink. Han försvarar sig dock med att det är viktigt att beskriva omständigheter som kan ha lagt grunden till massmördarens hat.

Exakt vilken betydelse familjesituationen under barndomen har haft för Breiviks personlighetsutveckling är förstås omöjligt att säga. I Aftenpostens artikel intervjuas dock en amerikansk professor vid University of California, James Fallon, som är specialiserad på mördare med psykopatisk störning. Han understryker att forskningen egentligen inte kan säga något specifikt om just Breivik – men konstaterar samtidigt att orkidéhypotesen kan belysa åtminstone delar av historien.

– Om man bär på vissa gener, vilket Breivik med all sannolikhet gör, är mycket stress och misshandel under barndomen som att tända på en brasa. Hade Breivik växt upp i en mer närande miljö så skulle jag säga att 22 juli inte hade inträffat. Man kan faktiskt tänka sig att han hade varit mycket högpresterande på ett positivt sätt, säger James Fallon.

 

”Skulle en annan uppväxt ha gjort Anders Behring Breivik till en av de bästa bland oss?” funderar Aftenposten i senaste numret av A-magasinet.

Maria Carling

Idag den 10 oktober är det världsdagen för psykisk hälsa.

Det har gått inflation i världsdagar, tänker du.

Och visst, kanelbullarna blir nog uppätna utan att Hembakningsrådet (det vita mjölet och smörets härförare) sedan 1999 trummat in att den 4 oktober är Kanelbullens dag.

Och ja, på lördag är det International Suit up day, skapad av den amerikanska tv-serien How I met your mother. Tillräckligt många bär nog kostym ändå kan man tycka, även om det lär se komiskt ut på stan med alla unga How I met your-mother-fans i strikta kostymer, något de aldrig annars brukar bära.

Så gott som varje dag har något tema, här har du listan.

Många temadagar är ganska tramsiga, andra desto allvarligare. Som WHO:s världsdag för psykisk hälsa den 10 oktober. Förhoppningsvis kan dagen bidra till att vi skänker åtminstone en tanke åt, eller ännu hellre pratar om, psykisk ohälsa. Runt 350 miljoner människor världen över i olika åldrar och olika samhällen är deprimerade. Depression är på väg att bli en av de absolut största folksjukdomarna i hela världen.

Den svenska kampanjen Hjärnkoll syftar till att öppna upp samtalen om våra psykiska olikheter. De flesta av oss, tre av fyra för att prata statistik, har egen erfarenhet eller någon i närheten med en psykisk sjukdom. Ändå säger var tredje svensk att hen inte vill jobba tillsammans med någon som har psykiska problem.

Hjärnkollskampanjen har tagit hjälp av 200 ambassadörer som berättar om sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa. Kanske kan de bidra till en större öppenhet. Börja med att lyssna på Elisabeth i en minut och 22 sekunder, här hittar du henne och andra ambassadörer.

Maria Carling

Forskarna vid psykologiska institutionen i Lund ville se hur hjärnan utvecklas av intensiva språkstudier.  Försvarets tolkskolas 14 unga språkbegåvningar som skulle lära sig arabiska, ryska eller dari på tre månader var perfekta studieobjekt. Därför fick de ta plats i den nya hjärnavbildningskameran i Umeå innan de började hårdplugga. Nu har resultatet publicerats i den vetenskapliga tidskriften Neuro Image.

Som jämförelsegrupp skannades hjärnorna hos 17 läkar- och kognitionsstudenter som också förväntades anstränga sig mycket under samma tid.

Tempot i studierna vid Försvarets tolkskola är extremt högt. Tolkarna ska lär sig 400-500 nya ord i veckan. Det krävs ungefär 2000–3000 ord för att föra en vardagskonversation på ett språk.

Tre månader senare var det dags för en ny tur till MR-skannern på Umeå centre for Functional Brain Imaging (UFBI).

Resultat:

  1. Hos eleverna på tolkskolan ökade hippocampus i storlek, i en djupliggande hjärnstruktur som är involverad i inlärning och spatial navigering, samt tre områden av hjärnbarken.
  2. Hos läkar- och kognitionsstudenterna förändrades inte hjärnstrukturen alls.
  3. De allra duktigaste av de duktiga tolkskoleeleverna hade större ökningar i hippocampus samt områden i hjärnbarken som har med språkinlärning att göra (superior temporal gyrus).
  4. Hos de studenter som fick kämpa mer med inlärningen såg man en större ökning av ett område i den motoriska delen av hjärnbarken (middle frontal gyrus).

Vad förvånade er forskare?

– Att olika ställen i hjärnan utvecklades olika mycket beroende på hur duktiga eleverna var samt hur mycket de fått anstränga sig. Sannolikt kunde de som hade lättast för att lära det nya språket passa på att knöka in än fler glosor eller lära sig någon dialekt, medan de som fick kämpa mer var tvungna att använda tid och energi åt att utveckla andra delar av hjärnan, säger Johan Mårtensson, psykologiforskare i Lund.

Lärdomar:

1. En språkkurs i högt tempo är rena intensivjympan för hjärnan.

2. En vuxen hjärna är lika redo att växa som vuxna muskler.

Än en gång visar forskningsstudien i Lund hur mycket hjärnan kan förändras av intensiv aktivitet, hur stora delar av hjärnan som används vid språkinlärning och att även en vuxen hjärna kan utvecklas mycket.

Sannolikt är det hälsosamt för allas hjärnor att prata mer än ett språk. Två- eller flerspråkighet är ett bra sätt att hålla hjärnan i trim. Annan forskning indikerar att Alzheimers sjukdom debuterar senare i grupper som kan mer än ett språk.

Dags att lära sig dari, den variant av persiska som pratas i Afghanistan, kanske?

Anna Lagerblad

Män faller för snygga kvinnor med välsvarvade kroppar – medan kvinnor dras till män med feta plånböcker. Så har den sett ut, den traditionella schablonföreställningen om vad respektive kön attraheras av hos en potentiell partner.

Som förklaring till dessa ”attraktionslagar” har ofta evolutionen förts fram. En kvinnas skönhet kan helt enkelt vara ett effektivt sätt för mannen att bedöma hennes potentiella fertilitet, menar evolutionsteoretiker. Detta eftersom kvinnor med ett attraktivt yttre kan antas vara relativt friska, unga – och därmed fertila.

På liknande sätt kan kvinnor försöka öka sin avkommas överlevnadschanser genom att välja en välbeställd  man som troligtvis kan försörja en framtida familj.

Inom evolutionspsykologin har man länge trott att mäns och kvinnors preferenser vid partnerval är djupt förankrade i våra evolutionära hjärnor och näst intill omöjliga att förändra. Men en ny studie som publicerats i Journal Psychological Science visar att de faktorer som påverkar attraktionen mellan män och kvinnor faktiskt tycks ha ”uppdaterats”, åtminstone i relativt jämställda samhällen.

Psykologer vid York University i Storbritannien har frågat 12 000 personer i ett tiotal länder om vad de värderar högst hos en potentiell partner. Svaren har sedan stämts av mot  ”Global gender gap index”, som World Economic Forum använder för att jämföra jämställdheten i olika länder. En liknande studie gjordes i slutet av 1980-talet, enligt Time magazine.

Vad forskarna fann var att män i mer jämställda länder inte längre lägger lika stor vikt vid en kvinnas utseende. Istället har de börjat värdesätta andra saker högre, såsom den potentiella partnerns intelligens och karaktärsdrag. Även traditionella kvinnliga förmågor som att ta hand om hemmet och laga god mat har blivit mindre viktiga för männens partnerval.

I takt med att kvinnorna blivit allt mer jämställda och ekonomiskt oberoende har de också börjat bry sig allt mindre om tjockleken på männens plånbok. Däremot lägger de större vikt än tidigare vid männens yttre.

– Vår studie visade att en ökad jämställdhet mellan könen kan förändra sättet som människor attraheras av varandra. Detta var tydligt i Storbritannien, men ännu mer så i de skandinaviska länderna. Moderna män behöver inte känna sig lika stressade över att skaffa sig en bra ekonomi. Däremot kan det vara bra att måna lite mer om sitt yttre, sade en av de ansvariga forskarna, Marcel Zentner, till Sunday Times.

 

Maria Carling

Några ord om manlighet på den kvinnodominerade Bokmässan.

1. Längsta kön gick till en man

”O o o vad en liten fjolla kan gno”, twittrade Jonas Gardell förtjust efter att han varit en av de mesta pulikmagneterna på Bokmässan i förra veckan.

Gardell trollband publiken med sitt allvar, sina tårar och ett par uppsluppna gapflabb. Flera gånger spände han blicken i salens yngsta åhörare och uppmanade dem att läsa på om den samtid som nyss flytt, 1980-talet – en tid då bögar stod ut med att förnedras, en tid då föräldrar till unga män skämdes för att deras söner hade dött i aids, en tid då Jonas kunde råka ut för att någon fimpade på hans tallrik när han åt på restaurang. Minns 80-talet bakom rökridåerna, läs SvD-serien 30 år med HIV.

Uppenbarligen har Gardell gnott desto mer innan han kom hit. Första boken i romansviten säljs för fullt, andra delen mejlade han nyss över till förläggaren enligt ett annat Twitterbudskap. Den tredje på väg och den 8 oktober startar tv-serien Torka aldrig tårar utan handskar.

2. Unga män läser inte böcker.

Litteraturutredningen ger dystra besked om att unga män inte läser. Kanske hänger det ihop med att läsförståelsen minskar och kanske med att killar får lägre betyg än tjejer. Regeringen har utsett PM Nilsson till särskild utredare som ska fokusera på männen och jämställdheten. När kommer pojkar och män till korta? Ska bli spännande att ta del av vad han kommer fram till.

3. Den känslige mannen trivs inte i det moderna projekt han själv skapat

Kanske borde PM Nilsson be om råd från de tre män som i en desto glesare befolkad sal än Gardells på Bokmässan diskuterade pojkar och män under rubriken Den känslige mannen.

Håller alla vi män på att bli gammpojkar som inte passar in i den moderna världen? frågade sig författaren Lennart Hagerfors. Han menade att mannen, skaparen av det moderna projektet, till sin stora förvåning märker att han inte passar in i sin skapelse. Han flyr eller gömmer sig, tar till spriten eller stannar vid datorspelen medan kvinnorna tar för sig av den moderna världens möjligheter.

Män är vagabonder, de flyr från något medan kvinnor är pilgrimer, de flyr till något, sa Lennart Hagerfors och bad om ursäkt för sin generalisering som Hagerfors lagt i en av sina romanfigurers mun.