Annons
X
Annons
X

Idagbloggen

Agneta Lagercrantz

Agneta Lagercrantz

Psykologisk salong, Stadsbiblioteket 28 april

Fullt i Stockholms stadsbibliotek när vi hade temat Medvetandet i torsdags kväll! Mikael Djurfeldt, forskare på KTH, Anna Gerge, leg psykoterapeut och Christer Perfjell, en av veckans mediekändisar efter sin berättelse om annorlunda verklighetsupplevelser, var samtalspanel. Nästan 300 kom in, inklusive de som tålmodigt lyssnade i trappan, medan bortåt 70 fick vända. Känns alltid trist att ett arrangemang man medverkar i inte kan ta emot alla som vill, men också roligt att ämnet är så hett!

Det var en fröjd att vara samtalsledare. När publiken släpptes in var samarbetsviljan total: Korta, klara frågor som ställdes till preciserad person i panelen. Mikrofonerna vandrade kors och tvärs i publikhavet, de första fem frågorna är med efter samtalet här på videon.

Många ville veta mer om Christer Perfjells upplevelser i en annan verklighet. Andra var nyfikna på Mikael Djurfeldts forskning om hjärnbarken på Kungliga Tekniska Högskolan. Eller på Anna Gerges arbete med hypnos för traumatiserade. Och hur såg de på själen?

Söndag 1 maj börjar den internationellan konferensen Toward a Science of Consciousness på Stockholms universitet. Den är öppen för allmänheten och pågår hela veckan. Programmet här.

Nästa Psykologiska salong på Rotundan blir den 18 maj, en repris av succén med gästerna Anna Kåver och Åsa Nilsonne. Samtalsledare: Idagsidans Maria Carling.

Per Söderström

Om du idealiserar din partner får du ett lyckligare äktenskap, hävdar amerikanska forskare som följt 196 nygifta par under tre år. Under den perioden fick försökspersonerna återkommande svara på frågor om bland annat sin egen såväl som partnens personlighet, om positiva och negativa drag. Utifrån dessa svar räknade forskarteamet fram om personerna överskattade kvaliteterna hos sin make/maka.

Inte överraskande sjönk den äktenskapliga tillfredsställelsen hos samtliga par över tid. De som enligt forskarna hade en orealistiskt idealiserad bild av sin make/maka var emellertid mer nöjda än de övriga. Varför då? kan man undra. Risken för besvikelse är uppenbar, vilket också forskarna också resonerar kring i studien. Kanske är just dessa par som klippta och skurna för varandra? Men så var inte fallet, enligt de variabler som används i studien.

Däremot ger rapporten inget svar på om idealiseringen i sig är den verksamma substansen i ett lyckligt äktenskap. Forskarna skriver att de inte kan utesluta att det finns andra faktorer som bidrar till det lyckliga äktenskapet och rekommenderar, som alltid i sådana här sammanhang, ytterligare forskning. Men de förefaller ganska säkra på sin sak och avslutar rapporten så här:

”Genom att betrakta sin partner som ett ideal förefaller man öppna dörren för lyckan snarare än att utmana ödet”.

Studien publicerades i aprilnumret av amerikanska tidskriften Psychological Science.

 

Och ja, förmodligen är nyckeln till ett lyckligt parförhållande svårfunnen. Kanske behövs det flera nycklar. 2009 hade Idagsidan artikelserien Att göra kärlek. Läs den och sök efter ledtrådar.

 

 

Maria Carling

Blev det mycket kaffe den gångna arbetsveckan? Mmm … Det blir lätt så. På SvD-redaktionen skulle strejkande kaffemaskiner troligen kunna utgöra ett större hot mot journalistiken än mycket annat teknikstrul. Koffeinet skärper sinnet när texten måste vässas före deadline. Så känns det i alla fall.

På senare tid har det dessutom kommit glädjande nyheter om att kaffe innehåller nyttiga antioxidanter (mer än te till och med), det sägs vara bra mot både diabetes och demens.

Men kaffe kan också öka risken för hallucinationer, visar en forskningsstudie från universitetet i Durham i Storbritannien. Dricker man mer än sju koppar kaffe om dagen kan det hända att man ser och och hör saker som inte finns – inklusive spöken …

Kanske är det vad som har hänt med den stackars fransmannen i filmen nedan? En liten lektion i franska får man på köpet i denna underbara lilla historia om koffeinets kraft;-)

YouTube Preview Image
Anna Lagerblad

Drömmer du om att nära en liten Johnny Depp-kopia vid din barm? Eller kanske en yngre upplaga av Bill Gates att bygga kakor med i sandlådan?

En spermabank i Kalifornien klassificerar sina anonyma spermadonatorer utifrån vilken kändis de liknar mest. Kunderna – såväl ensamstående kvinnor som lesbiska och heterosexuella par- kan välja mellan hundratals skådespelare, musiker, idrottsmän, politiker och andra kända personer.

Den som suttit fastklistrad vid tv-serien Sopranos och fångats av den hetlevrade och psykiskt labile maffialedaren Tony, kan till exempel välja en donator med italienskt påbrå som liknar huvudrollsinnehavaren James Gandolfini. Eller vad sägs om att dra omkring en liten Harry Potter i barnvagnen. Även Daniel Radcliffe finns med på look-a-like-listan.

Spermabanken medger dock att matchningen inte bygger på någon avancerad vetenskap och att kunderna inte kan förvänta sig någon exakt kopia. Klassificeringen går helt enkelt till så att personalen sätter upp bilder på donatorerna på väggen och tillsammans diskuterar sig fram till vilken känd person han påminner om mest.

Låter det som om kändisdyrkande föräldrar försöker designa en perfekt avkomma med hjälp av donatorer som inte bara ska ha en fläckfri medicinsk historia och en hög utbildningsnivå, utan också det rätta utseendet?

Spermabanken har kritiserats av bland andra amerikanska bioetiker, som menar att det är något konstigt med en kultur som har så fasta uppfattningar om vad skönhet är och som aktivt försöker skapa barn som liknar de kändisar som är populära för dagen.

Men spermabanken försvarar sin ”kundservice” med att det är en stor hjälp för blivande föräldrar som ju inte får tillgång till de anonyma donatorernas riktiga utseenden. Genom att likna donatorn vid ett välkänt ansikte får kunderna åtminstone en vink om vilket utseende de kan vänta sig hos sitt hett efterlängtade barn.

Per Söderström

”Nuförtiden skall barn vara som perfekta gräsmattor och välputsade bilar, skötta på vuxnas manér. Det där retar mig.”

Det skriver Nina Blad i ett mejl med anledning av förra veckans artikel på Idagsidan om om ”tigermamman” Amy Chua. Nina är något så ovanligt som åttabarnsmamma och hon omfamnar en annan syn än Chua på hur barn ska uppfostras. När kinesisk-amerikanska Yaleprofessorn Chua drillar sina döttrar med tvång och hot väljer Nina att fokusera på det lustfyllda och passionerade.

 

Så här beskriver hon ett möte mellan Öst och Väst där hon själv var med:

”Kom att tänka på när vi med våra åtta barn blev inbjudna till en kulturutbytesvecka i Shanghai för tre år sedan. Nog var de kinesiska barnen duktiga och drillade ut i fingerspetsarna, men våra barn stod för harmonin, glädjen och kreativiteten. Pampar och i vanliga fall stela höjdargubbar som var inbjudna gäster gav oss stora famnen och sa att de aldrig hade upplevt något så dynamiskt och äkta.”

 

Nu har Nina dessutom skrivit ett bokmanus där hon utvecklar sina tankar om hur man får barn att blomstra. Du kan läsa det här.

 

Per Söderström

Nu har hjärnorna hos våra två närmaste släktingar i djurvärlden, schimpanser och dvärgschimpanser, undersökts och gett några ledtrådar för även mänskligt beteende.

Antropologen James Rilling vid Emoryuniversitetet i Georgia, USA, använde magnetkamera och andra analysmetoder för att jämföra hjärnorna hos levande djur från de två arterna. Han slår fast att mönster i hjärnan avslöjar de sociala egenskaper som är typiska för respektive art.

Dvärgschimpanserna, som är kända för sin fredlighet, har mer utvecklade kretsar för viktiga noder i det limbiska systemet, den så kallade emotionella delen av hjärnan. Dessa områden är också betydelsefulla för mänsklig empati.

De mer aggressiva schimpanserna har ett bättre visuellt system. Tidigare forskning har hävdat att dessa delar av hjärnan är viktiga för att kunna använda enklare redskap, vilket schimpanser gärna gör.

– Det anmärkningsvärda är att resultaten förefaller stämma överens med vad vi vet om den mänskliga hjärnan och mänskligt beteende. De kretsar i hjärnan som bidrar till ängslighet, emapti och fredlighet hos människan är bättre utvecklade hos dvärgschimpanser än hos schimpanser, säger James Rilling i ett pressmeddelande.

Han anser att studien kan bidra till förståelsen av kopplingen mellan hjärnans anatomi och mänskliga personlighetsstörningar eller funktionsnedsättningar, som psykopati och autism.

 

2007 skrev jag artikelserien Apan i dig här på Idagsidan. Där hävdade den världsberömde primatologen Frans de Waal, som för övrigt är professor vid samma universitet som James Rilling, att människan beter sig som en kombination av schimpansen och dvärgschimpansen, även kallad bonobo.

Schimpansen bidrar med det aggressiva, patriarkala och makthungriga. Bonobon står för det empatiska, matriarkala och sexiga. Det sistnämnda har att göra med att bonoboer gärna löser konflikter med sex.