Annons
X
Annons
X

Idagbloggen

Maria Carling

Maria Carling

Kalle Lind, en man med skägg, växte upp på 1970-talet i Lund och Eslöv. Mest känd är han som komiker, men nu ger ut han ut boken ”Proggiga barnböcker – därför blev vi som vi blev”.

Boken lyfter fram det absurda i den politiserade barnlitteraturen på ett ganska ömsint sätt. Den får läsaren att dra på mungipan, men om du har tid för en fyra minuter lång tidsresa så kan du skratta redan nu.

Under tiden får du gärna fundera på vad som är dagens motsvarighet inom barnbokslitteraturen och skriva en kommentar här nedan.

P S Om några veckor kommer en intervju med Kalle Lind på Idag Barn-sidorna.

Per Söderström

Så har hjärnans respons på nyväckt kärlek kartlagts med magnetkamera. Stephanie Ortigue vid universitetet i Syracuse, USA, har sammanställt resultat från flera olika studier där magnetkamera har använts för att spåra vilka områden i hjärnan som går i gång när vi blir förälskade.

Och, surprise surprise, kärlek orsakar febril aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Detta till skillnad från mer självutplånande kärlek, som en förälders för sina barn. Belöningscentrum, som egentligen inte är ett avgränsat centrum utan involverar flera hjärndelar, hanterar sådant som lust och andra behagliga upplevelser. Allt som allt tolv områden i hjärnan aktiveras när den erotiska passionen väcks.

Och varför vill forskarna veta det här? Jo, för att bättre förstå och behandla stress och depressioner. ”Genom att identifiera de områden i hjärnan som stimuleras av kärlek kan läkare och terapeuter bättre förstå smärtan hos patienter som är olyckligt kära”, skriver universitetet i ett pressmeddelande.

Andra iakttagelser från studien:

• Det tar 0,2 sekunder att bli kär, eller åtminstone attraherad av en person. Det kom forskarna fram till genom att mäta hjärnaktivitet hos försökspersoner som fick titta på bilder av människor i baddräkt.

• Kärlek stimulerar produktion av proteinet NGF (Nerve Growth Factor).

• Nyförälskelse ger samma eufori som kokain.

Agneta Lagercrantz

Axel Odelberg, 85, Agneta Lagercrantz, 54, Lars Andersson, 62, Kajsa Telander, 91, i Rotundan, Stadsbiblioteket i Stockholm torsdag kväll.


Vi
yngre sa efterå
t
att det kändes så hoppfullt att tänka sig ålderdomen. De äldre i publiken bara
log – de visste ju redan. Fast ämnet Ungdomlingar som var Idagsidans tema
under en samtalskväll i går handlade förstås också om såväl krämpor som
nedlåtande attityder från omgivningen.

Upplägget
var det sedvanliga – publik och samtalspanel, där Kajsa Telander, 91, Axel
Odelberg, 85, samt professorn i äldreforskning Lars Andersson, 62, fick tänka
högt om förlorade funktioner, diskriminering och glädjeämnen. Det nya var
samarbetsformen, där Idagsidan tillsammans med Stadsbiblioteket i Stockholm nu ska
arrangera en serie temakvällar utifrån våra artikelserier. Nästa tema är svåra känslor den 11 november – titta här.

Först
ut: Mina artikla
r om Ungdomlingar, att allt fler äldre känner sig allt
yngre. Ändå pågår ofrånkomligt ett fysiskt åldrande. Att bli gammal är att
behöva ta mycket hand om sin kropp, sa Kajsa Telander och liknande det där
dagliga, nödvändiga pysslandet med att ha hund. Man behöver bry sig om kroppen,
rasta den, gulla med den …

Att
bli gammal är
också
att förlora funktioner. Det är inte särskilt kul, erkände Axel Odelberg som för bara två år sedan slutade
åka slalom. Ändå ska han enligt gängse jargong ”gilla läget”. Nej, Axel Odelberg gör inte det. Men han menar att hans motsvarande förhållningssätt – att ogilla läget – egentligen betyder exakt samma sak.

Att bli gammal är också att mötas av överbeskyddande tonfall – ”är det till att vara trött nu?” – och överdriven oro – ”tant glömmer väl inte portmonnän?”

Forskaren Lars Andersson kan sortera bemötandet under etiketten diskriminering på grund av ålder, eller Ålderism som han myntat med sin bok med samma titel.

Också Kajsa Telander har skrivit böcker om åldrandet, Våga vara gammal (Forum 1991) och nu senast After Eighty. Nya upplagan har fått ett tilläggskapitel. Gnäll, heter det.

– Gnälla får man göra med sina likasinnade. Det är ingen idé att försöka få yngre människor att förstå hur det är att bli gammal, det kan de inte förrän de är där. Och kanske är det en bra mekanism?

Läs Kajsa Telanders, Axel Odelbergs och andra läsares beskrivningar som de skickade in till Idagsidan efter serien Ungdomlingar här.

Maria Carling

När Idagredaktionen gjorde artikelserien Livet på Fejan, om Facebook, fick fyra 15-åringar frågan om de var kompisar med sina föräldrar på Facebook. Två av dem sa ja, två sa nej.

Så här sa Felicia i intervjun med rubriken 15 år och redan veteraner:

– Jag har försökt ta bort dem typ tre gånger, men de säger att det är ett ställe för alla.

Ivar tycker att det är lite jobbigt när mamma vill läsa över axeln.

– Då blir jag arg och tycker inte att hon har med det att göra. Då säger hon att Facebook är allmän plats, men grejen är att jag har vissa inställningar på Facebook så att bara mina vänner kan se vad jag skriver.

Facebook har öppnat möjligheter till ett nytt slags kontroll som inte föräldrar haft tidigare – för de föräldrar som är FB-vänner med sina barn. Som helikoptrar kan morsan och farsan ”hoovra” över sina barns liv genom statusuppdateringar och bilder av vännerna, festerna, kommentarerna.

Förresten hade jag nog också velat ha ett ”mamma-filter” om jag hade haft en cupcake-morsa som killarna i Saturday Night Live-klippet nedan. Fast först kanske jag borde fråga mig varför mina tonårsdöttrar inte vill vara kompis med mig på Facebook …

Per Söderström

Kärleksakuten, läkarstudenter som talar sex med ungdomar, är en av pristagarna i årets utdelning av Kunskapspriset. Det blev klart i dag, tisdag.

Så här lyder motiveringen: ”för att dessa unga läkarstudenter sprider kunskaper till ungdomar i åldern 13–19 år om kärlek, känslor och sexualitet. Med innovativa metoder lyckas Kärleksakuten påverka ungdomarnas syn på viktiga frågor som relationer, sexualitet, porr, kroppsideal, värderingar, jämställdhet och självbild.”

Kärleksakuten är en frivilligorganisation bestående av cirka 200 läkarstudenter som gör det här jobbet på sin fritid. Den finns på fem ställen i landet och har existerat i elva år. Det är enklare för unga att tala om de här frågorna än för biologiläraren, hävdar studenterna själva. Dessutom blir de bättre läkare. På läkarprogrammet finns det nämligen inte särskilt stort utrymme för övning i att prata om sexualitet på ett självklart och naturligt sätt.

Priset och en summa på 250 000 kronor delas ut av kronprinsessan Victoria på Kunskapsgalan i Stockholm på måndag.

Maria Carling

Om du har sett ovanligt många unga människor i kostym, typ tonåringar som du aldrig tidigare sett i liknande mundering, så finns förklaringen i en tv nära dig.

De uppklädda ungdomarna är helt enkelt inspirerade av sin favorit-serie How I met your mother. Huvudpersonen, kostymklädde Barney Stinson, har nämligen utsett den 13 oktober till International Suit Up Day. Enligt Facebook kommer drygt 700 000 personer att ära denna dag i kostym.

Varför? För att detta plagg är ”awesome”, enligt Barney och fansen som består av både killar och tjejer världen över. Serien Mad men har ökat suget efter skräddade plagg, How I met your mother gör det med ytterligare en ironisk touch. Klädkedjorna har förstås hakat på. How I met your mother-fansen på Facebook närmar sig 6,5 miljoner. Den globala kostymmarknaden bara väntar på att få ”suit up”.

Per Söderström

Hundar kan vara pessimistiska, påstår engelska forskare, som har undersökt saken. De lät inhysingar på två hem för herrelösa hundar bevisa det påståendet. Slutsatsen var att hundar som blir oroliga när de lämnas ensamma ofta är mer pessimistiska än andra hundar.

Forskarna från universitetet i Bristol placerade en matskål på två alternativa platser i rummet. Antingen innehöll skålen mat och ställdes i ett bestämt hörn, det ”positiva” stället, eller också var den tom och ställdes i ett annat hörn, det ”negativa”. Därefter ställdes skålen på ett helt annat ställe i rummet, ungefär mitt emellan de två hörnen.

– De hundar som snabbt sprang fram till dessa tvetydiga placeringar, som om de väntade sig mat, klassades som optimistiska. Intressant var att dessa hundar visade minst ångestliknande beteenden när de lämnades ensamma en kort stund, kommenterar professor Mike Mendl, som ledde experimentet.

Hans slutsats är att hundar, liksom människor, kan betrakta ett glas med vatten som antingen halvtomt eller halvfullt.

Studien finansierades av brittiska djurskyddsorganisationen RSPCA. Dess företrädare, Samantha Gaines, rekommenderar hundägare att oftare söka hjälp för sina oroliga hundar. Och det gör nog många i ganska hög utsträckning. Redan 2006 skrev Idag om hur sällskapsdjuren får allt mer omsorg och dessutom rentav förmänskligas. Ett uttryck för det är väl att hundar numera sällan heter Karo eller Fido, utan snarare Olle eller Maja. Och att det finns likheter – och för all del även skillnader – mellan djur och människa skrev vi om i serien Apan i dig.

Maria Carling

Så har han gjort det igen. Som en rockstjärna for professorn i internationell hälsa omkring på Cirkus scen i onsdags. En ung publik wow-ade, spontanapplåderade och twittrade för fullt – allt medan professor Rosling körde sin statistik-show som vänder upp och ner på invanda föreställningar om hur världen ser ut.

På tok för många har behållit en bild av världen som präglades under barndomens Tintin-läsning, menar han, och låter fakta krossa den ena tredje världen-myten efter den andra.

Har du inte redan sett Hans Rosling in action, ta dig tid att flyga fram och tillbaka i tiden och världen med honom och hans rörliga grafik. Tillsammans förklarar de hundra år av utveckling på ett kick. Klicka här, luta dig tillbaka och lyssna på hans Cirkus-föreställning.

Har du bara 10 minuter över, låt Hans Rosling förklara hur han ser på varför bättre levnadsstandard för de allra fattigaste är världens chans att minska befolkningsökningen:

Per Söderström

– Folk är ofta nyfikna på andra människors sexliv. Vi har svaren, konstaterar Debby Herbenick, en av forskarna bakom en av USA:s största sexstudier, som presenterades häromdagen.

Ingen invänder väl mot det påståendet och här är länken till svaren.

Det ska genast sägas att själva studien, National Survey of Sexual Health and Behavior (NSSHB), inte är särskilt sexig, i ordets mer sinnliga mening. Du kommer till en startsida där du, efter att ha svarat på några frågor, har möjlighet att ladda ned hela studien om totalt 140 sidor vetenskaplig prosa. Men ge inte upp, om du verkligen vill veta vad amerikanerna har för sig i sängen – och på andra ställen, ska tilläggas – finns det gott om detaljer.

Här är några av de mer generella resultaten:

• Över 40 olika slag av sexuella aktiviteter rapporteras av de intervjuade.

• 85 procent av männen hävdar att deras partner fick orgasm vid det senaste sexuella mötet. Men bara 64 procent av kvinnorna rapporterar att de verkligen upplevde orgasm. Forskarna konstaterar torrt att skillnaden är för stor för att hänföras till manlig homosexualitet. Resultatet väcker liv i den eviga frågan om huruvida kvinnor fejkar orgasm och om män kan genomskåda bluffen.

• Män får oftast orgasm vid vaginalt samlag medan kvinnor oftast uppnår detsamma när sexakten varieras och inbegriper oralsex.

• 7 procent av vuxna kvinnor och 8 procent av vuxna män betecknar sig som homo- eller bisexuella. En betydligt större andel hade ändå vid ett eller flera tillfällen haft sex med någon av samma kön.

• För första gången har även ungdomar från 14 år tillfrågats om sina sexvanor. Och de visar sig vara mycket duktiga på att använda kondom. 80 procent av pojkarna uppgav att de använt kondom senast de haft sex.

• Vuxna kondomanvändare hävdar att de får samma njutning med kondom som med utan.

Den sista punkten är intressant då kondomen ofta pekas ut som en avtändande persedel. Krångel med gummit kan få blodet att svalna. Läs exempelvis den här Idagintervjun med Manne Forssberg, som skrivit boken Kukbruk.

Per Söderström

Medelålderskrisen inträffar allt tidigare i livet, enligt en brittisk undersökning. Det sägs bero på att det mesta tjockar ihop sig vid 30 nånting då folk till slut skaffar barn, samtidigt som karriären ska vårdas. Resultat: många känner sig utarbetade redan innan de nått 40-strecket.

Men lugn: kolumnisten John Crace på The Guardian har utarbetat ett program i tio steg om hur du möter medelålderns prövningar.

Here goes:

1. Tänk på alternativet. Du är ju fortfarande vid liv.

2. Förutsätt inte att varje hostning är lungcancer. Så fort du övertygats om att du inte har en viss dödlig sjukdom hittar du en ny på Wikipedia.

3. Var inte otrogen.

4. Oroa dig inte tvångsmässigt för jobbet.

5. Om du funderar på psykoterapi, välj inte psykoanalys, det slutar med att du går fyra gånger i veckan, du blir ruinerad av avgifterna och du hamnar ändå på hispan.

6. Överför inte dina neuroser på barnen. Inse att de inte blir fotbollsproffs eller konsertpianister. Och orsaken är du och dina begränsade talanger. Acceptera det och dem.

7. Köp inte mitt-i-livet-leksaker. En överviktig gubbe på racercykel är bara komiskt och förr eller senare hamnar du på akuten, där läkarna har svårt att hålla sig för skratt.

8. Stäng av din Blackberry (avancerad mobiltelefon).

9. Gå ut med din partner eller dina kompisar minst en gång i veckan.

10. Det blir bättre. Medelålderskrisen går över. Tyvärr ersätts den nya kriser senare i livet.

Till punkt 10 kan man möjligen tillägga att det finns även kriser för yngre, till exempel kvartslivskrisen, som Idagsidan skrev om för några år sedan.