Annons
X
Annons
X

Idagbloggen

Anna Asker

Anna Asker

Sällan har studenterna på lastbilsflaken i Stockholm varit
så blöta och kalla som denna juni. Det beror inte bara på vädret. I år köper
studenterna inte bara med sig öl att dricka utan även öl att spruta med.

”Det har blivit mer av den varan. På en del lastbilar ser
man att de bara står och häller öl på varandra hela tiden. Sen ska de ta sig hem
och åka tunnelbana. Jag förstår inte varför de gör sådär” säger en
lastbilsuthyrare.

En annan lastbilsuthyrare ser det positiva i sprutande. ”Jag
tycker det har varit lite mindre drickande och lite mer sprutande i år. Det som
är bra är att de köper folköl för att hälla ut. Det är en trend som ökat
markant, de dricker lite folköl och sprutar ut resten.”

Med tanke på alkoholkonsumtionen är störst i åldern 18-25
år, dvs efter gymnasiet, är det kanske positivt att träna sig i att inte hälla
all öl i strupen. Men blött blir det.

Runt om i landet pågår olika försök att minska
alkoholdrickandet vid studentavslutningen. Alla 700 studenter i Örnsködsviks
kommun bjuds på alkholfri champagnefrukost där fyra spelare från Modo Hockey serverar
alkholfritt bubbel. Andra gymnasieskolor har i god tid inför studentavslutningen informerat alla elever och föräldrar om att ingen alkohol får förekomma
på skolans område och att berusade elever inte får delta i utspringet.

Per Söderström

I en affischkampanj i de större städerna vill Förbundet
Humanisterna få oss att tänka över vårt förhållande till gudstro och
religioner. ”Gud finns nog inte” är huvudbudskapet.

På nätet har man också skapat en kampanjsida där
besökarna kan testa hur mycket eller lite religöst präglade de är. Kul idé,
även om man nog inte ska lägga alltför stor vikt vid själva testresultatet.
Ungefär så tänkte vi på Idagsidan redan i slutet av 90-talet när vi skapade
testet Andlighetskompassen på Idags webbsida. Idén var densamma som Humanisternas, att väcka lusten att
reflektera över livsåskådning. Och vad är mer lockande än att klicka i olika
rutor på skärmen och låta datorn filtrera fram din andliga eller sekulära
essens.

Andlighetskompassen byggde på samma princip och teknik
som SvD:s mycket populära Väljarkompassen inför riksdagsvalet 1998. Vi var
först i Sverige med att låta väljarna ta ställning till olika påståenden och få
en ungefärlig kompassriktning om hur de ska rösta i valet. Över 120 000 tester
gjordes med Väljarkompassen och den fick åtskilliga efterföljare i senare
riksdagsval. Hur många som gjorde Andlighetskompassen minns tyvärr jag inte.
För övrigt frestade vi våra besökare på svd.se även med en Feministkompass och,
om jag inte minns fel, med ytterligare en kompass. De samlade resultaten av dessa tester redovisade vi också i
tidningen och på webben.

Huruvida Humanisterna ska lägga fram det ackumulerade
utfallet av sitt test står skrivet i stjärnorna. När jag frågar säger
ordförande Christer Sturmark att det är en intressant idé men att de inte
hunnit tänka på den saken. Kanske vill han först försäkra sig om att utfallet
blir det humanistiskt korrekta, det vill säga att de flesta tror att Gud nog
inte finns.

Anna Asker

Även om kolossalt många fotbollsspelande pojkar och flickar
säger att de ska bli fotbollsproffs när de blir stora så är det inte drömmen om
att bli en ny Zlatan eller Marta som får dem att knalla iväg till träningen
regniga och kalla dagar som denna. Det är kompisarna.

Vad är egentligen det bästa med barns fotbollsträning? Den
frågan försöker Inger Eliasson besvara i enavhandling vid Umeå universitet.

Hon har följt ett pojklag och ett flicklag med 11-12-åringar
under två års tid, varit med på träningar, matcher och föräldramöten. Hennes
slutsats är att för barnen är möjligheten att få träffa kompisar det viktigaste.

Föräldrarna värdesätter fotbollens fostrande effekt och att
träningen är bra för barnen.

Ledarna däremot uppskattar mest barnens fotbollsutveckling
och att kunna forma högpresterande fotbollsspelare.

Inger Eliasson menar att med barnperspektiv finns mycket att
vinna genom att se pojkars och flickor sociala behov, i stället för att betrakta
de som nästa generations Zlatan och Marta.