X
Annons
X

Om mellanöstern

Bitte Hammargren

Bitte Hammargren

ISTANBUL Det är mycket möjligt att många av de 529 egyptier, som dömdes till döden för en polismans liv efter två summariska rättegångsdagar, kommer att slippa dödsstraff. Men den förströdda rapportering som många medier i väst ägnat dessa kränkningar av all rättssäkerhet gör det lättare för godtyckligheten att fortgå.

Tänk er om det hade förkunnats lika många summariska dödsdomar av en islamistisk regering i Egypten under det år då Brödraskapet satt vid makten i Kairo. Hur stora tror ni att rubrikerna hade blivit då?

Som jämförelse riskerar endast en egyptisk polisman fängelse för 37 fångars död i somras – under sommardagar när flera hundra dödades vid tillslaget mot sittdemonstrationen vid Rabaa al-Adawiya i Kairo. De 37 döda i detta fallet kvävdes till döds, sedan någon kastat in en tårgasgranat i deras redan syrefattiga, stekheta, överfulla fångtransport, där de stått packade som sillar under tilltagande ångest i timmar av väntan. För mer detaljer om dessa fångars död, läs Guardians genomgång How did 37 prisoners come to die at Cairo prison Abu Zabaal?

Jag är glad att P1:s Studio Ett tog upp dödsdomarna mot de 529 till diskussion. (Jag var f ö tvungen att tacka nej till att kommentera eftersom jag var upptagen med annat).

Många egyptier är av förklarliga skäl rädda för att säga sin mening. Vi andra som är fria att berätta, måste säga vad vi vet.

Nu finns en rapport skriven av Mellanösternkännaren Michele Dunne vid Carnegie Endowment for International Peace, en person jag respekterar för hennes kunskap och integritet, och hennes kollega Scott Williamson. Deras rapport, Egypt’s Unprecedentet Instability by the Numbers, förtjänar uppmärksamhet.

Dunne is an expert on political and economic change in Arab countries, particularly Egypt, as well as U.S. policy in the Middle East.Michele Dunne, ledande Mellanösternkännare vid Carnegie.

Det här är vad de kommer fram till:

Under de åtta månader som har passerat sedan Egyptens militär störtade president Mohammed Mursi har Egypten genomgått de värsta kränkningarna av mänskliga rättigheter och terrorism i sin moderna historia. Mycket har varit höljt i dunkel på grund av bristen på belagda fakta, men enligt uppskattningar har mer än 2 500 egyptier dödats, mer än 17 000 skadats och mer än 16 000 gripits i demonstrationer och sammanstötningar sedan den 3 juli 2013. Hundratals har  dödats i terroristattacker. Detta är fler offer för politiskt våld och instabilitet än under de mörka åren i Egypten efter den militärledda revolutionen 1952, vilken förde Gamal Abdel Nasser till makten. Denna omfattning av våld har Egypten aldrig tidigare upplevt under sin moderna historia, skriver forskarna vid Carnegie.

Om bloggen


Bitte Hammargren bloggar om det händelserika Turkiet och Mellanöstern. Var SvD:s korrespondent för Turkiet och Mellanöstern 2001-2012. Medverkar regelbundet i SvD, numera som frilans.
Baserad i Stockholm men är ofta på resa.

Mottagare av Publicistklubbens stora pris 2008.

Kom hösten 2014 ut med boken Gulfen – en framtida krutdurk (Leopard förlag).

Kontakta Bitte Hammargren
Bitte Hammargren

ISTANBUL

Befinner mig i Turkiet och försöker som alla  twitteranvändare här hitta sidospår för att komma åt mikrobloggen, som stängdes i torsdags. Men när jag försöker kolla det senaste på twitter möts jag av denna vägg: 

Skärmavbild 2014-03-25 kl. 20.37.59

USA:s utrikesdepartement tog till storsläggan och kallade dessa nya censurmetoder i Natolandet Turkiet för bokbål i det 21:a århundradet.

Men  trots att det enligt Committee to Protect Journalists sitter fler journalister i fängelse i Turkiet än något annat land finns det fortfarande tidningar som är kritiska till regeringspartiet. Några av dem ingår i Fethullah Gülen-rörelsens mediekoncern. Fehtullah Gülen är en islamisk predikant som gick i självvald exil i USA i slutet av 1990-talet och som tidigare bidragit till AKP- regeringens politiska framgångar. Men i dag är Gülen och Erdogan de bittraste fiender  (mer om det ska komma  i onsdagens SvD).

På flygbolaget Turkish Airlines, där den turkiska staten är majoritetsägare, delas det inte längre ut tidningar från Gülen-rörelsen. När jag bad om ett exemplar av Today’s Zaman, som alltid funnits i flygbolagets tidningsutbud tidigare, log flygvärdinnan ett snett, lite beklagande leende. Turkish Airlines har även tagit bort sina placeringar i Bank Asya som har nära kopplingar Gülen-rörelsen.

Regeringsföreträdare säger att twitter har stängts eftersom mikrobloggen har vägrat hörsamma domstolskrav på att vissa uppgifter ska rensas ut. På twitter har många  avslöjanden, som är djupt komprometterande för premiärministern och flera av hans tidigare ministrar, släppts.  Men Erdogan själv hävdar att de är falsifikat och bygger på montage av avlyssnade samtal. Han har lovat att  ”utplåna” twitter.

Turkiet surrar denna kväll av rykten om att det ska komma nya avslöjanden via sociala medier strax före söndagens viktiga lokalval.

Men detta är ett polariserat land. Den som åker från Atatürk-flygplatsen mot Istanbuls centrum passerar ett hav av AKP-flaggor och affischer på premiärministern. Det var i närheten av dessa infartsvägar som Erdogan samlade hundratusentals anhängare under sitt sista stora kampanjmöte i Istanbul före lokvalet. Trots att medborgarna ska rösta om borgmästarposter syns det i havet av affischer fler bilder på Erdogan än av stor-Istanbuls borgmästare Topbas, som ställer upp för omval.

XXXX

PS, Eftersom jag inte själv kan göra det har jag ju inget emot ifall någon annan skulle lägga ut det här på twitter… :)