Annons

Om mellanöstern

Bitte Hammargren

Bitte Hammargren

När egyptiska myndigheter genomför satsningar möts de genast av misstro – eftersom egyptierna inte litar på det auktoritära systemet i sitt eget land.
Men ansträngningarna att vässa lagen om barnens rättigheter, som familje- och befolkningsminister Mouchira Khattab har slagits för, är ett steg i rätt riktning. Det erkänner även regimkritiker som är för social utveckling.
Mer om det i dagens artikel: Egypten satsar på att utbilda flickor.


Familje- och befolkningsminister Mouchira Khattab.
Foto: Bitte Hammargren


Befolkningsministern tror att droppen ska urholka stenen, att det ska vara möjligt att bekämpa den mångtusenåriga afrikanska sedvänjan med kvinnlig könsstympning. Detta är nu kriminaliserat enligt Egyptens vässade lag om barns rättigheter.

Så här förklarade Mouchira Khattab för mig:

– Vi tar hjälp av det civila samhället och av de religiösa institutionerna, både den koptiska kyrkan och det islamiska al-Azhar. I det här landet måste man låta de religiösa auktoriteterna uttala sig om man vill genomdriva förändringar. Jag är mycket tacksam över att den framlidne schejken av al-Azhar gav migt ett skriftligt godkännande av lagändringen (kriminaliseringen av kvinnlig könsstympning), liksom att den nuvarande muftin Ali Goma som har utfärdat en mycket klar fatwa (religiöst påbud) om att det är absolut förbjudet enligt islam att låta omskära flickor. Kyrkan har också hjälpt oss.

Kvinnlig könsstympning är en fråga om tradition och klass i Egypten. Däremot inte om religion. Det förekommer likaväl bland kristna kopter, inte minst i Övre Egypten, som bland muslimska kvinnor.


För några år sedan visade en studie att 97 procent av Egyptens kvinnor – såväl kristna som muslimer – skulle ha genomgått könsstympning. Många Kairokvinnor i övre medelklassen tror dock att siffran är överdriven och hävdar också att antalet sjunker stadigt. Men i enkla byar säger man att så gott som alla vuxna kvinnor och äldre tonårsflickor är omskurna. Nu gäller det att rädda de yngre flickorna. Foto: Bitte Hammargren

Kvinnor i medelklassen (både kristna och muslimer) som jag träffar i Kairo säger att det inte förekommer i deras släkter och vänkretsar.

Men bland fattigbönder i Övre Egypten har jag förr om åren träffat kvinnliga kristna lantarbetare som alla var könsstympade – fast den lokale biskopen började då agera mot sedvänjan. Men de lantarbetarkvinnor jag träffade för 19 år sedan hade inte någon makt över sina egna kroppar. Samma dag som de fött barn var de ute på fälten och arbetade igen.
Kanske har det blivit lite drägligare för deras döttrar idag? Det hoppades i vart fall lantarbeterskorna jag träffade i Övre Egypten för snart två decennier sedan att det skulle bli.

Minister Mouchira Khattab säger att när hon arbetade med att reformera lagen om barnens rättigheter var inte motståndet att kriminalisera kvinnlig könsstympning så stort som hon hade väntat sig.
– Vi tog fram information som visar att det inte finns något stöd för kvinnlig könsstympning i vare sig kristendomen eller islam. Men däremot förekommer det bland religionsutövare av alla slag i Centralafrika. Men vi bevisade att profeten Mohammed inte lät omskära sina döttrar och att denna sedvänja inte förekommit i Saudiarabien fram till idag, förutom bland migrantarbetare.

Nu vill familje- och befolkningsministern bekämpa tonårsäktenskap, barnarbete och avhoppen från skolan i förtid. Att giftasåldern för flickor har höjts till 18 år (samma som för pojkar) kan ta tid att omsätta i verket på den egyptiska landsbygden och i städernas fattigkvarter.
Men det finns rättsfall som reformvännerna kan luta sig mot.

Mouchira Khattab berättar om ett fall där föräldrar till en flicka i 14-årsåldern ställdes inför domstol tillsammans med den 77-årige man de gift bort henne med. Flickan hotade att begå självmord om hon inte fick skilsmässa.
– Föräldrarna dömdes till ett års villkorligt fängelse och den 77-årige mannen fick tio års villkorligt fängelse. Domaren som förrättat giftermålet fick också ett straff.
– Jag är så angelägen om att den nya barnlagen ska tillämpas. Förut gick det inte att tala högt om alla dessa frågor. Så klart att vi möter motstånd från krafter som vill trycka ned kvinnor. Men nu har vi en allmän åklagare som vill att barnlagen ska tillämpas. Och nu har jag medierna på min sida, säger befolknings- och familjeministern i Kairo.

Om bloggen


Bitte Hammargren bloggar om det händelserika Turkiet och Mellanöstern. Var SvD:s korrespondent för Turkiet och Mellanöstern 2001-2012. Medverkar regelbundet i SvD, numera som frilans.
Baserad i Stockholm men är ofta på resa.

Mottagare av Publicistklubbens stora pris 2008.

Kom hösten 2014 ut med boken Gulfen – en framtida krutdurk (Leopard förlag).

Kontakta Bitte Hammargren