Om mellanöstern

Bitte Hammargren

Bitte Hammargren

Den israeliska människorättsorganisationen B’Tselem använder sig av videokameror för att dokumentera kränkningar och övergrepp på ockuperat område.
Deras senaste tillskott är en videofilmad sekvens av hur det gick till när ett hus i stadsdelen Silwan i östra Jerusalem revs i början av november.
Filmsnutten på 49 sekunder visar hur en hjälmförsedd soldat skallar två civila palestinier, en man och en kvinna. Filmen är tagen av en medarbetare inom B’Tselem. Den är överlämnad till åklagarmyndigheten i Jerusalem som har inlett en förundersökning.

Filmen ger en inblick i de heta känslor som varje rivning
av palestinska hus i det ockuperade östra Jerusalem utlöser. Palestinier i östra Jerusalem har mycket svårt att
få byggnadslov varför trångbodda människor bygger svart . Mer data om rivningar av palestinska svartbyggen finns på B’Tselems hemsida.

I området Bustan i Silwan där denna filmsnutt är tagen bor omkring 1 000 personer i 90 byggnader. Jerusalems kommun har utfärdat rivningsorder för de flesta av dessa hus. Bakgrunden till rivningarna beskrivs av B’Tselem här.

Varken FN, EU eller USA
har erkänt Israels annektering av det ockuperade östra Jerusalem.
Men Israels regering har, med B’Tselems ord, tagit till flera åtgärder för att öka den judiska befolkningsandelen och minska den palestinska i Jerusalem. Omkring två tredjedelar av stadens invånare (östra och västra Jerusalem) är judar och en tredjedel palestinier.
Mer än hälften av Jerusalemborna lever i den del som Israel annekterade efter sexdagarskriget 1967 – alltså i östra Jerusalem där nu 45 procent är judar och 55 procent palestinier. Palestinierna har dock högre befolkningstillväxt. En stor del av kampen om Jerusalems framtid handlar om just demografin.

Trots att palestinierna utgör en tredje del av Jerusalems befolkning får de endast bo på sex procent av stadens yta, uppger israeliska människorättsorganisationer.

Själv kom jag till platsen för ett hus som just rivits i Silwan förra året. Jag hann se vägmaskinerna köra bort som hade förstört familjen Siyyams hus och jag träffade den familjefader som just blivit hemlös. Han stod mållös intill ruinerna av det som varit familjens hem, kokande av vrede, med rödsprängda ögon och med vetskapen om att han skulle få en räkning för rivningen av huset.


Bassam Siyyam framför ruinerna av famijens hu i Silwan, minuterna efter det att vägmaskinerna som krossat huset kört bort från platsen.
Foto: Bitte Hammargren

Jeff Halper, eldsjäl inom Israeli Committee against House
Demolitions, kallar denna rivningsprocess ”den tysta fördrivningen” av palestinier från
östra, ockuperade Jerusalem.

Kanske måste beslutsfattare själva se den fysiska förvandlingen och känna hatet dallra i luften efter en rivning för att förstå vilken laddning detta orskar.
B’Tselems film ger en inblick i detta.

Varken Sverige, andra EU-länder eller USA har sina Israelambassader i Jerusalem. Veterligen är i dagsläget alla utländska ambassader belägna i Tel Aviv.

Så här skriver UD på sin hemsida om den svenska regeringens syn på Jerusalems status:

”Enligt FN:s delningsplan från 1947 skulle Jerusalem vara en internationellt administrerad stad, delad av israeler och palestinier. Israel annekterade stadens västra del 1949 och tog kontroll över östra Jerusalem under sexdagarskriget 1967. Israels ståndpunkt är att Jerusalem är Israels odelbara huvudstad, medan palestinierna anser att östra Jerusalem ska vara huvudstaden i en framtida palestinsk stat.
Europeiska unionen och Sverige anser att förhandlingarna om Jerusalems status måste ta sin utgångspunkt i FN:s delningsplan och tanken att Jerusalem ska delas av israeler och palestinier. Eventuella förändringar i Jerusalems status måste överenskommas i direkta förhandlingar mellan parterna.”

Om bloggen


Bitte Hammargren bloggar om det händelserika Turkiet och Mellanöstern. Var SvD:s korrespondent för Turkiet och Mellanöstern 2001-2012. Medverkar regelbundet i SvD, numera som frilans.
Baserad i Stockholm men är ofta på resa.

Mottagare av Publicistklubbens stora pris 2008.

Kom hösten 2014 ut med boken Gulfen – en framtida krutdurk (Leopard förlag).

Kontakta Bitte Hammargren
Fler bloggar