Avhopp rör om i Washingtons gryta

Den förre toppdiplomaten Charles W Freeman har backat från en tilltänkt toppost inom USA:s underrättelsetjänst, som ordförande för National Intelligence Council.

Freeman drog sig själv tillbaka från utnämningen i tisdags och förklarade att det skett efter påtryckningar från den proisraeliska lobbyn. Han förklarade i en artikel i Wall Street Journal att han inte ville bli utsatt för förtalskampanjer som syftat till att undergräva hans trovärdighet.

Nu finns det flera olika strömningar i Israel vad gäller synen på fred och säkerhet – och den som försöker följa den israeliska debatten vet att den sannerligen inte är monolitisk.

Charles Freeman, som varit amerikansk ambassadör i Saudiarabien, anser dock att om man lämnar det israeliska etablissemanget på egen hand ”så kommer det att fatta beslut som skadar israelerna, hotar dem som står dem nära och retar upp dem som inte gör det”.

I onsdags förklarade han i en intervju att ”Israel driver sig själv mot branten, och det vore oansvarigt att inte ifrågasätta den israeliska politiken eller att avgöra vad som ligger i det amerikanska folkets intressen”:

Efter liknande klagomål från en del proisraeliska grupper tvingades Barack Obama under sin presidentkampanj även distansera sig från president Jimmy Carters förre säkerhetsrådgivare Zbigniew Brzeznski, skriver New York Times i en artikel om Freemans avhopp.

En annan tidigare USA-ambassadör i Saudiarabien, Robert Jordan, säger enligt NYT att det politiska landskapet i Washington är sådant att det är svårt att kritisera någon del av den israeliska ledningen.

Men senatorer som har lobbat mot Freeman anklagar honom för att uttrycka ett ”irrationellt hat mot Israel” och säger att hans uttalanden gått ”över gränsen”. Och arabamerikanska kritiker anklagar Freeman för att ha tagit emot feta dollarcheckar från det saudiska kungahuset.

En europeiska källa som följt Freemans diplomatiska karriär beskriver honom dock som ”enastående skicklig, kunnig och dessutom språkbegåvad utöver det vanliga” (han talar bland annat mandarin och hade hoppats bli Kinaambassadör under Bill Clinton, men det ville inte Clinton).

Denne bedömaren menar att Charles Freemans fall ”visserligen bara är ett symptom, men det visar att Obama inte vågar bryta med hittillsvarande politik – anledningen är väl att han inte vill ta strid med kongressen. Han måste noga välja var och när han vill ta strid. ”

Andra amerikanska källor sörjer Freemans avhopp, och pekar på att detta är en man som begriper hur den kinesiska politbyrån tänker (utan att sympatisera med den) och som förstår sig på Indien (en kärnvapenmakt med många potentiella problem som hindunationalism, islamisk terrorism, energi- och vattenbrist liksom enorma skillnader mellan fattiga och rika.)