Hemma hos en palestinsk oligark

Tillväxten på den ockuperade Västbanken var 7 procent förra året. Men det är inte tecken på en återhämtning och blomstrande ekonomi, säger palestinska ekonomer som jag talat med.

En sund ekonomi skulle bygga på öppna gränser, frihandel och produktivitet – inte på biståndsberoende i ett kringskuret ockuperat område. Palestinierna på Västbanken – men inte i Gaza, väl att märka – har i stället för öppna gränser, fri rörlighet för människor och varor mest bistånd per capita i världen.

EU är den största givaren, men EU:s bistånd är inte till för att ge konstgjord andning till ett kringskuret område utan för att investera i ett palestinskt statsbygge, en tvåstatslösning för israeler och palestinier och fred i regionen. Så frågan är om EU:s tålamod kommer att tryta, och om biståndet kommer att villkoras med resultat i den fredsprocess som länge legat i koma.

Mycket av EU-biståndet går också in i den israeliska ekonomin eftersom palestinierna på Västbanken i så hög grad handlar israeliska produkter, påpekar ekonomer i Ramallah.

Lokal ekonomi: Det palestinska samhällets bästa knefe – en efterrätt med smält ost och apelsindoft som serveras varm – får man i staden Nablus på Västbanken. Foto: Bitte Hammargren

Det palestinska samhället är knappast världsbäst på fördelningspolitik. Skillnaden mellan fattiga och rika är skriande. Men samtidigt behöver palestinierna sina kapitalister, om de investerar sina rikedomar i sådant som kan ge jobb, produktion och hopp för framtiden.

En palestinsk multimiljonär framträder i ett BBC-reportage, Munib al-Masri. Bilderna inifrån hans privata palats i Nablus är närmast surrealistiska, för den som har sett stora delar av Nablus ligga i ruiner efter den israeliska militärens många intrång i staden.

Munib al-Masri är en palestinsk oligark. Enligt BBC svarar hans förmögenhet – byggd på olja och gas – för en tredjedel av den palestinska ekonomi. Se reportage och Munib al-Masris privatpalats i venetiansk stil här.

Munib al-Masri har varit både minister i Jordanien och hjälpt Yassir Arafat och dennes kommandosoldater att fly detta land efter Svarta september 1971. Han har också avböjt att bli premiärminister i den palestinska myndigheten ett par gånger.

Visa kommentarer (0 st)

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chefredaktör SvD.se Läs reglerna i sin helhet

Kommentarer inaktiverade.

Minoritetsstöd ökar V:s medlemsantal

Känsligt anpassa valstrategi efter ursprung.

Ville sjunga allsång – folk vägrade

Se några misslyckade försök att locka väljare.

Höjdare la miljoner på svenskt börsfiasko

Chefer i största riskkapitalbolaget satsade fel.

När semestern börjar blir vi däggdjur

Kulturdebatt

Könsrollernas årstid.

Risk för åska efter svettig prideparad

Ostadigt

Hur blir vädret där du bor?

Det här avgör ovädrets namn

Lista

Vet du skillnaden mellan tyfon och tromb?

SD-politiker hotade med AK 47:a

Skrev på Facebook: ”Utifall att jag blir angripen av svarting.”

Obama erkänner: Vi torterade personer

Human Rights Watch:

CIA kan inte gömma sig.

Livsmedel som bränner fett

Hälsa

Maten som fixar bikiniformen.

Tio andra länder som närmar sig bankrutt

lista

Argentina inte ensamt på ruinens brant.

Så här ser det ut inne
på popkungens ranch

Bildspecial

Mytomspunna Neverland till salu.

”Öl med ett djup som få andra kan uppvisa”

Öltest

Svalka smaklökarna med nya ölsorter.

Landet kan ta över ölmarknaden

TREND

USA:s förstaplats hotas – redan 2017.

Webb-tv

”Man ger allt – det finns inget annat”

Löpning

Tuff intervallträning på Island.