Drönare dödar civila i Jemen

Drönare. Ordet låter så snällt och oskyldigt. En drönare är enligt SAOL en sölare, en lätting eller en bihanne. Och denne bihanne duger inte mycket till, annat än att befrukta unga drottningar. Han saknar gadd och kan inte försvara sig. Drönaren har visserligen en osviklig förmåga att spåra unga brunstiga drottningar, men parningen är verkligen ingen dans på rosor för denne bihanne. Den svärmiske drönaren får plikta med sitt liv om han lyckas befrukta en ungdrottning i parningsdansen.

Men det finns en annan sorts drönare: Det kan också vara ett fruktat vapen, en obemannad fjärrstyrd luftfarkost som används för spaning eller attack. Dessa drönare har använts av amerikanska trupper i Afghanistan, Pakistan och Somalia, av israeler i Gaza, av turkisk militär och numera i allt högre utsträckning av USA i Jemen, en misslyckad statsbildning där revolutionen mot den förre, mångårige diktatorn Ali Abdullah Saleh blev ofullbordad. I Jemen har också al-Qaida på Arabiska halvön en rekryteringsbas – och sina numera farligaste terroristceller enligt amerikanska underrättelserapporter.

Men Jemen är också ett land med urgammal kultur, med mycket ung befolkning som kräver förändring och reformer, med starka stamtraditioner, med Houtirebeller i norr och separatister i söder – och med utbredd fattigdom och undernäring.

Från Jemens karga Hawdarmaut-provins härstammar den forne terroristledaren Usama bin Ladin, även om han själv var född i Saudiarabien, som son till en utvandrad jemenit som blev det saudiska kungahusets gunstling och storbyggmästare.

I Jemen har USA i ökande grad satt in fjärrstyrda drönarattacker mot misstänkta al-Qaida-celler. 2009 utfördes två amerikanska drönarattacker i Jemen. Året därpå var de fem, för att stiga till 17 år 2011. I år har minst 54 drönarattacker utförts, en mer än trefaldig ökning, visar data enligt amerikanska McClathy.

Dessa attacker syftar till att ta livet av nyckelpersoner inom al-Qaida. Men drönarna har i uppmärksammade fall missat sina mål och dödat oskyldiga civila, visar en utredning som gjorts av Human Rights Watch.

Med återhållen vrede berättar HRW:s utredare om byn Sabool i al-Bayda-området, där en drönarattack dödade tolv civila, däribland tre barn, i september 2012:

”Byborna sprang ned till vägen, genade mellan steniga åkrar, hittade de döda spridda kring ett brinnande fordon. Över kropparna låg ett vitt damm – mjöl och socker, enligt vittnena – som offren var på väg att köra hem från marknaden när de blev attackerade. I en livlös omfamning höll en sönderbränd kvinna sin dotter i famnen. Fyra avklippta huvuden låg längs vägkanten.

”Kropparna var som brända kol. Jag kunde inte känna igen deras ansikten”, berättade Ahmed al-Sabooli, 22, en bonde vars föräldrar och 10-åriga syster fanns bland de döda. ”Sen kände jag igen min mamma för hon höll fortfarande min syster i sitt knä. Då föll jag i gråt.”

HRW:s utredare Letta Tayler fortsätter:

”Regeringar är skyldiga enligt internationell rätt att utreda och ge upprättelse efter olagliga attacker. I Afghanistan har Natoländer – däribland USA – erkänt värdet av att kompensera civila för förluster av liv och egendom, även när attackerna är folkrättsenliga.

Något sådant formellt system finns inte i Jemen, varför människor i Sabool bara har sin vrede. Och när varken USA eller jemenitiska myndigheter tar ansvar för attacken, så anklagar byborna båda dessa staters regeringar. Dödsfallen i septemberattacken var förödande för Sabool, en by med 120 hus byggda av lera och tegel, där det enligt byborna varken finns el, asfalterade vägar, skolor, sjukhus eller några jobb förutom odlingen av khat.

”Sju av dödsoffren var familjeförsörjare. Nu har vi 50 bybor utan någon som kan försörja dem”, säger Awadh, en lokal ledare. ”Vem ska uppfostra dem? Vem ska ge dem utbildning? Vem ska svara för deras behov?”

22-årige Sabooli, som förlorade sina föräldrar och sin yngre syster i attacken, säger att sex av de tio syskon han har kvar i livet är så unga att de inte klarar sig på egen hand. ”När jag kommer hem frågar mina småbröder: *Var är mamma och pappa?”

Frågan är om det kommer att bli al-Qaida som ger dem försörjning när ingen annan hjälp finns att få – för i Jemen har terroristcellerna gått in för att rekrytera nya medlemmar genom att bidra till att rusta upp infrastruktur i eftersatta samhällen.

Jag har denna höst och vinter träffat mer än en jemenit som säger samma sak som Guardians reporter Jonathan Steele: I kampen mot al-Qaida behöver Jemen bistånd, inte mer militära operationer.

 

Visa kommentarer (0 st)

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se Läs reglerna i sin helhet

Kommentarer inaktiverade.

SvD/Sifo

Ökad dramatik: ”Blir
det regeringskris?”

Göran Eriksson om ny siffror: "Blir det regeringskris?"

It-haveri stängde ner bank – i en månad

Tvingas böta 650 miljoner kronor för fiaskot.

Nordkorea om FN:
”En krigsförklaring”

Nordkorea reagerar nu med full retorik.

”Bort med titlarna,
högt ärade tredje kön”

Kulturchefen

Språket som slagfält.

”Färsk rysk spillning
– urdrucken vodka”

Berglins

Därför köpte vi marinens bevisföring.

Kravet: ”Våga tala
om invandringen”

M-företrädare vill att Batra lyfter frågan.

Nätverket kring Kinberg Batra

sex namn

Kompisen och pr-veteranen nycklar?

Festreklam fälld för
lättklädda ölflickor

Urringat

"Framställs som rena sexobjekt".

Bland det största i
svensk idrottshistoria

Anders Lindblad om 2010-talets bragder.

Närodlat i backen
– en svensk fullträff

fjällen

"Det har satsats ordenligt."

Stor fruktan för
Rysslands nya vapen

grafik

SvD synar nyheterna i vapenarsenalen.

Rymden kan fyllas med vapen

FOI: Väldigt viktigt att förhindra en sådan kapprustning.

bilder
John F Kennedy led av dålig hälsa hela sitt liv och inte mindre än tre gånger erhöll han sista smörjelsen enligt katolsk sed. 1947 diagnostiserades han med den svåra och ovanliga Addisons sjukdom, där kroppens immunförsvar angriper binjurarna. På återresan till USA från ett besök i England var Kennedy så sjuk att en präst kallades till sjuksängen ombord fartyget Queen Mary. 1951 drabbades han av livshotande hög feber efter en resa i Asien, och 1954 hamnade den blivande presidenten i koma efter att ha drabbats av en svår infektion i samband med en ryggoperation. <b>Bläddra vidare för fler mindre kända fakta om John F Kennedy. </b>

Var nära döden tre gånger före mordet

51 år sedan John F Kennedy mördades.