Tio år i Alexandria

ALEXANDRIA, Egypten

Sekularismen är inte längre allenarådande i norra Europa. Andligheten växer till och med bland många svenskar som kallar sig ateister, förklarade biskop emeritus Bengt Wadensjö när Svenska Institutet i Alexandria höll sitt tioårsjubileum i helgen.

Svenska institutet i Alexandria ska verka för dialog mellan civilsationer.

Foto: Sweden Abroad

Den förre biskopen i Karlstad är ordförande för Svenska Institutet i Alexandria och en av islams verkliga vänner i Sverige. Bengt Wadensjö, som nu bor i Nacka kommun, kunde för de arabiska deltagarna i lördagens rundabordssamtal i Alexandria, där Svenska Institutet tioårsjubilerade, berätta om hur man nu bygger ett nytt Guds hus i hans egen hemkommun, där muslimer och kristna ska samlas under samma tak.

– Kristna och muslimer ska få gemensam ingång till sina gudstjänstlokaler i Fisksätra, sade biskopen nöjd.

Alexandriainstitutet invigdes av förra utrikesministern Anna Lindh hösten 2000. Det skedde i skuggan av att fredssamtalen mellan PLO-ledaren Yassir Arafat och Israels dåvarande premiärminister Ehud Barak just brutit samman i Camp David.

Den fredsprocess som det nyinvigda Institutet 2000 hade hoppats bidra till kom då av sig. Nu står världen inför nya haltande fredssamtal mellan palestinier och israeler och risken för en ny farlig händelseutveckling, kanske en tredje intifada. Samtidigt pågår kriget i Afghanistan, Wikileaks går ut med uppgifter om mer än 100 000 civila dödsoffer i Irak sedan USA:s invasion 2003, öst och väst genomlever kriser kring Muhammedkarikatyrer, Iran vinner vinner vänner på den arabiska gatan och islamofobiska partier väljs in i det enda europeiska parlamentet efter det andra.

Institutets nya direktör, ambassadör Birgitta Holst Alani, ledde dialogen i det vackra Svenska insitutet vid Cornichen intill Medelhavet (det gamla privatpalatset hyste en gång en sjömanskyrka). Hon öppnade genom att ställa frågan om det går att återställa förtroendet mellan väst och muslimska länder efter allt som har hänt under det senaste årtioendet.

Chefen för Biblioteket i Alexandria, Dr Ismail Serageldin, svarade att människor i islamiska länder ofta ser sig som offer. ”Och vissa farhågor är sanna. Se bara hur palestiniernas vatten och land exproprieras mitt framför ögonen på världen – samtidigt EU inte vill acceptera Turkiet som medlemsland, trots att detta är den mest sekulära muslimska nationen”.

Professorn i statskunskap Hassan Nafaa vid Kairos universitet, framhöll att alternativet till auktoritära regimer i arabvärlden inte är islamism, utan demokrati. Därför måste de demokratiska krafterna släppas fram. Ur arabvärldens synvinkel fortsätter den koloniala eran, och i den här delen av världen ses Israel som en del av kolonialismen, sade den egyptiske statsvetaren.

Hans fransklibanesiske kollega Joseph Bahout pekade på att de sociopolitiska spänningar vi nu ser i Europa – som franska protester mot höjd pensionsålder – är ett tecken på att välfärdsstaten inte längre fungerar, att den börjar närma sig sitt slut.

Den kvinnliga marockanska ambassadören Assia Bensalah Alaoui gav exempel på hur islamismen numera ofta exporteras från Europa till arabvärlden. Förr kom islamismen till Marocko från Iran och Saudiarabien. Nu sker det ofta genom influenser från vissa muslimska inriktningar i Europa, sade hon.

– Vi har byar i Marocko där kvinnor aldrig burit slöja tidigare, men nu har de börjat göra det under inflytande från Europa.

Ambassadör Ingmar Karlsson, numera forskare i Lund, förutspådde att det kommer en tid när det blir EU med sin åldrande befolkning som kommer att vädja till Turkiet, en av världens snabbast växande ekonomier, om att bli medlem i europeiska unionen. Men kommer då Turkiet att tacka ja?

Under en paus bad jag ambassadör Hesham Youssef, kabinettschef i Arabförbundet, se tillbaka på Alexandriainstitutets tioåriga verksamhet.

– Det är en av ljusglimtarna i en tid av allt för många orosmoln, en dialog som vi måste se mer av, svarade han.