X
Annons
X

Om mellanöstern

Bitte Hammargren

Bitte Hammargren

Till dags dato har 106 länder erkänt staten Palestina inom 1967 års gränser. Senast i raden är fyra latinamerikanska länder: Brasilien, Argentina, Venezuela och Bolivia. Uruguay och Ecuador planerar att följa deras exempel inom kort. I Chile, som har en stor palestinsk exilbefolkning, driver oppositionen på frågan om erkännande.

1988 utropade PLO-ledaren Yassir Arafat Palestinas självständighet inom 1967 års gränser. Utropandet skedde i Alger, flera hundra mil från det territorium han gjorde anspråk på.

Men staten Palestina blev ändå erkänd av först arabländerna. Det betydde att Yassir Arafat, sedermera president för den palestinska myndigheten på Västbanken och Gaza, och därfter hans efterträdare Mahmoud Abbas deltagit på samma nivå som presidenter och kungar vid Arabförbundets möten.

Med tiden har det blivit erkännanden från 106 medlemsländer i FN, trots att det inte finns några erkända gränser mellan Israel och Palestina. Men vågen av erkännanden speglar den trötthet som finns i världen över denna segdragna konflikt.

Sverige är ett av de EU-länder som har uppgraderat sina relationer med den palestinska sidan. PLO:s representation i Stockholm kallas sedan i höstas Palestinas generaldelegation. Det betyder att palestiniernas chefsdiplomat nu tituleras ambassadör, trots att Sverige inte erkänt Palestina som självständig stat.

Israel försöker, som Haaretz och Sveriges Radio rapporterat i dag, motarbeta palestiniernas diplomatiska offensiv.

Israel får stöd av USA:s representanthus som enhälligt har röstat igenom en resolution som motsätter sig ett unilateralt utropande av en palestinsk stat. ”Bestående fred mellan Israel och palestinierna kan bara uppnås genom direkta förhandlingar mellan parterna”, säger representanthusets Howard Berman som tog initiativ till resolutionen i kongressen.

Men nu har dessa direkta förhandlingar åter gått i stå.

Israel fortsätter att riva palestinska hus i det olagligt annekterade östra Jerusalem samtidigt som de israeliska bosättningarna på Västbanken växer. Splittringen mellan Hamas och Fatah består. Och mellan Israel och Hamasstyret i Gaza finns åter risk för en farlig upptrappning.

Arabförbundets generalsekreterare Amr Moussa, som jag träffade i Alger strax före jul, döljer inte att han – i brist på fredsavtal – vill att världen och FN erkänner Palestina.

– Nu är det vår och palestiniernas sak att agera. Och det ska vi göra, sade han.

Arabförbundet anser att palestinierna har samma rätt att utropa en egen stat som Israel hade 1948, när man utropade sin stat på basis av delningsplanen i FN:s generalförsamling året innan.

Skulle Palestina, som Amr Moussa vill, bli upptagen som medlemsstat i FN betyder det att den palestinsk stat kan söka inträde i internationella brottmålsdomstolen och andra världsorganisationer. Det är lätt att föreställa sig vad sådant medlemskap skulle betyda för möjligheten att gå vidare på FN-utredaren Richard Goldstones rapport om krigsförbrytelser under Gazakriget, Operation gjutet bly, för två år sedan. (Varken Israel eller Hamasstyret i Gaza, som inte är med i PLO, går med på en rättsprocess kring Goldstonerapporten. Båda parter utpekas som skyldiga till krigsförbrytelser och eventuellt också brott mot mänskligheten.)

Skulle Palestina vinna inträde som medlemsstat i FN, och inte bara ha observatörsstatus som i dag, skulle det också betyda att Israel ockuperar en annan medlemsstat i FN.

En israelisk bulldozer jämnar ut marken efter rivningen av ännu ett palestinskt hus i östra Jerusalem. Palestinier har ytterst svårt att få bygglov där. De erkänner inte Israels annektering av östra Jerusalem, men tvingas ändå betala dyra ansökningsprocesser för bygglov (oftast resultatlösa). Många trångboddatar risken att bygga ändå, trots att de kan få bekosta även rivningen.

Foto: REUTERS/Ammar Awad

Om bloggen


Bitte Hammargren bloggar om det händelserika Turkiet och Mellanöstern. Var SvD:s korrespondent för Turkiet och Mellanöstern 2001-2012. Medverkar regelbundet i SvD, numera som frilans.
Baserad i Stockholm men är ofta på resa.

Mottagare av Publicistklubbens stora pris 2008.

Kom hösten 2014 ut med boken Gulfen – en framtida krutdurk (Leopard förlag).

Kontakta Bitte Hammargren