I september 2011, efter rebellernas intåg i Tripoli, förklarade regeringen att en ny Stockholmsbaserad ambassadör skulle utses för Libyen.
Men det dröjde och dröjde och dröjde. På Folk och försvars rikskonferens i Sälen tog jag upp frågan men fick inget riktigt bra svar. Men nu har det äntligen har det skett: Jan Thesleff, Sverigebaserad ambassadör för Tunisien, har fått samma uppdrag att vara svensk ambassadör för Libyen.
Han har en lång uppförsbacke att ta sig upp för. Säkerhetsläget i Libyen är så prekärt att det inte alls är säkert att en svensk minister kan resa dit nu, när konkurrerande miliser håller olika delar av landet – och går fria från straff om de plundrar, torterar eller driver bort tusentals människor från hus och hem ifall någon av dem har uppfattats som Gaddafilojalister (som i fallet Tawargha).
Libyen kan i värsta fall bli som ett nytt Somalia. Men låt oss inte räkna ut landets chanser på förhand. Bortanför milisstyret kan ett nytt Libyen växa fram. I bästa fall.
I dagarna håller till exempel Sverigebaserade ILAC, International Legal Assistance Consortium, med stöd av Sida en kurs för libyska advokater och människorättsaktivister. Fast kursen kan dessvärre inte hållas i Libyen utan i grannlandet Tunisien…




Bitte Hammargren bevakar sedan 2001 Turkiet och Mellanöstern för SvD. Baserad i Stockholm men befinner sig ofta på resa i regionen. Mottagare av Publicistklubbens stora pris 2008. Medförfattare till boken Revolution i Egypten (Leopard förlag, 2011) samt till Sprickorna i muren (Årsrapport 2011/2011 från Institutet för mediestudier).





